NordenBladet — Arbetsminister Tuula Haatainen höll den 15 juni 2021 ett anförande i plenum för Internationella arbetsorganisationens ILO:s arbetskonferens om coronaviruspandemins effekter på arbetslivet. I sitt anförande betonade arbetsminister Haatainen betydelsen av trepartssamarbete i kriser såsom under coronaepidemin.– Oroväckande trender kan skönjas på den globala arbetsmarknaden. Användningen av tvångsarbete och barnarbetskraft har ökat. Dessutom har man brutit mot organisationsfriheten och kollektivavtalsförhandlingarna. Vi måste tillsammans stoppa denna negativa utveckling och skapa en rättvis och jämlik arbetsmarknad för alla, sade arbetsminister Haatainen i sitt anförande via webben.Ett centralt mål med konferensen är en gemensam förklaring om coronavirusets effekter på arbetslivet.De globala utmaningarna inom den sociala tryggheten och iakttagandet av ILO:s konventioner behandlasInternationella arbetskonferensen är ILO:s högsta beslutande organ som sammanträder en gång om året. Arbetskonferensen 2021 ordnas huvudsakligen via webben och därför undantagsvis i två perioder.Under den första perioden, som hålls 3–19 juni 2021, behandlas bland annat aktuella globala utmaningar i fråga om den sociala tryggheten samt iakttagandet av ILO:s konventioner i medlemsstaterna. Teman för konferensen i november–december är ojämlikhet i arbetslivet samt färdigheter och livslångt lärande.ILO är till sin struktur och verksamhet trepartsbaserad, dvs. företrädare för arbetsgivar- och arbetstagarorganisationerna deltar i organisationens arbete på lika villkor med företrädarna för staternas regeringar. Även Finlands delegation består av företrädare för regeringen, arbetsgivarna och arbetstagarna.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Rundabordsforumet för klimatpolitik sammanträder för nionde gången torsdagen den 17 juni. Temat för mötet är klimat- och energistrategin, som bereds under ledning av arbets- och näringsministeriet. Rundabordsforumet ska diskutera de styrmedel som behövs inom industrin och energiproduktionen och hur rättviseaspekten kan beaktas vid beredningen av strategin.”Klimat- och energistrategin och den klimatpolitiska planen på medellång sikt är de viktigaste verktygen för att göra Finland klimatneutralt före 2035. Det är väsentligt att man vid beredningen av strategin samråder på bred front med olika aktörer i samhället. Jag hoppas på en livlig diskussion kring det runda bordet”, säger miljö- och klimatminister Krista Mikkonen, som är ordförande för mötet.”Åtgärderna för att säkerställa miljömässig hållbarhet måste genomföras så att människors och samhällens sociala hållbarhet och ekonomins hållbarhet beaktas. Människorna måste känna att åtgärderna är rättvisa och att de bidrar till en bättre framtid”, säger näringsminister Mika Lintilä.Klimat- och energistrategin bereds samordnat med den klimatpolitiska planen på medellång sikt. Som stöd för beredningen av planerna har det inletts en bakgrundsutredning, projektet Ett klimatneutralt Finland 2035 – klimat- och energipolitiska åtgärder (HIISI), som finansieras av statsrådets forsknings- och utredningsverksamhet och som tar fram både kvantitativa och kvalitativa analyser av de klimat- och energipolitiska åtgärdernas konsekvenser för olika utsläppssektorer och branscher samt för människorna, miljön och naturen. Som underlag för diskussionen presenteras också preliminära resultat från HIISI-projektet.Utkastet till klimat- och energistrategi färdigställs i slutet av sommaren 2021 och överlämnas till riksdagen i form av en redogörelse hösten 2021. Strategiutkastet ska också ut på en remissbehandling där alla kan ge utlåtande.I rundabordsforumet för klimatpolitik deltar ett stort antal aktörer från många olika samhällssektorer. Rundabordsforumet syftar till att skapa en gemensam syn på hur Finland på ett rättvist sätt kan ställa om till ett klimatneutralt samhälle före 2035. Rundabordsforumet stöder den nationella beredningen och verkställigheten av klimatpolitiken.I sociala medier kan man följa rundabordsforumets aktivitet under hashtaggarna #ilmastonpyöreäpöytä och #klimatneutral2035.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — I maj begärde miljöministeriet genom en öppen webbenkät synpunkter på och åsikter om hur friluftslivet borde främjas. Det kom hela 8 047 svar på medborgarenkäten från hela Finland. De som svarade på enkäten var allmänt nöjda med möjligheterna till rekreation i Finland, men enligt dem finns det också saker som bör utvecklas. De efterlyste även

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Finansministeriet publicerade den 15 juni 2021 ämbetsverksutvärderingar av tre ämbetsverk. Utvärderingarna gällde Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata, Naturresursinstitutet och Åklagarinstitutet, som alla under de senaste åren genomgått en betydande reform av ämbetsverkets struktur och verksamhet. Utvärderingen gällde uppnåendet av målen för reformprojekten och hur de lyckats som projektprocesser samt utvecklingen av ämbetsverkens resultat. Utvärderingarna antyder att målen för ämbetsverksreformerna har nåtts eller att de håller på att nås till centrala delar. Samtidigt observerade man tydliga utvecklingsobjekt.”Utvärderingarna erbjuder en systematisk och jämförande förvaltningsöverskridande kunskapsbas som kan utnyttjas vid utveckling, styrning och ledning av ämbetsverkens verksamhet. Genom utvärderingarna kan man också dra nytta av allmänt tillgänglig information om ämbetsverksreformerna och deras framgångsfaktorer i kommande reformprojekt”, konstaterar ordföranden för projektets styrgrupp, finansråd Anu Nousiainen från finansministeriet.
Den övergångsperiod som följde inrättandet av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata pågår fortfarande
 Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata (DVV) inledde sin verksamhet den 1 januari 2020 när Befolkningsregistercentralen, magistraterna och magistraternas enhet för styrning och utveckling slogs samman till ett enda riksomfattande ämbetsverk. Reformprojektet genomfördes huvudsakligen som planerat. Det finns ännu rum för utveckling av verksamhetssätten och de elektroniska systemen så att de stöder en enhetlig verksamhet på riksnivå. Sådana delvis manuella processer under övergångsperioden, som ännu inte digitaliserats, har försämrat effektiviteten och bromsat upp kundservicen. Leveranstiderna har ökat under det senaste året framför allt inom intressebevakningstjänsterna, och man har satt som mål att förkorta servicetiden avsevärt under år 2021. Utvecklingen har varit mycket positiv i fråga om servicehelheterna som främjar DVV:s elektroniska kommunikation (bl.a. utdrag ur befolkningsdatasystemet som självbetjäning, elektronisk ansökan om namnändring, utträde ur kyrkan och elektronisk anslutning till kyrkan, elektroniskt flyttningsskydd som självbetjäning). Personalens välbefinnande och ledarskapet har utvecklats positivt. Myndighetens ekonomiska handlingsutrymme är mycket litet, vilket begränsar utvecklingsmöjligheterna. De viktigaste utvecklingsobjekten gäller fungerandet som ett enda ämbetsverk, förenhetligandet av verksamhetssätten och verksamhetsprocesserna, utvecklingen av en gemensam kultur, föregåendet med gott exempel när det gäller kundupplevelse och elektronisk kommunikation samt främjandet av digitaliseringen inom den offentliga förvaltningen.Naturresursinstitutet har uppnått målen för reformen väl och lyckats skapa en enhetlig verksamhetskultur
 I samband med Naturresursinstitutets organisationsreform sammanslogs forskningsverksamheten och statistikfunktionerna vid forskningsinstituten inom jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde samt en del av tjänstemannafunktionerna till en enda organisation fr.o.m. den 1 januari 2015. Det nya ämbetsverkets första år var utmanande på grund av kostnadstrycket och arbetet som måste göras för att samordna olika verksamhetskulturer och verksamhetssätt. Sedan det andra verksamhetsåret har utvecklingen varit mycket positiv, resultaten och effekterna av kärnverksamheten har förbättrats, kostnaderna har minskat genomgående och personalens välbefinnande har ökat. Viktigare än att förbättra produktiviteten är att öka den tvärvetenskapliga kompetensen och främja den internationella funktionsförmågan inom framtidens centrala insatsområden. För närvarande fungerar ämbetsverket bra. Man har kommit vidare från inledningsskedet och kan blicka mot framtiden.Det riksomfattande åklagarväsendet har förenhetligat verksamheten och ökat det riksomfattande samarbetet
 Riksåklagarämbetet och dess underlydande åklagarämbeten slogs samman till den nationella Åklagarmyndigheten den 1 oktober 2019. Reformen lyckades väl, med processen pågår fortfarande på flera områden. De möjligheter som den riksomfattande strukturen erbjuder utnyttjas dock ännu inte fullt ut, och regionerna förefaller självständiga speciellt i fråga om resursfördelningen. Verksamhetens produktivitet har förbättrats under de senaste fem åren, och den nya strukturen skapar bättre förutsättningar för produktivitetsutveckling. Åklagarväsendets arbetsmängd har dock ökat snabbare än produktiviteten, vilket syns i förlängda handläggningstider. Detta är en utmaning med tanke på att straffansvaret ska kunna realiseras på ett rättvist sätt. Åklagarmyndighetens bör nu främst satsa på den riksomfattande verksamheten, att skapa enhetliga förfaranden, att utveckla ledningen och specialiståklagarnas verksamhet samt det systematiska riksomfattande vidareutvecklandet av arbetet med intressegrupper. Det är det viktigt att Åklagarmyndigheten även i framtiden förblir en intressant och eftertraktad arbetsplats.
Finansministeriet kommer under hösten 2021 att publicera anvisningarna ”God praxis vid statliga ämbetsverksreformer” om de centrala lärdomarna i de nu genomförda utvärderingsprojekten i en komprimerad och snabbt tillägnad form.En styrgrupp med representanter för de ministerier som styr de uppskattade ämbetsverken, dvs. finansministeriet, jord- och skogsbruksministeriet och justitieministeriet, svarade för genomförandet och styrningen av utvärderingsprojektet. De myndigheter som bedömdes var med i styrgruppen i egenskap av sakkunniga. Det egentliga utvärderingen genomfördes som tjänsteupphandling (extern utvärdering) och Broad Scope Management Oy ansvarade för den.Ämbetsverksutvärdering – Naturresursinstitutet, slutrapport Ämbetsverksutvärdering – Åklagarmyndigheten, slutrapport 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Enligt en utvärdering som på uppdrag av finansministeriet gjorts om Naturresursinstitutet ser alla de viktigaste indikatorerna för institutets verksamhet bra ut. Verksamheten har fått betydligt bättre genomslagskraft.Naturresursinstitutet är ett nationellt och internationellt uppskattat forskningsinstitut som bedriver omfattande forskning kring naturresurser. På basis av refererade artiklar och antalet hänvisningar till dem har institutets forskningsverksamhet utvecklats betydligt sedan organisationsreformen.Den externa finansieringen har ökat under de senaste åren och den ökade EU-finansieringen visar att Naturresursinstitutets internationella verksamhet har utvecklats och att institutet är en eftertraktad partner i det internationella samarbetet.Kännedomen om Naturresursinstitutets verksamhet har ökat betydligt. Kostnaderna för verksamheten har sjunkit genomgående och personalstrukturen har utvecklats. Forskarnas och experternas andel av personalen har ökat, medan andelen ledningsresurser och resurser till stöd för forskningen har minskat.– Jord- och skogsbruksministeriet, som svarar för Naturresursinstitutets resultatstyrning, kan inte vara annat än nöjt med institutets verksamhet. Utvecklingen har varit enorm. Det är dock viktigt att notera att de goda resultaten har uppnåtts genom hårt arbete, genom att fokusera på det väsentliga och genom att följa tiden, konstaterar kanslichef Jaana Husu-Kallio om utvärderingens resultat.– Forskningsbaserat beslutsfattande har blivit allt viktigare i och med de utmaningar som orsakas av klimatförändringen och förlusten av biologisk mångfald, fortsätter Husu-Kallio.Naturresursinstitutet har uppnått målen för reformen väl och lyckats skapa en enhetlig verksamhetskultur. Det nya ämbetsverkets första år var utmanande på grund av kostnadstrycket och behovet att samordna olika verksamhetskulturer och verksamhetssätt.Sedan det andra verksamhetsåret har utvecklingen varit mycket positiv. Resultaten och effekterna av kärnverksamheten har förbättrats, kostnaderna har minskat och personalens välbefinnande har ökat. Viktigare än att förbättra produktiviteten är att öka den tvärvetenskapliga kompetensen och främja den internationella funktionsförmågan inom framtidens centrala insatsområden. För närvarande fungerar ämbetsverket bra. Det har kommit förbi bildningsfasen och kan nu blicka mot framtiden.I Naturresursinstitutets organisationsreform sammanslogs forskningsverksamheten och statistikfunktionerna vid forskningsinstituten inom jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde samt en del av tjänstemannafunktionerna till en enda organisation från och med den 1 januari 2015.Finansministeriets pressmeddelande

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Utvecklings- och utrikeshandelsminister Ville Skinnari reser till Sydkorea den 15–19 juni.Syftet med besöket är att stärka de handelsekonomiska relationerna mellan Finland och Sydkorea. Sydkoreas handelsminister Yoo Myung-hee är värd för besöket. Det är första gången som ministrarna träffas.Under besöket ska minister Skinnari diskutera bland annat vetenskaps- och forskningssamarbete med Sydkoreas vetenskaps- och IKT-minister Lim Hye-sook och regionala klimatfrågor med FN:s tidigare generalsekreterare, klimatpåverkaren Ban Ki-moon.I besöksprogrammet ingår också andra möten på hög nivå med ministrar och företrädare för näringslivet. Avsikten är att föra diskussioner förutom om handelsekonomiskt samarbete också om samarbetet inom startup- och IKT-branschen samt om andra aktuella frågor. Business Finland har tillsammans med finländska företag sammanställt centrala frågor som gäller tillväxten av affärsverksamhet inför mötena.Sydkorea är den fjärde största ekonomin i Asien och den tionde största ekonomin i världen. Landet är känt särskilt för sin starka elektronikbransch. Sydkorea investerar för närvarande stort i grön ekonomi och digitalisering inom ramen för stimulansprogrammet Green New Deal. Syftet är att nå grön tillväxt i synnerhet genom att förnya energisektorn och infrastrukturen.Genom programmet vill Sydkorea också främja en omfattande digitalisering inom flera olika branscher. Den digitala omvälvningen gäller särskilt datanät, användning av data, artificiell intelligens och digitala tjänster. Sydkorea har som mål att bli ett klimatneutralt samhälle före 2050.”Sydkoreas ekonomi har klarat coronapandemin bäst i jämförelse med andra OECD-länder. Finland och Sydkorea har många gemensamma intressen bland annat inom teknikbranschen och i fråga om digitala tjänster samt klimatsmarta lösningar för olika branscher. Prioriteringarna i Sydkoreas stimulansprogram Green New Deal – digitalisering och grön tillväxt – erbjuder många möjligheter för finländska företag”, konstaterar minister Skinnari.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Projektet Företagets digitala ekonomi skapar förutsättningar för företagens övergång till realtidsekonomi. Där är till exempel fakturor och kvitton elektroniska, och uppgifter om affärsverksamheten överförs automatiskt mellan olika system. Uppdaterad information och automatiseringen av behandlingen av den ökar produktiviteten såväl i företagen som inom den offentliga förvaltningen.Arbets- och näringsministeriet tillsatte 15.6.2021 projektet Företagets digitala ekonomi för 2021–2024. Projektet samordnas av Patent- och registerstyrelsen.– Regeringen vill göra Finland till en föregångare inom realtidsekonomin. I detta projekt utvecklas de grundläggande lösningarna för en övergång till realtid, vilket i sin tur möjliggör en betydande produktivitetsökning i både företagen och inom den offentliga förvaltningen, konstaterar statssekreterare Ville Kopra som är ordförande för projektets ledningsgrupp.Regeringen har förbundit sig att främja digitaliseringen och ekonomin i realtidProjektet Företagets digitala ekonomi förverkligar målen i statsminister Marins regeringsprogram bland annat genomfrämjande av digitaliseringen inom förvaltningen och hela samhälletutvecklande av företagens verksamhetsmiljömålet om världens bästa offentliga förvaltningåtgärder mot grå ekonomiminskning av företagens onödiga administrativa skyldigheter och smidigare reglering.Projektet är en del av Finlands program för hållbar tillväxt och finansieras genom EU:s facilitet för återhämtning och resiliens (RRF). Europeiska unionens råd fattar det slutliga beslutet om godkännande av det nationella programmet sommaren 2021.Genomförande i samarbete mellan privata aktörer och myndigheter– Ett nära samarbete mellan aktörer inom den privata och den offentliga sektorn är nödvändigt för att projektet ska lyckas och för att Finland ska bli en föregångare inom den digitala ekonomin, säger statssekreterare Kopra.Arbets- och näringsministeriet har tillsatt en ledningsgrupp som består av företrädare för ministerier, ämbetsverk och intressentgrupper. Ledningsgruppen har till uppgift att styra, stödja och följa upp hur projektet genomförs i enlighet med målen samt behandla betydande ändringar som påverkar kostnaderna, målen och tidtabellen för projektet.Ledningsgruppens sammansättningOrdförande: Ville Kopra, statssekreterare 
Vice ordförande: Antti Neimala, avdelningschefMedlemmar:Laura Vilkkonen, avdelningschef, kommunikationsministeriet
Terhi Järvikare, avdelningschef, finansministeriet
Maria Nikkilä, informationsförvaltningsråd, finansministeriet
Pekka Rehn, överdirektör, Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata
Antti Riivari, generaldirektör, Patent- och registerstyrelsen
Markus Sovala, generaldirektör, Statistikcentralen
Timo Laitinen, generaldirektör, Statskontoret
Markku Heikura, generaldirektör, Skatteförvaltningen
Leena Nyman, sakkunnig, Finlands Näringsliv EK
Taina Ahvenjärvi, direktör, Finansbranschen 
Mari Kiviniemi, verkställande direktör, Finsk Handel
Jarkko Huovinen, direktör, Finlands Kommunförbund
Jari Seppä, verkställande direktör, Ekonomiadministrationsförbundet i Finland
Joonas Mikkilä, chef för digitala och utbildningsärenden, Företagarna i Finland
Marja Hamilo, sakkunnig, Teknologiindustrin

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Cirkulär ekonomi förutsätter styrning som ingriper i problem, beaktar helhetsbilden och är konsekvent. Produkter ska vara miljövänligare och lättare att reparera och de ska hålla längre än för närvarande. För att uppnå detta krävs det nationell och internationell styrning, särskilt inom Europeiska unionen. Styrmedlen inom fyra centrala delområden för produktpolitik har studerats i ett forskningsprojekt. Enligt forskningsrapporten, som offentliggjordes i dag den 15 juni, har lagstiftaren mycket att åtgärda inom alla dessa områden.Finlands miljöcentrals, Östra Finlands universitets och Vrije Unversiteit Brussels gemensamma forskningsprojekt tog fram information om hur målen för en hållbar cirkulär ekonomi kan inkluderas i styrningen av produktpolitiken. Forskningsprojektet stöder Finlands mål som föregångare inom cirkulär ekonomi, och det genomfördes i nära växelverkan med en styrgrupp och ledande europeiska experter.Nuvarande och nya styrmedel bör utvecklas så att de stöder cirkulär ekonomiEn utmaning för styrningen är att det finns en enorm mängd produkter och att produkterna förändras snabbt inom flera branscher. Ytterligare en utmaning är hur styrningen riktas till det viktigaste området med tanke på företagsverksamheten. Intervjuerna inom ramen för forskningsprojektet visar att företagen ofta inte på eget initiativ ändrar sin verksamhet så att den överensstämmer med cirkulär ekonomi, även om det skulle gagna dem. I många fall behöver företagen

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Finland är ordförande för partsmötet för den internationella konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, som hålls den 15–17 juni 2021. Deltagare från mer än 180 stater väntas delta i mötet, som ordnas såväl på platsen i New York som virtuellt. I mötet deltar därtill ett stort antal icke-statliga organisationer, som främjar rättigheterna för personer med funktionsnedsättning, och representanter för olika FN-organ. Finlands delegation leds av utrikesminister Pekka Haavisto.Den internationella konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning antogs 2006 och har för närvarande 182 parter. Finland ratificerade konventionen 2016. Parterna sammanträder årligen till ett möte i New York för att diskutera genomförandet av skyldigheterna enligt konventionen och andra aktuella frågor. I år ordnas mötet för fjortonde gången och Finland är ordförande. På grund av pandemiläget ordnas mötet i hybridform, delvis på platsen i New York och delvis virtuellt.Partsmötet har blivit det viktigaste årliga evenemanget om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, och i mötet deltar utöver de statliga parterna också ett stort antal icke- statliga organisationer som arbetar med funktionsrättsfrågor. Tillgodoseendet av funktionsrättigheter är en av tyngdpunkterna i Finlands politik för de mänskliga rättigheter och ett genomgripande tema i utvecklingspolitiken.Finlands delegation leds av utrikesminister Haavisto och har medlemmar från alla centrala ministerier. I Finlands delegation deltar årligen också en representant som utses av de organisationer som företräder personer med funktionsnedsättning. Mötets huvudtema är samhällets återuppbyggnad efter coronapandemin på ett sätt som beaktar personer med funktionsnedsättning. Under mötet behandlas också tryggandet av funktionsrättigheter i samband med väpnade konflikter och humanitära kriser, möjligheterna för personer med funktionsnedsättning att leva självständigt och delta i samhället samt de svårigheter som pandemin medför när det gäller tillträde till utbildning och utbildningens inkluderande karaktär.I samband med mötet ordnas tiotals sidoevenemang. Finland ordnar sidoevenemang med anföranden av bland annat social- och hälsovårdsminister Krista Kiuru och miljö- och klimatminister Krista Mikkonen.Du kan följa mötet på FN:s webbplats webtv.un.org. Också sidoevenemangen kan följas på webben.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — De arbetsgrupper som tillsatts av jord- och skogsbruksministeriet föreslår att det görs ett femårigt försök med jakt på varg i stamvårdande syfte om vargstammens skyddsnivå är gynnsam. Ministeriet bedömer möjligheterna att tillåta jakt efter att Naturresursinstitutet har publicerat en mellanrapport om referensvärdena för en gynnsam skyddsnivå för vargstammen.I arbetsgruppsrapporten beskrivs de centrala förutsättningarna för att öppna för stamvårdande jakt på varg samt presenteras arbetsgruppernas förslag till grund för jakten och åtgärder i anslutning till den. Rapporten utgår i synnerhet från EU-domstolens förhandsavgörande om stamvårdande vargjakt från 2019. I arbetsgruppsrapporten konstateras att syftet med en begränsad jakt på varg är att reglera vargstammens tillväxt och därigenom minska vargrelaterade socioekonomiska konflikter samt främja acceptansen för varg så att en gynnsam skyddsnivå kan tryggas. – Jakt är en viktig del av stamförvaltningen av stora rovdjur och målet är att inleda stamvårdande jakt också i fråga om vargen. Arbetsgruppernas arbete har varit omsorgsfullt och rapporten ger en god grund för genomförandet av jakten. Ministeriet är berett att göra snabba framsteg i genomförandet om ramvillkoren för att tillåta jakt uppfylls, säger jord- och skogsbruksminister Jari Leppä.Stamvårdande jakt är en av åtgärderna i förvaltningsplanen för vargstammen.– Förvaltningen av vargstammen innebär en balansgång. Vi vill trygga en livskraftig vargstam och samtidigt tillgodose behoven hos dem som bor i vargområden. Planen för jakt på varg i stamvårdande syfte är ett verktyg i den hållbara förvaltningen av vargstammen, säger ordförande för projektets styrgrupp, kanslichef Jaana Husu-Kallio på jord- och skogsbruksministeriet.Efter offentliggörandet av mellanrapporten om referensvärdena för en gynnsam skyddsnivå bedömer jord- och skogsbruksministeriet på hösten om det är möjligt att inleda stamvårdande vargjakt i Finland. Om vargstammen ligger på en gynnsam skyddsnivå, öppnas det för jakt som ett femårigt försök. Närmare motiveringar för jakten beskrivs i jord- och skogsbruksministeriets förordning och dess bakgrundspromemoria. – Det femåriga försöket ger möjlighet att reagera på förändringar i vargstammen. Regleringen av fångstmängden i enlighet med målen för stamförvaltningen har fungerat bra också i fråga om björn och lodjur, säger ordförande för projektets beredningsgrupp, vilt- och fiskerådet Vesa Ruusila på jord- och skogsbruksministeriet. I arbetsgruppsrapporten nämns att utbildningen av jaktledare, vice jaktledare och jägare är särskilt viktigt om försöket med stamvårdande jakt genomförs. Arbetsgruppsrapporten utarbetades som en del av planeringsprojektet för jakt på varg i stamvårdande syfte, vars berednings- och styrgrupp tillsattes av jord- och skogsbruksministeriet 2020. Arbetsgruppsrapporten publiceras på svenska och engelska under de närmaste dagarna.Förvaltningsplan för vargstammen i FinlandPlanering och definiering av stamvårdande jakt på varg i projektportalenLänkar till pressmeddelanden som anknyter till temat:Pressmeddelande 18.11.2020: Planeringen av vargens stamvårdande jakt går framåt
Pressmeddelande 23.1.2020: Arbetsgrupperna för att utreda jakt på varg i stamvårdande syfte har tillsatts

Källa: Valtioneuvosto.fi