NordenBladet — Försvarsminister Antti Kaikkonen besöker Jyväskylä och Tikkakoski den 7 juni 2021.
Under sitt besök bekantar sig minister Kaikkonen med verksamheten vid Försvarsmaktens underrättelsetjänst och Försvarsmaktens ledningssystemcenter. Dessutom bekantar sig ministern med Finlands Flygvapenmuseum i Tikkakoski.
Vid försvarsministeriet ges

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Vid sitt möte fredagen den 4 juni 2021 diskuterade republikens president och statsrådets utrikes- och säkerhetspolitiska ministerutskott beredningen av försvarsredogörelsen.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Finland har fått ett positivt omdöme om sitt utvecklingssamarbetes kvalitet och resultat. Särskilt beröm får Finland för reformerna av sitt utvecklingssamarbete och för sitt resultattänkande. Detta kommer fram i den senaste halvtidsöversynen av biståndskommittén (Development Assistance Committee, DAC) i Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (Organisation for Economic Co-operation and Development, OECD). OECDs bistånskommitten ger Finland beröm för förankringen av en stark resultatkultur i utvecklingssamarbetet. Bilden från Etiopien: Kirsi Pere/UMOECD bedömer att Finland har lyckats berömvärt i genomförandet av sitt utvecklingssamarbete, även under coronapandemin.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Näringsminister Mika Lintilä gläder sig över det nya datacenter som kommer till Seinäjoki. Vid öppnandet av centret i Seinäjoki den 4 juni 2021 konstaterade han att ett center i denna klass skapar arbetsplatser, tillväxt och medför att Finland riktar in sig som ett målland för datakompetens och datacenterverksamhet.– I och med DataCenter har Seinäjoki vunnit en period i den globala konkurrensen där andra tävlande är till exempel europeiska och asiatiska storstäder. Det är ett bra exempel på långsiktigt arbete på lokal, nationell och även internationell nivå. Regional livskraft lockar investeringar och nya investeringar förbättrar i sin tur livskraften, konstaterade Lintilä. Redan av de tidigare investeringarna vet vi att Finland är ett tillförlitligt land och en tillförlitlig partner för internationella datacenteraktörer. Elens infrastruktur hos oss är bland de mest hållbara i världen, datakommunikationsförbindelserna fungerar bäst, marken är stabilare och kompetensen är stark. Skyddet av data och integritetsskyddet är starka i Finland och cybersäkerheten är mycket högklassig i Finland, sade Lintilä. DataCenter i Seinäjoki är exceptionellt miljövänligt– Vid den senaste halvtidsöversynen fastställde vi att främjandet av industrins investeringar och tryggandet av industrins kostnadskonkurrenskraft är våra prioriteringar. Till stöd för detta finns industrins färdplaner för koldioxidsnålhet samt elektrifieringsstödet för industrin, berättade Lintilä.– Seinäjoki DataCenter är exceptionellt ekologiskt enligt världens mått. Energi produceras på ett hållbart sätt och dessutom utnyttjas spillvärme i Seinäjoen Energias fjärrvärmenät. DataCenters hållbarhetsidé innebär att Finland och Södra Österbotten i framtiden kommer att bli allt mer lockande målländer för hållbara investeringar, konstaterade Lintilä.– Den föränderliga datamiljön förändrar också Finland. I och med att data utnyttjas blir vardagen lättare till exempel i områden med långa avstånd, när allt fler tjänster kan fås digitalt eller när tjänster kan skaffas via data och applikationer som baserar sig på artificiell intelligens. Jag är övertygad om att Finland fortfarande är känt som ett starkt land där data tjänar välfärden, fastställde näringsminister Mika Lintilä.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Republikens president stadfäste i dag lagändringar som förlänger giltighetstiden för de temporära på grund av coronaepidemin utfärdade bestämmelserna om fastighetsförrättningar, delägarlagsstämmor och i renskötsellagen avsedda möten fram till utgången av december 2021. Vid fastighetsförrättningar har kravet på personlig närvaro tillfälligt slopats. Vid behov är det är möjligt att delta i förrättningssammanträden elektroniskt. I klara och enkla fall kan man tillämpa ett skriftligt förfarande.Delägarlagsstämmor enligt lagen om samfällda skogar och lagen om samfälligheter samt möten för ett renbeteslag, dess styrelse och Renbeteslagsföreningen kan vid behov ordnas på distans. Stadgeenliga möten kan också vid behov flyttas till en senare tidpunkt.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Arbetslivsbarometern 2020, som arbets- och näringsministeriet publicerade den 4 juni 2021, visar att coronaviruspandemin inte nämnvärt har påverkat arbetets fysiska och psykiska belastning eller upplevd arbetsförmåga på hela löntagarnivån. Det har inte heller skett några betydande förändringar i fråga om förekomsten av utbrändhet eller stress sedan 2019. Det fanns dock tydliga skillnader mellan olika grupper.Arbetets psykiska belastning och stress minskade hos högre tjänstemän och löntagare inom staten, dvs. dem som oftast utför distansarbete. Av de högre tjänstemännen och de statliga löntagarna bedömer likaså flera att den psykiska arbetsförmågan är mycket god jämfört med 2019.  – De positiva effekterna av distansarbetet syns i resultaten. En god arbetsförmåga främjar förutom att personen orkar i arbetet också att han eller hon stannar kvar i arbetet en längre tid. Välmående arbetstagare är nyckeln till hållbart och produktivt arbete, konstaterar arbetsminister Tuula Haatainen.Det faktum att distansarbete blivit vanligare syns också i att fler arbetstagare än tidigare hade goda möjligheter att påverka platsen för arbetet. Av löntagarna kunde 36 procent påverka mycket eller ganska mycket var de arbetar, medan motsvarande andel 2019 var 29 procent.Sjukfrånvaron minskade tydligtKorta sjukfrånvaroperioder minskade tydligt från och med 2019. Av löntagarna hade 63 procent varit borta från arbetet under de senaste 12 månaderna på grund av egen sjukdom, medan motsvarande andel ännu 2019 var 71 procent. Coronaviruspandemin inverkade särskilt på högre tjänstemäns frånvaro, som minskade med 13 procentenheter från 2019.– Distansarbete, bättre handhygien och säkerhetsavstånd förklarar säkert att antalet korta frånva-rofall minskat betydligt under coronaåret. De långvariga effekterna av coronan återspeglas dock ännu inte i resultaten. Risken är att dålig arbetsergonomi ökar sjukdomar i stöd- och rörelseorganen. Man bör också noggrant följa hur problemen i fråga om illamående och psykisk hälsa utvecklas, betonar arbetsminister Haatainen.  Diskriminering, mobbning och fysiskt våld på arbetsplatsen är varaktiga problem i arbetslivetDet har inte skett några betydande förändringar i fråga om diskriminering i arbetslivet på lång sikt. Endast när det gäller diskriminering på grund av hög ålder har det skett en liten minskning sedan början av tidsserien. Liksom tidigare år var också år 2020 diskriminering på grund av att anställningsförhållandet var tidsbundet (11 procent) den allra vanligaste av de diskrimineringsgrunder som frågas i arbetslivsbarometern.Det är fortfarande vanligt att mobbning upptäcks på arbetsplatsen. År 2020 hade lite över hälften (53 procent) av löntagarna åtminstone ibland sett mobbning på sin arbetsplats av arbetskamrater-na, cheferna eller kunderna, kvinnor (62 procent) klart oftare än män (44 procent).Hot om fysiskt våld från klienternas sida eller risken att bli utsatt för det på arbetsplatsen framhävs särskilt i arbeten för kvinnor och kommunala löntagare. År 2020 hade cirka hälften av lönta-garna inom kommunsektorn (49 procent) upptäckt fysiskt våld och 24 procent hade själva blivit utsatta för våld eller hot om våld.– Diskriminering, mobbning och upplevelse av våld har omfattande negativa konsekvenser för både välbefinnandet i arbetet, deltagandet i arbetslivet, arbetskarriärernas längd och produktiviteten. Upplevelsen av orättvisa undergräver aktivt deltagande i samhället och kan i värsta fall leda till utslagning och försämring av livskvaliteten. Regeringen har som mål att stärka likabehandlingen, jämställdheten mellan könen och sysselsättningen. Genom att utveckla verktyg som främjar arbetslivet och likabehandlingen och öka medvetenheten kan man få till stånd en positiv utveckling, säger arbetsminister Tuula Haatainen.Den yrkesmässiga organiseringen har ökat under coronanDen försämrade ekonomin syns som en ökning av löntagarnas erfarenheter av osäkerhet och däri-genom som en ökning av den yrkesmässiga organiseringen.Till följd av coronaviruspandemin blev medlemskap i fackförbund vanligare sedan 2019. Andelen ökade från 67 procent till 69 procent. Den minskning av organiseringen som pågått sedan 2016 ser ut att ha avtagit. Det blev också vanligare att endast höra till en arbetslöshetskassa. Var femte löntagare sade att han eller hon endast hör till en arbetslöshetskassa år 2020.Vad är en arbetslivsbarometer?Arbetslivsbarometern är en sampelundersökning som genomförts sedan 1992 för att bevaka hur arbetslivskvaliteten utvecklas ur finländska löntagares perspektiv. Undersökningens uppgifter från 2020 har samlats in genom de telefonintervjuer som genomfördes i samband med Statistikcen-tralens arbetskraftsundersökning under augusti–september 2019. År 2020 svarade 1 647 löntagare på undersökningen. Undersökningsresultaten kan på ett tillförlitligt sätt generaliseras till att gälla löntagare i hela landet och inom alla sektorer.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Republikens president Sauli Niinistö har efter föredragning av försvarsminister Antti Kaikkonen beslutat om följande generalsbefordringar inom Försvarsmakten från den 4 juni 2021:Brigadgeneral Kim Jouni Ilari Mattsson befordras till generalmajor, brigadgeneral Janne Alpertti Jaakkola till generalmajor och överste Manu Petteri Tuominen till brigadgeneral.Generalmajor Kim Mattsson (f. 1962) har sedan 2015 tjänstgjort som Huvudstabens kommandochef. Från och med den 1 augusti 2021 har han förordnats till stabschef för armén. Tidigare har Mattsson bland annat varit biträdande avdelningschef vid Huvudstaben, chef för försvarskurserna vid Försvarshögskolan, kommendör för Uttis jägarregemente samt adjutant för republikens president. Han befordrades till brigadgeneral 2015.Generalmajor Janne Jaakkola (f. 1967) är sedan år 2021 Huvudstabens planeringschef. Tidigare har han bl.a. tjänstgjort som logistikchef för Huvudstaben, sektorchef vid Huvudstaben, stabschef vid Björneborgs brigad, äldre avdelningsstabsofficer vid försvarsministeriet och bataljonskommendör vid Uttis jägarregemente. Han befordrades till brigadgeneral 2017.Brigadgeneral Manu Tuominen (f. 1965) har varit kommendör för Kajanalands brigad sedan 2021. Tidigare har han tjänstgjort bland annat som biträdande avdelningschef vid Huvudstaben, som försvarsattaché i Stockholm och som försvarsministerns militära rådgivare. Han befordrades till överste 2013.Vid försvarsministeriet ges

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Statsrådet fattade beslut om att förlänga tre befattningar torsdagen den 3 juni.Statsrådet förordnade följande vid sitt sammanträde torsdagen den 3 juni:Utrikesrådet Elina Kalkku fortsätter som utrikesministeriets understatssekreterare (utvecklingspolitik) under perioden 1.9.2019–31.8.2022.
Utrikesrådet Ilkka-Pekka Similä fortsätter som avdelningschef för utrikesministeriets avdelning för externa ekonomiska relationer under perioden 1.9.2021–31.8.2023.
Utrikesrådet Johanna Kotkajärvi fortsätter som biträdande avdelningschef vid kommunikationsavdelningen under perioden 1.9.2021–31.8.2023.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Torsdagen den 3 juni ger generaladvokaten vid Europeiska unionens domstol Maciej Szpunar sitt förslag till avgörande i fråga om högsta domstolens begäran om förhandsavgörande till EU-domstolen (mål C-35/20). Ärendet gäller ett dagsbotsstraff som påförts en finländsk person när hen återvände från Tallinn efter att ha rest dit med fritidsbåt utan pass.Högsta domstolen frågar EU-domstolen om skyldigheten att medföra resedokument under hot om straff strider mot unionsrätten, när man beaktar bland annat kodexen om Schengengränserna, direktivet om fri rörlighet och unionsmedborgares rätt att fritt röra sig inom unionen. Högsta domstolen frågar dessutom om böter som påförs enligt Finlands system med dagsböter ska anses vara förenliga med proportionalitetsprincipen i en sådan situation som i fallet i fråga. Bötesbeloppet var 92 250 euro.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Regeringen antog i dag förordningar om ikraftträdandet av den nationella lagstiftningen som gäller Europeiska åklagarmyndigheten (EPPO). Den nationella lagstiftningen om EPPO träder i kraft den 10 juni 2021 i enlighet med förordningarna.Den nationella lagstiftning som kompletterar EU-förordningen om Europeiska åklagarmyndigheten stadfästes i Finland den 15 januari 2021 och genom de förordningar som nu utfärdats föreskrivs om ikraftträdandet av den. Den nationella lagstiftningen innehåller en lag om Finlands deltagande i Europeiska åklagarmyndighetens verksamhet samt ändringar i bl.a. förundersökningslagen och lagen om Åklagarmyndigheten.Kompletterande lagstiftning om samarbete i brottmål mellan Finland och Förenade kungariketStatsrådet föreslog också i dag för republikens president att lagen om tillämpning av bestämmelserna om utlämning för brott och utbyte av straffregisteruppgifter i handels- och samarbetsavtalet mellan Europeiska unionen och Storbritannien och Nordirland ska stadfästas. Lagen avses träda i kraft den 10 juni 2021.

Källa: Valtioneuvosto.fi