NordenBladet — Statsrådet har ändrat den förordning som begränsar förplägnadsrörelsers verksamhet med anledning av coronavirusepidemin. Landskapet Nyland övergår till accelerationsfasens begränsningar.Begränsningarna av restaurangernas verksamhet i Nyland träder i kraft den 11 juni kl. 18. I de övriga områdena ändras begränsningarna inte.Begränsningarna för förplägnadsrörelser på basnivån i landskapen Åland, Södra Österbotten, Kajanaland, Norra Österbotten, Norra Savolax, Norra Karelen, Mellersta Finland, Södra Savolax, Österbotten, Satakunta, Södra Karelen, Birkaland, Kymmenedalen och Lappland från och med den 11 juniAlkohol får serveras kl. 07.00–01.00 och förplägnadsrörelser får hålla öppet för restaurangkunder kl. 05.00–02.00.Restauranger vars huvudsakliga verksamhet är servering av alkohol får använda hälften av kundplatserna inomhus. Övriga restauranger får använda 75 procent av kundplatserna inomhus.Begränsningarna för förplägnadsrörelser i accelerationsfasen i landskapen Nyland, Egentliga Finland och Mellersta Österbotten från och med den 11 juniAlkohol får serveras kl. 07.00–22.00 och förplägnadsrörelser får hålla öppet kl. 05.00–23.00. Restauranger vars huvudsakliga verksamhet är servering av alkohol får använda hälften av kundplatserna inomhus. Övriga restauranger får använda 75 procent av kundplatserna inomhus.På uteserveringar ska man se till att alla kunder har en egen sittplats och håller avstånden. Begränsningarna av kundplatserna gäller inte uteserveringar.Begränsningarna för förplägnadsrörelser i samhällsspridningsfasen i landskapen Päijänne-Tavastland och Egentliga Tavastland från och med den 9 juniRestauranger vars huvudsakliga verksamhet är servering av alkohol får servera alkohol kl. 07.00–18.00 och de får hålla öppet kl. 05.00–19.00 Hälften av kundplatserna inomhus får användas. Övriga restauranger får i fortsättningen servera alkohol kl. 07.00–20.00 och hålla öppet kl. 05.00–21.00. De får använda 75 procent av kundplatserna inomhus. I dessa områden ska de kunder som sitter inomhus i restaurangen anvisas att sitta kvar på sina egna sittplatser. Att till exempel sjunga karaoke eller dansa är således förbjudet.På uteserveringar ska man se till att alla kunder har en egen sittplats och håller avstånden. De ovan nämnda begränsningarna i fråga om kundplatser samt ”dansförbudet” gäller inte uteserveringar.Undantagen från begränsningarna ändras inteBegränsningarna i förordningen gäller inte personalrestauranger eller försäljning av mat som avhämtas.Begränsningarna i fråga om öppettiderna gäller inte ombord på fartyg och luftfartyg som går i trafik mellan Finland och utlandet eller i trafik utomlands, och inte heller förplägnadsrörelser som finns i anslutning till distributionsstationer för flytande bränsle.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — I kommunalvalet har sammanlagt 2 684 personer röstat på förhand vid Finlands ambassader och konsulat utomlands. Detta är betydligt färre än i kommunalvalet 2017 då 9 500 personer röstade utomlands.I år var det möjligt att förhandsrösta i 71 länder vid totalt 102 röstningsställen. Dessutom ordnades förhandsröstning för personalen på ca tjugo finska fartyg. På fartygen röstade drygt hundra besättningsmedlemmar. Även de finländska krishanteringstrupperna hade möjlighet att rösta på förhand på basen i Erbil i Irak och i Libanon. Flest röster gavs i vid röstningsställena Spanien, totalt 318, varav 198 i Fuengirola. Näst mest röster gavs i Belgien där 282 personer utövade sin rösträtt. På tredje plats kom Estland där totalt 158 personer förhandsröstade. I Libanon röstade 136 personer och i Ryssland 138 personer. Det var också möjligt att rösta per brev från utlandet. Väljare utomlands uppmanades att för säkerhets skull beställa brevröstningsmaterialet, eftersom man på grund av coronapandemin inte kunde vara säker på att alla planerade röstningsställen skulle kunna ordna förhandsröstning. I maj blev man bland annat tvungen att ställa in den planerade förhandsröstningen i New Delhi och Kathmandu. Uppgifterna om antalet personer som brevröstat är ännu inte tillgängliga. Det är justitieministeriet som ansvarar för att ordna brevröstningen.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Kommunikationsforumet för husteknik erbjuder aktuell information till dem som äger och ansvarar för underhållet av byggnader om hur byggnaders energiprestanda kan förbättras genom att korrekt justera och underhålla värme-, ventilations- och luftkonditioneringssystem. Forumet erbjuder information om såväl småhus, radhus och flervåningshus som servicebyggnader. För närvarande påminns det om underhållet och användningen av fastigheter under sommarsäsongen.Miljöministeriet och Motiva informerar”Det är viktigt att hustekniken justeras och underhålls på rätt sätt. Bättre energiprestanda ökar också ofta boendetrivseln och sparar pengar. Det gläder mig att aktörerna inom branschen har tagit ivrigt del i talkot för kommunikation och rådgivning, tack till alla som deltog”, säger miljö- och klimatminister Krista Mikkonen.Kommunikationsforumet för husteknik består av 16 aktörer inom bygg- och fastighetsbranschen som representerar såväl byggnadsägare som uppvärmnings-, ventilations- och luftkonditioneringsbranschen. Forumets verksamhet samordnas av Motiva på uppdrag av miljöministeriet.”Med tanke på husbolagen är det fint att vi i stället för obligatoriska inspektioner kan främja energiprestandan genom att informera om god praxis”, säger Petri Pylsy, ledande sakkunnig i energi- och klimatfrågor vid Fastighetsförbundet.Med hjälp av kommunikation vill man betona att det lönar sig att systematiskt beakta byggnadens energiprestanda som en del av dess årliga service- och underhållsåtgärder. I fråga om den egentliga kommunikationen betonas också flera objekt än tidigare, eftersom direktivets artiklar gäller flera olika uppvärmningsformer: utöver värmepannor berörs också el, värmepumpar, fjärrvärme och olika hybridsystem.“Värmepumparnas betydelse ökar kraftigt inom hustekniken. Värmepumpstekniken spelar en betydande roll just i de sektorer inom hustekniken där trycket är högt när gäller elektrifiering av uppvärmning, tillvaratagande av spillvärme, en ökad användning av förnybar energi, förbrukningsflexibilitet och kyllösningar. Finlands värmepumpsförening SULPU rf anser att det är mycket viktigt att ha ett gemensamt kommunikationsforum för husteknik, genom vilket kommunikationen kan ökas och göras smidigare både i kundkontakterna och mellan aktörerna”, säger Jussi Hirvonen, verksamhetsledare för SULPU.”Vi för samman ett stort antal aktörer inom branschen i ett gemensamt nätverk för att kommunicera och utbyta erfarenheter om aktuella frågor inom uppvärmnings-, ventilations- och luftkonditioneringsbranschen. Genom detta samarbete skapar vi större synlighet för arbetet med att förbättra energiprestandan och andra viktiga delområden”, säger Kirsi-Maaria Forssell från Motiva.I kommunikationsforumet deltar:RAKLIFinlands kommunförbundFinlands FastighetsförbundFinlands EgnahemsförbundDisponentförbundetFinsk EnergiindustriFinlands värmepumpsförening SULPUBioenergi rfLämmitysenergia Yhdistys rySähkö- ja teleurakoitsijaliitto STULSuomen LVI-liitto SuLVI ryVVS Föreningen i FinlandNuohousalan KeskusliittoSuomen Kylmäliikkeiden liitto SKLLTalotekninen teollisuus ja kauppa TaltekaSisäilmayhdistys ry

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Vid sitt möte den 14 juni diskuterar EU:s utvecklingsministrar samarbetet med medelinkomstländer och mänsklig utveckling. På förslag av Finland får utvecklingsministrarna också ta del av en rapport om främjandet av skolmåltider i partnerländerna. Utvecklings- och utrikeshandelsminister Ville Skinnari företräder Finland vid den informella videokonferensen.EU har för avsikt att övergå till nya samarbetsformer med de partnerländer som blivit medelinkomstländer och så småningom överge det traditionella utvecklingssamarbetet. Det nya finansieringsinstrumentet för yttre förbindelser Global Europe möjliggör ett mångsidigare samarbete.”Finland framhåller att vi i förhållande till medelinkomstländerna i större grad bör utnyttja möjligheterna i investeringar, handelspolitik och främjandet av god förvaltning. Partnerländernas egen beskattningsförmåga måste stärkas för att de ska kunna stärka statens ekonomiska bas och producera bättre offentliga tjänster för alla”, säger utvecklings- och utrikeshandelsminister Ville Skinnari.Utvecklingsministrarna för också en ingående diskussion om mänsklig utveckling där de tar upp satsningarna på utbildning, hälsovårdssystem och distributionen av coronavaccin till partnerländerna. Avsikten är att skapa en överblick inför de kommande toppmötena om utbildning.”Stödet till utbildningen bör riktas särskilt till delaktighet för flickor och personer med funktionsnedsättning, bättre läranderesultat, lärarutbildning och digitala lösningar som är tillgängliga för alla. När det gäller solidariteten i fördelningen av coronavaccin spelar EU:s mekanism för distribution av vaccin en viktig roll”, säger minister Skinnari. Finland har framfört en önskan om att utrikesministrarna ska diskutera främjandet av skolmåltider i EU:s utvecklingssamarbete. Finland anser att fler EU-medlemsstater bör ansluta sig till den internationella koalitionen för skolmat som bildats tillsammans med WFP. I mars 2021 blev minister Skinnari skolmatssändebud för FN:s Livsmedelsprogram (WFP). 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — EU:s energiministrar samlas den 11 juni 2021 i Luxemburg. På rådets agenda står antagandet av en allmän riktlinje om förslaget till förordning om riktlinjer för transeuropeiska energiinfrastrukturer (den s.k. TEN-förordningen), diskussionen om den vätestrategi som Europeiska kommissionen publicerade den 8 juli 2020 och antagandet av slutsatserna om en våg av grundlig förbättring av byggnader i Europa. Vid mötet representeras Finland av statssekreterare Jukka Ihanus som ställföreträdare för näringsministern.Finland kan stödja antagandet av den allmänna riktlinjen för TEN-E-förordningen. Genom förordningen fastställs kriterier för EU:s urval av projekt av gemensamt intresse som gäller gränsöverskridande infrastruktur för gas- och elnät och smarta nät som kan ansöka om finansiering från Fonden för ett sammanlänkat Europa. Reformen uppdaterar förordningen så att den bättre beaktar EU:s klimat- och energimål.  Efter en övergångsperiod kan gränsöverskridande naturgasprojekt inte längre få EU-stöd. Dessutom kommer väte- och intelligenta nätprojekt att omfattas av förordningen som nya projektkategorier. Också när det gäller utvecklandet av havsbaserad vindkraft samarbetar man mera havsområdesvis.Diskussion om en europeisk vätestrategi, utveckling och finansiering av väteteknikRådet ska under ledning av ordförandelandet Portugal diskutera medlemsländernas samarbete inom väteteknik och om hur väte kan tas i bruk inom sektorer där det är svårt att minska utsläppen. Europeiska kommissionen publicerade en vätestrategi den 8 juli 2020. Rådet antog sina slutsatser om den i december 2020. I det bakgrundsdokument som styr ordförandens diskussion konstateras att väte spelar en viktig roll i Europas strävan efter koldioxidneutralitet. I dokumentet föreslås att utvecklingen av väteteknik måste fortsätta och att flera program och finansieringskanaler på EU-nivå kan utnyttjas. Väte används redan nu inom industrin. Enligt planerna ska rent väte användas inom industrin i vidare bemärkelse bl.a. för tillverkning av stål och cement, oljeraffinering och kemisk industri.  I trafiken medför väte ett alternativ i synnerhet för den tunga landsvägs- och sjötrafiken. De elbränslen som tillverkas av rent väte erbjuder också mer omfattande alternativ till trafiken.Finland stöder utnyttjandet av EU:s strategi för integrering av energisystemet och vätestrategi samt för planering av politikåtgärderna för EU:s energipolitik och övriga sektorer. Dessutom stöder vi främjandet av användningen av förnybart och koldioxidsnålt väte särskilt genom införandet av ny teknik. Det är viktigt att det är möjligt att använda alla rena sätt att producera el. Slutsatser om miljövänliga ombyggnader av byggnader i Europa ska antasRådet har för avsikt att anta slutsatser om vågen av grundlig förbättring av byggnaderna i Europa. Enligt kommissionens meddelande av den 14 oktober 2020 är målet att skapa miljövänligare byggnader och nya arbetstillfällen samt att förbättra medborgarnas livskvalitet. Enligt slutsatserna är det nödvändigt att fördubbla antalet energirelaterade ombyggnader i byggnader fram till 2030.
Finland är överens om kommissionens ståndpunkt att förbättring av byggnaders energiprestanda och minskning av utsläppen har en central roll för EU för att det höjda klimatmålet för 2030 ska kunna nås. Finland stöder kommissionens princip energieffektivitet först, men betonar behovet att också energieffektiviteten hos byggnadsdelar och tekniska system samt hela energisystemet bör beaktas ur ett brett perspektiv.Det är viktigt att man vid ombyggnad kan beakta växthusgasutsläppen från byggnadsmaterial och principerna för cirkulär ekonomi. Finland stöder träbyggande och åtgärder som ökar ibruktagandet av naturbaserade lösningar och innovationer.Andra frågor som tas upp vid mötet är bland annat aktuella yttre förbindelser, programmet för det kommande slovenska ordförandeskapet i rådet samt EU:s taxonomiförordning.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Livsmiljöer restaureras runt om i landet, nätverket av rastplatser utvidgas och främmande rovdjur jagas effektivare. Målet med projektet Sotka är att trygga sjöfåglarnas framtid.På våtmarkerna i Jyrkännotko, Vähäjärvi och Saarenjärvi finns redan sjöfågelungar trots att restaureringarna blev färdiga först för ett år sedan. Livsmiljöer på över 100 hektar har återställts genom restaureringar och anläggning av våtmarker. Arbetet med att ta fram planer för ett 730 hektar stort område pågår och målet är att restaurera ett par hundra hektar före vintern. – Sjöfåglar är en indikator som visar hur våtmarkerna mår – när sjöfåglarna mår bra är de grundläggande frågorna i ordning och naturen blomstrar. Att restaurera livsmiljöer är ett av de viktigaste sätten att stoppa utarmning av den biologiska mångfalden, säger projektchef Mikko Alhainen från Finlands viltcentral.Våtmarkerna förändras under årets lopp. Kosteikkoelämää som publicerades i maj, är en direktsänd video om utvecklingen av en restaurerad SOTKA-våtmark. Var och en kan till exempel sitta hemma i soffan och titta på vadare som trippar omkring på våtmarken eller på änder som simmar bland vegetationen. Läs mera om färdiga SOTKA-våtmarker på projektets webbplats och fråga våtmarksplanerarna om nya planerade våtmarker. Arbete för änder på flera fronterUtöver restaureringen av våtmarker siktar SOTKA-projektet till att fånga invasiva främmande rovdjur, minkar och mårdhundar, både i skärgården och på inlandets frodiga fågelvatten. I skärgården finns nya områden med  intensifierad jakt och sjöfåglarnas förutsättningar att häcka är bättre än tidigare. På de frodiga fågelvattnen i inlandet fick projektverksamheten en ny vändning i och med livsmiljöprogrammet Helmi. Enligt Helmi ska Finlands viltcentral och Forststyrelsen organisera jakten efter främmande rovdjur på 80 av Finlands värdefullaste skyddade våtmarker. Den effektivare jakten inleds på förhösten.Ett ytterligare mål är att skapa ett nätverk av rastplatser längs fåglarnas viktiga flyttvägar. Rastplatserna är viktiga på hösten så att jakten som börjar samtidigt överallt inte får änderna att bege sig på flytt för tidigt. På en bra rastplats finns det rikligt med föda för att änderna ska kunna äta sig mätta före flytten.– SOTKA-projektet är en helt fantastisk insats för den biologiska mångfalden. Projektet har framskridit väldigt bra och fört samman olika aktörer för att arbeta för en viktig sak. Jägare, fågelhobbyister, markägare och miljö- och jord- och skogsbruksförvaltningen arbetar alla tillsammans för att restaurera sjöfåglarnas livsmiljöer, gläder sig projektchef Heidi Krüger från jord- och skogsbruksministeriet.SOTKA-projektet, som finansieras av jord- och skogsbruksministeriet, inleddes 2020. Sedan våren 2021 har projektåtgärderna varit en del av miljöministeriets och jord- och skogsbruksministeriets gemensamma Helmi-program, vars mål är att stärka den biologiska mångfalden i Finland. Finlands viltcentral svarar för hur restaureringen av våtmarker och SOTKA-projektet framskrider. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — De nordiska justitieministrarna sammanträder den 15 juni 2021 för att diskutera hur de nordiska länderna tillsammans kan stärka sitt arbete mot människohandel. Ordförande för mötet är justitieminister Anna-Maja Henriksson.Vid det virtuella mötet behandlar ministrarna kampen mot människohandel bland annat utifrån en diskussion kring arbetsrelaterad människohandel och sexualbrott. Ylva Johansson, EU-kommissionär med ansvar för inrikes frågor, deltar i mötet med en videohälsning.Vid mötet utbyts också tankar och erfarenheter om förflyttning av utländska fångar till tredjeländer och teman i anslutning till covid-19-pandemin inom rättssektorn, såsom elektronisk ärendehantering i krissituationer och kristidsslagstiftning.Finlands ordförandeskap i Nordiska ministerrådet 2021Finland är ordförande för Nordiska ministerrådet 2021. Finlands ordförandeskapsprogram bygger på Nordiska ministerrådets nya vision där Norden är det hållbaraste och mest integrerade området före 2030. Centrala teman för justitieministeriet i år är bland annat kampen mot människohandel och korruption samt demokrati och digitalisering.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Jord- och skogsbruksministeriet fastställde den 10 juni 2021 en nationell plan för hantering av de invasiva främmande arter som senast tagits upp på EU-förteckningen över invasiva främmande arter. Planen kompletterar de tidigare godkända hanteringsplanerna som tillsammans bildar en uppsättning planer för bekämpning av främmande arter i Finland.Med främmande arter avses djur, växter och andra organismer som människan har introducerat utanför artens naturliga utbredningsområde. En främmande art är särskilt skadlig om den riskerar naturens biologiska mångfald. Finland och EU har egna förteckningar över invasiva djur- och växtarter som inte får importeras till EU-området. Det är förbjudet att släppa ut dessa arter i miljön och de får inte heller odlas, födas upp, säljas eller transporteras inom EU.Invasiva främmande arter hotar naturens biologiska mångfaldInvasiva främmande arter är ett av de största hoten mot den biologiska mångfalden. Syftet med planen är att bekämpningsåtgärderna ska genomföras i områden där bekämpningen ger bästa resultat med tanke på den biologiska mångfalden. Planen innehåller åtgärderna, ansvars- och samarbetsorganen och en tidsplan för arbetet. Informationen har en viktig roll när det gäller att stoppa att främmande arter förs in i och sprids till nya områden. EU:s lagstiftning förutsätter att medlemsländerna vidtar effektiva åtgärder för att hantera invasiva främmande arter.Med hjälp av planerna kan myndigheterna och andra aktörer planera bekämpningsåtgärder. Den nya hanteringsplanen baserar sig på Naturresursinstitutets utredningsprojekt och förslag till plan. Naturresursinstitutet samordnar och följer också upp utfallet av åtgärderna. Alla är välkomna att delta i arbetet och ordna till exempel talkon och rapportera om främmande arter på webbplatsen vieraslajit.fi.Om möjligt ska solabborre tas bort från tjärnar En av de nya främmande arter som ska bekämpas är solabborre som påträffas särskilt i Egentliga Finland. Målet är att stoppa artens spridning. Enligt rekommendationen ska den bortskaffas från tjärnar i vilka den är utplanterad. Vidare ska informationen om de skador arten orsakar samt om de förbud som gäller arten ökas. Informationen riktas i synnerhet till fritidsfiskare och akvariehobbyister.I förteckningen ingår även vattenflocken, gudaträd och japansk humle som sporadiskt har använts som trädgårds- eller akvarieväxter i Finland. Trädgårdsentusiaster och olika aktörer kommer att informeras om att dessa arter inte får tas in i landet eller släppas ut i miljön samt uppmanas att avlägsna dessa växter. Jord- och skogsbruksministeriet och närings-, trafik- och miljöcentralerna har effektiviserat bekämpningen av främmande arter genom flera projektMinisteriet har tillsammans med närings-, trafik- och miljöcentralerna lagt mer fokus på att bekämpa främmande arter på olika håll i Finland. I år inleddes 34 nya projekt  för att utföra bekämpningsåtgärder i praktiken, öka informationen och testa nya åtgärder runt om i Finland. Plan IV för hantering av invasiva främmande arter som finns upptagna på EU-förteckningen

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Den 10 juni fastställde statsrådet tidpunkterna för statsrådsmedlemmarnas ledigheter, som jämställs med semester, sommaren 2021.Ledigheterna fastställdes enligt följande:– statsminister Marin 5.-30.7
– minister Saarikko 14.7 – 1.8 
– minister Haavisto 15.-18.7 ja 26.7-20.8 
– minister Henriksson 19.7-13.8 
– minister Kiuru 19.7-15.8 
– minister Haatainen 24.6; 5.7-8.8 
– minister Lintilä 19.7-8.8 
– minister Leppä 30.6-2.7; 5.-9.7; 14.-16.7; 20.7-4.8; 6.8 ja 9.-12.8 
– minister Paatero 28.6-14.7 ja 16.-23.7 
– minister Kaikkonen 21.6; 5.-13.7; 15.7- 4.8; 9.-11.8; 20.-23.8 ja 2.-3.9 
– minister Blomqvist 5.-9.7 ja 19.7-8.8 
– minister Tuppurainen 26.7-17.8 
– minister Skinnari 14.7-13.8 
– minister Harakka 5.-11.7 ja 19.7-9.8 
– minister Mikkonen 28.6-6.7 ja 19.7-6.8 
– minister Ohisalo 4.6; 11.6; 28.6; 5.-6.7 ja 19.7-15.8 
– minister Saramo 24.6 
– minister Kurvinen 5.-11.7 ja 19.7-1.8Samtliga ministrars ledigheter ska godkännas vid statsrådets allmänna sammanträde. Inhiberad ledighet behöver inte godkännas vid det allmänna sammanträdet, utan den meddelas direkt till statsrådets kansli.Statsministerns ställföreträdare under hennes semester sommaren 2021 (på finska)
Statsministerns ställföreträdare (på finska)
Ministrarnas ställföreträdare (på finska)
Senare ändringar i ledigheterna som fastställts av statsrådet finns här (på finska)

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Kimmo Peltonen fortsätter som generaldirektör för Säkerhets- och kemikalieverket (Tukes) 1 juli 2021–30 juni 2026. Statsrådet fattade beslut om utnämningen den 10 juni 2021.Generaldirektören leder verksamheten vid verket samt svarar för utvecklingen av verksamheten och verksamhetsresultaten och för att målen nås.Kimmo Peltonen är filosofie doktor. Han har varit generaldirektör för Säkerhets- och kemikalieverket sedan 2014. Dessförinnan arbetade han som avdelningschef, professor samt direktör för forskningsenheten vid Livsmedelssäkerhetsverket Evira åren 2006–2014. Han tjänstgjorde som avdelningschef och professor vid Forskningsanstalten för veterinärmedicin och livsmedel (EELA) 2002–2006. Dessutom har Peltonen gjort en lång forskarkarriär vid Arbetshälsoinstitutet.Säkerhets- och kemikalieverket har till uppgift att övervaka och främja säkerhet, tillförlitlighet och överensstämmelse med kraven hos produkter, tjänster och produktionssystem samt att övervaka och främja konsumentsäkerhet och kemikaliesäkerhet. Utöver säkerheten främjar verket energieffektiviteten och den tekniska harmoniseringen samt säkerställer den fria rörligheten för varor och tjänster som överensstämmer med föreskrivna krav. Till verkets kärnuppgifter hör också säkerhetskommunikation, forskning och utveckling samt påverkan på den nationella lagstiftningen och EU-lagstiftningen inom verksamhetsområdet. Tjänsten ledigförklarades när den nuvarande tjänsteinnehavarens mandatperiod på sju år gick ut den 30 juni 2021. Uppgiften söktes av sex personer.

Källa: Valtioneuvosto.fi