NordenBladet — En arbetsgrupp som leddes av inrikesministeriet har bedömt lagstiftningen inom inrikesförvaltningen och behoven av att ändra den med tanke på beredskap för situationer där migration utnyttjas som ett verktyg för hybridpåverkan. Enligt utredningen kan det göras sådana ändringar i utlänningslagen, mottagningslagen och gränsbevakningslagen som är till nytta när det gäller att svara på hybridpåverkan och hantera situationen. Arbetsgruppen föreslår en närmare utredning av lagstiftningsändringarna och bedömning av deras konsekvenser.Ändringarna hänför sig till asylförfarandet och gränssäkerheten. I utredningen behandlas endast den lagstiftning som gäller under normala förhållanden, där det i första hand ska föreskrivas om befogenheterna vid störningar under normala förhållanden. Bestämmelser om de ytterligare befogenheter som tas i bruk under undantagsförhållanden finns i beredskapslagen. En reform av beredskapslagen ska inledas vid justitieministeriet.Rörlighet förhindras fortsättningsvis genom gränsförfarandetNär det gäller asylförfarandet föreslås som eventuell ändring bland annat att gränsförfarandet ska tas in i utlänningslagen. Asylansökningar som vid gränsförfarandet bedöms vara ogrundade kan behandlas snabbt genast vid gränsen eller i dess närhet. På så sätt förhindrar man att sökande rör sig inom Finlands territorium eller vidare till andra EU-länder. Ansökningarna ska prövas individuellt, grundligt och rättvist även vid gränsförfarandet.Gränsförfarandet är också nära förknippat med återsändande av personer som fått avslag på sin asylansökan. Den praktiska verksamheten kring återvändande och återsändande ska utvecklas både nationellt och på EU-nivå i samarbete med länder utanför EU. I utredningen lyfts fram behovet av att ändra lagstiftningen när det gäller att främja stödsystemet för frivillig återresa.Ökade möjligheter till påskyndat asylförfarande och registrering av ansökningarI Finland tillämpas redan ett påskyndat asylförfarande. Det innebär att sökanden i vissa situationer inte automatiskt har rätt att stanna kvar i medlemsstaten och vänta på resultatet av ett eventuellt besvärsförfarande. I utredningen föreslås att man vid påskyndat förfarande också ska kunna pröva en ansökan från en person som på allvarliga grunder kan anses äventyra den nationella säkerheten eller den allmänna ordningen i en medlemsstat.För närvarande ansvarar Gränsbevakningsväsendet och polisen för registreringen av asylansökningar. Enligt utredningen kan det vara motiverat att också Migrationsverket får befogenhet att registrera ansökningar. Det ger större flexibilitet i situationer som är mycket oförutsägbara. Det ger också Gränsbevakningsväsendet och polisen möjlighet att koncentrera sig på sina kärnuppgifter.Gränssäkerheten kan stärkas genom att utveckla gränsbevakningslagstiftningenI gränsbevakningslagstiftningen ingår flera befogenheter genom vilka man kan reagera även på situationer där migration utnyttjas som ett verktyg för hybridpåverkan. Till exempel kan gränsövergångsställen vid behov stängas och stängsel sättas upp vid riksgränsen för att stödja hanteringen av situationen. Möjligheten att söka asyl förutsätter inte att det finns ett visst antal gränsövergångsställen som är öppna. Arbetsgruppen identifierade dock flera utvecklingsbehov och utvecklingsmöjligheter i lagstiftningen.Regleringen om Gränsbevakningsväsendets tekniska övervakning kunde utvecklas så att begränsningarna av övervakningen minskas. En effektivare användning av teknisk övervakning möjliggör att arbetsinsatsen för Gränsbevakningsväsendets personal kan riktas på ett mer ändamålsenligt sätt. En utveckling av bestämmelserna om spärranordningar möjliggör att en spärranordning, såsom ett stängsel, mot full ersättning till markägaren också kan byggas någon annanstans än vid kanten av gränsöppningen. Dessutom identifierades ett behov av att kunna begränsa eller tillfälligt avbryta spårtrafiken om detta är nödvändigt. Så kan man göra redan nu när det gäller sjötrafiken.Reservister och studerande vid Gränsbevakningsväsendet kunde användas smidigare än för närvarande som stöd för Gränsbevakningsväsendets verksamhet. Finland skulle också ha nytta av en rätt att från en annan stat ta emot bilateralt bistånd. Detta skulle komplettera det gränssäkerhetsbistånd som samordnas av Frontex.Dessutom kunde privata aktörers skyldighet att överlåta egendom och tillhandahålla tjänster till Gränsbevakningsväsendet utvidgas när det är nödvändigt för att Gränsbevakningsväsendet ska kunna utföra sina lagstadgade uppgifter. Överlåtaren ska betalas full ersättning. Polislagen och räddningslagen innehåller redan motsvarande bestämmelser om privata aktörers skyldighet att stödja myndigheterna.För att hantera de situationer som behandlas i utredningen kan det uppstå ett behov av att tillfälligt begränsa gränstrafiken vid gränsövergångsställena vid de yttre gränserna och återinföra gränskontroll vid de inre gränserna. Såsom justitiekanslern redan tidigare har konstaterat måste gränsbevakningslagen preciseras till dessa delar.Genomsökning och lokalisering av mobiltelefoner är till nyttaI gränsbevakningslagen kunde preciseras på vilka sätt en person kan åläggas att vara närvarande vid utredningen av förutsättningarna för inresa när utredningen pågår längre än 12 timmar. I en situation med omfattande invandring är befogenheten av betydelse med tanke på gränssäkerheten.Arbetsgruppen föreslår dessutom en närmare utredning av genomsökning av utrustning, såsom mobiltelefoner. Genomsökning av utrustning kan vara till nytta både vid gränskontroll och vid registrering och behandling av asylansökningar. Allt fler av de resehandlingar som människor har med sig finns endast i elektronisk form.Arbetsgruppen föreslår dessutom att möjligheten att föreskriva om en ny befogenhet för radioteknisk övervakning utreds. Med radioteknisk övervakning avses rätt att upptäcka och lokalisera utrustning som sänder ut elektromagnetiska vågor, såsom mobiltelefoner. Den ger dock inte rätt att till exempel identifiera innehavaren av utrustningen eller innehållet i kommunikationen. Den radiotekniska övervakningen gör det möjligt att rikta personresurserna på ett ändamålsenligt sätt i situationer med omfattande invandring.Ministerierna behandlar bedömningarna av behoven av författningsändringarSituationer där migration utnyttjas som ett verktyg åtgärdas genom flera olika operativa, rättsliga, diplomatiska och ekonomiska medel. Det är i första hand diplomati som är lösningen på den politiska påtryckning som utnyttjar migration som verktyg och som en främmande stat utövar. Diplomati kräver samarbete både på EU-nivå och med länder utanför EU. Det behövs dock också tydlig lagstiftning och tillräckliga befogenheter för myndigheterna att i störningssituationer agera på ett förebyggande och effektivt sätt. Ramarna för de åtgärder som står till förfogande ställs i grundlagen, internationella konventioner samt EU:s lagstiftning och rättspraxis.Arbetsgruppen föreslår att utredningens bedömningar av behoven av författningsändringar ska behandlas vid de behöriga ministerierna utan dröjsmål.Vid inrikesministeriet pågår redan ett projekt som syftar till att bedöma hur gränsbevakningslagstiftningen fungerar och bereda de författningsändringar som behövs. Genom ändringarna säkerställs att författningarna är aktuella i den föränderliga omvärlden som även omfattar situationer med hybridpåverkan. Avsikten är att bereda de behov av författningsändringar som bedöms vara mest brådskande så att en regeringsproposition kan lämnas till riksdagen under höstsessionen 2022.Utredningen gjordes på uppdrag av regeringen i en arbetsgrupp som leddes av inrikesministeriet. Regeringen kommer att behandla arbetsgruppens utredning och det för sannolikt också en parlamentarisk debatt om den. Arbetsgruppen ingick förutom företrädare för inrikesförvaltningen också företrädare för utrikesministeriet, justitieministeriet, försvarsministeriet och statsrådets kansli. Under beredningen hördes också andra centrala myndigheter.
Källa: Valtioneuvosto.fi