NordenBladet — Finland stod på torsdagen som ordförandeland värd för de nordiska jordbruksministrarnas möte. Det virtuella mötet leddes jord- och skogsbruksminister Jari Leppä. På mötesagendan stor hållbara nordiska livsmedelssystem.Ministrarnas diskussion inleddes av EU-kommissionären med ansvar för internationella partnerskap Jutta Urpilainen och generalsekreteraren för FN:s meteorologiska världsorganisation (WMO) Petteri Taalas.  Ministrarna fick också höra ett sammandrag av den samnordiska dialogen om hållbara livsmedelssystem.Dagen före mötet ordnades på initiativ av Finland ett samnordiskt dialogwebbinarium om livsmedelssystemen. Dialogen kompletterade Finlands och de övriga nordiska ländernas nationella beredning som siktar på FN:s toppmöte om livsmedelssystem i oktober (Food Systems Summit).Webbinariet samlade cirka 100 deltagare från alla nordiska länder och självstyrande områden, med representanter för såväl förvaltningen som intressegrupperna. På mötet behandlades många frågor som hänför sig till det breda ämnesområdet, såsom minskat matsvinn, hållbar konsumtion och kost, gemensam hälsa (One Health), hållbar användning av förnybara naturresurser samt ny teknik.De nordiska jordbruksministrarna godkände ett uttalande gällande Nordiska ländernas gemensamma åsikter om förbättrad hållbarhet i matsystemen. Med sitt uttalande, bekräftade ministrarna sina gemensamma angreppssätt och prioriteringar inför FNs toppmöte om matsystem. De nordiska länderna har mycket gemensamt  och dessutom mycket att ge för att främja hållbar utveckling i matsystemen globalt.De nordiska länderna har många likheter i livsmedelssystemen och bland annat näringsrekommendationer som baserar sig på gemensamma rekommendationer. Även på grund av detta är det lätt att diskutera gemensamma riktlinjer, trots att det finns olika prioriteringar på grund av olika naturförhållanden.Ministerrådet för sektorn (jordbruk, skogsbruk, fiske, vattenbruk och livsmedel) har vanligtvis sammanträtt före midsommaren i ordförandelandet. Avsikten var ursprungligen att ordna mötet i Nyslott, men på grund av pandemiläget blev det ett virtuellt möte.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Social- och hälsovårdsministeriet har uppdaterat de rekommendationer i handlingsplanen för hybridstrategin som gäller offentliga tillställningar i lokaler inomhus i samhällsspridningsfasen.   De övriga rekommendationerna förblir i kraft oförändrade.Handlingsplan för genomförande av hybridstrategin för hantering av covid-19-epidemin (Social- och hälsovårdsministeriets publikationer 2021:24, 23.6.2021)Ministeriet har i samband med uppdateringen även styrt regionerna när det gäller de åtgärder i den uppdaterade handlingsplanen som de ska vidta fram till den 31 augusti 2021.  Social- och hälsovårdsministeriets brev: Åtgärdsrekommendationer enligt den uppdaterade handlingsplanen för hybridstrategin för att förhindra spridningen av epidemin (24.6.2021)Det är de regionala och lokala myndigheterna som i första hand ansvarar för att följa den epidemiologiska utvecklingen inom sina områden och att i rätt tid fatta beslut som är tillräckligt föregripande och omfattande.Följande uppdatering av handlingsplanen för hybridstrategin ska göras i början av augusti.  

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Det tvååriga projektet syftar till att utveckla metoder för datainsamling och förbättra tillgången till information om diskriminering.Målet för justitieministeriets projekt Fakta om diskriminering är att utveckla nya metoder för att förbättra tillgången till och användbarheten av information om diskriminering. Ett annat mål är att göra det lättare för organisationer och sådana grupper som utsetts för diskriminering att delta i uppföljningen av diskriminering. Arbetet inleds under sommaren 2021 med rundabordssamtal där man bland annat fokuserar på frågor som gäller mätning av strukturell diskriminering och förbättring av tillgången till information. Det kommer också att ordnas olika workshoppar som stöder växelverkan och gemensam utveckling samt skapas praktiska verktyg för uppföljning av diskriminering. Statsminister Sanna Marins regering har förbundit sig att motarbeta diskriminering. Projektet stöder också handlingsprogrammet mot rasism och för goda relationer (2021–2023) som fastställts i statsminister Marins regeringsprogram och det nationella systemet för uppföljning av diskriminering som samordnas av justitieministeriet.Projektet Fakta om diskriminering har fått finansiering från EU:s program för rättigheter, jämlikhet och medborgarskap.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Målet för det tvååriga projekt som justitieministeriet inlett är att främja likabehandling. Detta eftersträvas i synnerhet genom att utveckla verktyg för likabehandlingsarbete för nyckelaktörerna inom området.Projektet Drivkrafter bakom jämlikhet (Drivers of Equality) syftar till att effektivisera myndigheternas, läroanstalternas och arbetsgivarnas likabehandlingsplanering. Projektet bidrar också till att öka nyckelmålgruppernas och den breda allmänhetens medvetenhet om icke-diskriminering och mångfald.I projektet medverkar Institutet för hälsa och välfärd, diskrimineringsombudsmannens byrå och Helsingfors stad. Projektperioden löper ut vid ingången av 2023.Statsminister Sanna Marins regering har förbundit sig att motarbeta diskriminering. Projektet stöder också handlingsprogrammet mot rasism och för goda relationer (2021–2023) som fastställts i statsminister Marins regeringsprogram och som samordnas av justitieministeriet.Projektet Drivkrafter bakom jämlikhet har fått finansiering från EU:s program för rättigheter, jämlikhet och medborgarskap.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Europeiska unionens råd (jordbruk och fiske) sammanträder i Luxemburg den 28 – 29 juni. Jord- och skogsbruksminister Jari Leppä företräder Finland vid mötet.Det portugisiska ordförandeskapet har som mål att nå samförstånd om reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken i trepartsförhandlingar som förs mellan rådet, Europaparlamentet och Europeiska kommissionen. Flera förhandlingsfrågor som gäller bland annat miljö- och klimatåtgärder och stödsystem är fortfarande öppna, men parterna har redan nått en preliminär överenskommelse om många frågor.Enligt Finland bör trepartsförhandlingarna så långt det går följa rådets allmänna riktlinje. Finland är redo att stödja en sådan helhetslösning som dels förbättrar effekterna av GJP-reformen ur miljö- och klimatperspektiv, dels garanterar en lönsam och sporrande jordbruksproduktion och bidrar till målet om enklare stödsystem och mindre administrativ börda.Rådet (jordbruk och fiske) har för avsikt att anta ett beslut som handlar om att uppmana kommissionen att undersöka läget för lagstiftningen om makroorganismer som används vid biologisk bekämpning i EU och möjligheterna till att harmonisera lagstiftningen om import, produktion, utvärdering och marknadsföring inom hela EU samt att vid behov ta fram ett förslag till harmonisering av lagstiftningen. Syftet med harmoniseringen är att förbättra tillgången till makroorganismer som används vid biologisk bekämpning samt dessa produkters säkerhet. Finland understöder antagandet av rådets beslut.Ministrarna ska också höra kommissionens presentation av arbetet för att fastställa målen för skyddet av bin. Ministrarna ska diskutera frågan. Enligt Finland är det väldigt viktigt att nu ställa upp mål för skyddet av bin och i fortsättningen också för andra pollinerare. Målet kommer att vara en viktig del av riskbedömningen före processen att godkänna växtskyddsmedel. Finland har medverkat i arbetet för en mer fungerande anvisning för biodling och anser att det är bra att kommissionens gör framsteg på detta område.Kommissionen kommer också att ge rådet en översikt över marknadsläget för jordbruksprodukter. Marknadsläget i EU är i allmänhet stabilt. I Finland försenade regnen sådden och ledde till att man fick göra ett nytt försök med sådden på vissa åkrar.När det gäller fiske kommer kommissionen att presentera sitt meddelande ”Mot ett mer hållbart fiske i EU: lägesrapport och riktlinjer för 2022”. Finland understöder att målet om maximalt hållbart uttag, de fleråriga planerna som gäller fiskbestånd och de vetenskapliga råden följs när kommissionen arbetar fram förslaget om fiskemöjligheter 2022.Dessutom har rådet för avsikt att godkänna rådets allmänna riktlinje om förordningen om fiskekontroller. Finland kan inte hålla med om rådets allmänna riktlinje särskilt när det rör sig om kravet på exakthet i fångstinformationen i fiskeloggböckerna, vilket inverkar på informationens tillförlitlighet. Frågan har dock behandlats så länge att enligt Finland är det viktigt att gå vidare till fortsatta förhandlingar med Europaparlamentet. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Finansministeriet ber om utlåtanden om ett lagförslag med stöd av vilket Kommunfinans Abp, som finansierar kommuner, kan börja bevilja lån också för de välfärdsområden som inrättas i samband med social- och hälsovårdsreformen. Samtidigt ska Kommunernas garanticentral ges rätt att bevilja garantier för Kommunfinans Abp:s medelanskaffning som används för att bevilja välfärdsområden lån.I samband med reformen bildas det i Finland 21 välfärdsområden till vilka de uppgifter inom social- och hälsovården och räddningsväsendet som kommunerna för närvarande ansvarar för överförs. För att välfärdsområdet ska kunna ansvara för de investeringar som hänför sig till dessa uppgifter behöver det ta långfristiga lån. För närvarande är det enligt lagen om Kommunernas garanticentral dock inte möjligt för Kommunfinans att finansiera välfärdsområdena med lån.Kommunfinans är ett viktigt kreditinstitut som finansierar kommuner och samkommuner. Därför är det motiverat att det också ska kunna finansiera välfärdsområden, välfärdssammanslutningar och sammanslutningar som ägs av dem eller som lyder under deras bestämmanderätt. Ju fler finansinstitut som välfärdsområdena har möjlighet att använda, desto mer sannolikt är det att de kan få den finansiering de har behov av på förmånliga villkor i alla marknadslägen.Kommunfinans Abp:s medelanskaffning garanteras av Kommunernas garanticentral. Garanticentralens medlemmar är alla kommuner på det finländska fastlandet, och de ansvarar tillsammans för att garanticentralens utgifter och förbindelser kan täckas. Den föreslagna lagändringen medför emellertid att de kommuner som är medlemmar i garanticentralen blir ansvariga i sista hand också för den medelanskaffning jämte därmed sammanhängande förbindelser som är inriktad på att finansiera välfärdsområdena. Därför måste man i samband med lagändringen se till att en utvidgning av Kommunfinans Abp:s utlåning till välfärdsområdena inte riskerar kommunernas ekonomiska självstyrelse.Den föreslagna lagändringen är avsedd att träda i kraft samtidigt som välfärdsområdesfullmäktige inleder verksamheten. Ändringen tvingar inte Kommunfinans Abp att utvidga sin utlåning till att inkludera välfärdsområdena utan innebär endast att det är möjligt om garanticentralens delegation och Kommunfinans Abp beslutar att inleda sådan finansieringsverksamhet.Remisstiden går ut den 10 september 2021. Begäran om utlåtanden och utkastet till propositionen har publicerats på Lausuntopalvelu.fi.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Statsrådet fastställde igår i ett principbeslut innehållet i den tredje nationella handlingsplanen för grundläggande och mänskliga rättigheter. Som en del av handlingsplanen har man nu utvecklat indikatorer för de grundläggande och mänskliga rättigheterna. Med hjälp av indikatorerna kan man i fortsättningen ta fram systematisk information om hur rättigheterna tillgodoses i människornas vardag.Genom den tredje nationella handlingsplanen för grundläggande och mänskliga rättigheter utvecklas uppföljningen av hur rättigheterna tillgodoses i Finland och stärks det kunskapsbaserade beslutsfattandet i frågor som gäller de grundläggande och mänskliga rättigheterna.– Det är viktigt att vi regelbundet får information om hur de grundläggande fri- och rättigheterna tillgodoses i människornas vardag för att vi effektivt ska kunna ingripa i eventuella problem, konstaterar justitieminister Anna-Maja Henriksson.Uppföljningen förbättras förutom med indikatorerna också genom att man främjar forskning och datainsamling, effektiviserar uppföljningen av de internationella konventionskontrollorganens rekommendationer och genomförandet av dem samt förbättrar bedömningen av konsekvenserna för de grundläggande fri- och rättigheterna och de mänskliga rättigheterna i lagberedningen.Indikatorerna för de grundläggande och mänskliga rättigheterna beskriver hur rättigheterna tillgodoses i vardagenDen genomgående principen i indikatormodellen för de grundläggande och mänskliga rättigheterna är likabehandling. Uppföljningsobjekten och indikatorerna för dem har grupperats i följande nio livsområden: personlig frihet och integritet samt rätten till livrättssäkerhet och god förvaltningprivatliv och familjelivyttrandefrihet och rätt att framföra åsikter samt religionsfrihet och rätt att ge uttryck för sin övertygelsespråk och kulturdelaktighet och möjlighet att påverkaförsörjning samt arbete under anständiga villkorkultur och utbildninghälsa, välbefinnande och miljönIndikatorerna har utarbetats i en öppen och interaktiv beredningsprocess. De slutliga valen baserar sig bland annat på rekommendationer från de internationella tillsynsorganen, laglighetsövervakarnas iakttagelser, grundlagsutskottets ställningstaganden samt på de frågor som lyfts fram vid höranden och i expertarbetsgruppens diskussioner.Uppföljningen av de grundläggande och mänskliga rättigheterna i Finland ska utvecklas Riksdagens grundlagsutskott och de nationella tillsynsorganen har betonat behovet att utveckla den nationella uppföljningen av de grundläggande fri- och rättigheterna och de mänskliga rättigheterna samt insamlingen av uppgifter om dem. Detsamma framgår av de tidigare handlingsprogrammen och de oberoende utvärderingarna av dem. Grundlagsutskottet har dessutom ansett det vara nödvändigt att utarbeta en handlingsplan för varje regeringsperiod.Att föra en politik som baserar sig på fakta är ett av de löften som statsminister Sanna Marins regering har förbundit sig till för att reformera politiken.Bekanta dig med handlingsplanen.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Miljöministeriets Åtgärdsprogram för träbyggande har beviljat drygt 292 000 euro till sju projekt som främjar användning av trä i byggandet av offentliga byggnader. Målet är att stödja en snabb utveckling av träbyggande i kommunerna och sänka tröskeln för att genomföra träbyggnadsprojekt.Understödsansökningsomgången var avsedd för offentliga aktörer och var den tredje och sista i ordningen. Projekten främjar träbyggande genom att ge upphov till ny information, nya tjänster och lösningar samt nya verksamhets- och samarbetsmodeller. Projekt som strävar efter förändringar för en permanent ökning av användningen av trä i kommunerna var framgångsrika i ansökningsomgången. Dessutom har potential för större genomslagskraft och en förändring i verksamhetskulturen efterlysts i projekten.”Understödshelheten för offentligt träbyggande har nu slutförts. De projekt som fått understöd bildar en effektfull helhet som i betydande grad ökar användningen av trä i offentligt byggande. Utöver utredningar, pilotförsök och nya samarbetsformer är det även fråga om många nya skolor, daghem, bostadsflervåningshus och samlingsbyggnader i trä”, beskriver sakkunnig Jemina Suikki.”Till följande satsar vi på att effektivt kunna sprida lärdomarna från de understödda projekten vidare. På så vis sänker vi förhoppningsvis tröskeln för kommuner att gå in för träbyggnadsprojekt runtom Finland”, fortsätter Suikki.Att främja byggande av offentliga byggnader i trä är en av prioriteringarna i Åtgärdsprogrammet för träbyggande. Användningen av trä vid offentligt byggande har ökat i jämn takt, och allt fler offentliga byggnader byggs av trä. Åtgärdsprogrammet för träbyggande förstärker denna ökning genom att understödja offentliga aktörers utvecklingsprojekt och erbjuda utbildning, handböcker och rådgivning.Projekt som fått understöd i den tredje ansökningsomgångenProjektens totala volym uppgår till drygt 713 000 euro. Samtliga projekt ska vara genomförda senast 30.6.2022.Sökande, projektets namn, projektets budget och beviljat understöd:Affärsverk, Landskapets fastighetsverk på Åland, Tillsammans för ett modernt träbyggande – Åland, 92 504 €, 64 753 €Borgå stad, Sunda konstruktioner – Utredning om förutsättningarna för lokal produktion i anslutning till idrottsbyggandet i Kokon, 64 500 €, 30 000 €Helsingfors stads bostadsproduktion, Make-huset 2.0 – Helsingfors modellflervåningshus i trä, 209 400 €, 50 000 €Vanda stads lokalitetsledning, Forskningsprojekt: pilotförsök med en simhall i massivt trä, Elmo simhall,170 900 €, 50 000 €Keitele kommun, projektet Keiteleen puukylä, 40 000 €, 28 000 €Helsingfors stads bostadsproduktion, Konceptplan: Fasadrenovering av ett förortsflervåningshus och byggande av tilläggsvåningar i trä, 107 600 €, 50 000 €Raumo stad, Utveckling av träbyggande, case Uotilan puukoulu, 28 572 €, 20 000 €De understödda projekten presenteras på ett webinarium som ordnas den 25 augusti 2021. Webinariet är öppet för alla.Lyyti.fi: Kick-off för den tredje ansökningsomgången för offentligt träbyggande

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Förenta staternas och Kinas kamp om ekonomiskt och teknologiskt ledarskap tilltar och påverkar även finländska företag negativt. Finland och EU måste förbereda sig på det bättre, rekommenderar utrikesministeriet och Finlands Näringsliv EK i en färsk rapport.I ett gemensamt projekt mellan utrikesministeriet och Finlands Näringsliv EK har stormaktstävlingens konsekvenser för finländska företag för första gången utretts. I projektet deltog 60 experter och 30 företag.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Social- och hälsovårdsministeriet begär utlåtanden om ett utkast till social- och hälsovårdsministeriets förordning om användningsavgifterna för de riksomfattande informationssystemtjänsterna under åren 2022–2023.Det tas ut en avgift hos tjänstetillhandahållare inom social- och hälsovård och hos apotek för användningen av de riksomfattande informationssystemtjänsterna, dvs. Kanta-tjänsterna. Avgifterna baserar sig på lagen om elektronisk behandling av kunduppgifter inom social- och hälsovården, dvs. klientuppgiftslagen. Om avgifterna föreskrivs genom förordning av social- och hälsovårdsministeriet. Med stöd av de förordningar som utfärdas varje år har användningsavgifter tagits ut redan i flera års tid. Den nya förordning som begäran om utlåtande gäller ska gälla i två år under åren 2022 och 2023. Genom en längre giltighetstid för förordningen strävar man efter att förbättra förutsägbarheten i fråga om avgifterna. I den nya förordningen föreslås det dessutom att gruppen av betalare ska utvidgas till att gälla alla de tjänstetillhandahållare inom social- och hälsovård och apotek som har anslutit sig till Kanta-tjänsterna. De utlåtanden som lämnas in kommer att beaktas vid finslipningen av förordningen. Utlåtandena är offentliga. Vi ber er lämna era utlåtanden senast den 15 augusti 2021.Begäran om utlåtande (lausuntopalvelu.fi)Skriftliga utlåtanden kan också skickas i elektronisk form till adressen [email protected] Nämn diarienummer VN/2027/2021 i meddelandet.Utlåtandet kan även lämnas in per post till Social- och hälsovårdsministeriet, PB 33, 00023  STATSRÅDET

Källa: Valtioneuvosto.fi