NordenBladet — Finska staten äger nu 98 procent av Suomen Ilmailuopisto Oy efter att ha köpt 48,5 procent av bolagets aktiestock av Finnair Abp i dag den 1 juli 2021. Finnair meddelade tidigare med stöd av delägaravtalet att det vill avstå från sitt aktieinnehav. Staten betalade 8,15 miljoner euro för aktierna. Statsrådets allmänna sammanträde fattade beslut i ärendet den 10 juni 2021.Före aktieköpet ägde staten 49,5 procent av Suomen Ilmailuopisto Oy. Finnair Abp ägde 49,5 procent och Björneborgs stad 1 procent. Björneborgs stads ägarandel steg till 2 procent i samband med köpet. Ägararrangemanget har inga direkta konsekvenser för bolagets operativa utbildningsverksamhet.Suomen Ilmailuopisto, Finlands luftfartsinstitut, utbildar yrkeskunniga trafikflygare och helikopterflygare. Det är ytterst viktigt för den finländska handeln och ekonomin att flygförbindelserna fungerar störningsfritt. Det väsentliga är att säkerställa tillgången på yrkeskunniga trafikflygare. Finansieringen av bolaget består i huvudsak av en statsandel som betalas av undervisnings- och kulturministeriet. För 2021 uppgår statsandelen till cirka 6,8 miljoner euro. Luftfartsinstitutet Suomen Ilmailuopisto inledde sin verksamhet i Björneborg 2002.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Finska staten fick den 28 juni 2021 tillstånd att i sin helhet publicera sitt svar till EU-kommissionen på Sanoma Media Finlands Oy:s klagomål över Rundradion. Hittills har ett sammandrag av svaret publicerats.På grund av EU-lagstiftningen är brevväxling med kommissionen i regel sekretessbelagd. Finland föreslog den 3 juni för EU-kommissionen att brevväxlingen i anslutning till klagomålet ska vara offentlig. Hittills har kommissionen gått med på att Sanoma Media Finland Oy:s klagomål, kommissionens begäran om svar och Finlands svar till kommissionen kan publiceras.Klagomålet som Sanoma Media Finland Oy lämnat till EU-kommissionen gäller i synnerhet Rundradions beställvideotjänster (video-on-demand) och elektroniska utbildningsinnehåll. I Yle Arenan producerar Rundradion i nuläget beställvideotjänster som enligt klaganden inte överensstämmer med EU-lagstiftningen om statligt stöd.Enligt finska statens svar är Rundradions beställvideotjänster och elektroniska utbildningsinnehåll förenliga med lagen om Rundradion Ab och EU-lagstiftningen om statligt stöd. Enligt svaret är Sanoma Media Finland Oy:s klagomål därför ogrundat.Vad händer härnäst?EU-kommissionen bedömer om Finlands svar är tillräckliga och beslutar utifrån det om den ska begära ytterligare utredningar i frågan av Finland. Behandlingen av ärenden som gäller statligt stöd i EU kan ta flera år och inbegripa flera brevväxlingsomgångar.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Arbets- och näringsministeriet och kommunikationsministeriet publicerade den 30 juni 2021 Programmet för hållbar tillväxt inom transportsektorn och den spelbok för transportsektorn som ingår i det.Programmet för hållbar tillväxt inom transportsektorn 2021–2023 är en uppdatering av Det nationella tillväxtprogrammet för transportsektorn. Det nu utarbetade programmet för hållbar tillväxt främjar en företagsdriven innovationsutveckling, internationalisering och tillväxt som baserar sig på hållbara lösningar inom transportsektorn. Den styrgrupp som berett programmet har bestått av företrädare för olika ministerier, städer, ämbetsverk, forskningsinstitut och företag.Målet med programmet är att främja investeringar och internationell tillväxt inom branschen genom ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbara lösningar. Syftet med samtliga åtgärder i programmet är att främja utvecklingen av sådan kompetens och sådan praxis i företag som kan möta de utmaningar som klimatförändringen, förlusten av den biologiska mångfalden och urbaniseringen medför för Finland och för den internationella marknaden. Programmet för hållbar tillväxt inom transportsektorn sporrar aktörerna inom den privata och den offentliga sektorn att samarbeta ännu mer än tidigare. Målet med programmet är att skapa internationella affärsekosystem inom transportsektorn och 10 000 arbetsplatser i Finland före 2025.Transportsektorns spelbok, som ingår i tillväxtprogrammet, är branschens gemensamma viljeyttring om en aktiv och ansvarsfull utveckling samt om en systematisk modernisering av sektorn till en exportdriven tillväxtbransch. Spelboken bidrar till att skapa en uppfattning om den offentliga och privata sektorns aktörsroller på transportmarknaden. Spelboken beskriver hur man kan främja sektorns attraktionskraft och hållbara tillväxt samt bästa praxis för att uppnå det gemensamma måletVad händer härnäst?För uppföljningen av genomförandet av programmet för hållbar tillväxt inom transportsektorn har det tillsatts en styrgrupp med företrädare för staten, städerna, företagen och forskningssektorn. Styrgruppen följer upp hur de åtgärder som beskrivs i programmet framskrider och beslutar om eventuella nya, kompletterande åtgärder.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — En utredning för att förbättra biogasbranschens möjligheter att få finansiering har kommit ut. Arbets- och näringsministeriet har beställt utredningen till stöd för att genomföra det nationella programmet för produktion och användning av biogas och dess genomförandeplan. Arbetet har utförts av Gaia Consulting Oy och 4Front Oy.Enligt arbetsgruppen som arbetat fram biogasprogrammet och genomförandeplanen bromsar utmaningarna med att få finansiering produktionen och användningen av biogas i stor skala.  Investeringarna är stora för aktörerna inom branschen, och intäkterna från dem realiseras betydligt senare än de utgifter som själva investeringen kräver. Ofta leder också den låga prisnivån på slutprodukterna till att återbetalningstiden för investeringen är lång och lönsamheten dålig. Den nyss utgivna utredningen innehåller förslag till att förbättra möjligheterna att få finansiering och beskriver biogasbranschens verksamhetsmiljö och projektfinansieringens nuläge. Utredningen fokuserar på biogasprojekt inom industrin och på gårdar. Den handlar inte om projekt som gäller kommunalt avfall. Biogasbranschen är ett intressant, men outvecklat finansieringsobjekt – det finns många utmaningarSom förnybar energi är biogas i princip ett intressant finansieringsobjekt. Ur finansiärens synvinkel är utmaningen att den nationella marknaden i Finland fortfarande är tämligen liten och outvecklad. För att kunna förbättra möjligheterna för att få finansiering för biogasprojekt, måste man i första hand utveckla projektens lämplighet för finansiering. Utvecklingen av lämpligheten har delats in i tre delområden: verksamhetsmiljö, lönsamhet och projektportfölj. Lämpligheten kan man förbättra genom att utveckla verksamhetsmiljöns förutsägbarhet, inklusive utveckling av regleringen, samt genom att satsa på att förbättra projektens lönsamhet. Särskild vikt ska man fästa vid slutprodukternas förädlingsvärde och kommersialisering samt verksamhetens omfattning. Branschens fragmentering och minimala skala kan man förbättra genom att samla ihop enskilda projekt och skapa större projektportföljer.Vidare kan finansieringsmöjligheterna utvecklas genom informationsstyrning och ett utvidgat instrumentutbud. Utvecklingsobjekt och nya instrumentFör att förbättra finansieringsmöjligheterna tar utredningen upp utvecklingsobjekt som gäller både nuvarande och nya finansieringsinstrument som också statsförvaltningen kan främja. En starkare informationsstyrning samt enhetliga processer och kriterier för att söka understöd gör helheten klarare. Detta bidrar till projektberedningen särskilt hos mindre aktörer och stödjer större projekthelheter bättre än tidigare. Det stärker också samarbetet mellan aktörerna och skalningspotentialen. Branschens utveckling leder också till ökad användning av mindre använda finansieringsinstrument, såsom leasing och gräsrotsfinansiering, och ökar därigenom antalet finansiärer.Att utveckla miljölån på marknadsvillkor, såsom gröna lån och obligationslån, också för den offentliga sektorn förbättrar möjligheterna att få finansiering för biogasinvesteringar. Om den offentliga sektorn erbjuder ett instrument som till exempel binder lånepriset till det finansierade objektets miljöfördelar, kan projektaktörerna inom biogasbranschen få finansiering till ett förmånligare pris. Detta förbättrar projektens lönsamhet och konkretiserar biogasprojektens miljöfördelar.Enligt utredningen är det möjligt att genomföra den resultatbaserade miljöfonden (Environmental Impact Bond, EIB) som den offentliga och privata sektorns gemensamma projekt. Det ger en möjlighet att styra privat kapital till biogasprojekt för att uppnå de miljö- och klimatmål som är viktiga för samhället. Enligt utredningen kan fondens avkastningsstruktur basera sig till exempel på minskning av växthusgasutsläpp eller på återvinning av näringsämnen. Det är också bra att utreda hur EU:s finansieringsinstrument kan användas vid utvecklingen av dessa instrument. Detta hjälper att uppnå Finlands klimatmål 2035.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Finansministeriet har tillsatt arbetsgrupper som ska bereda de ändringar i lagstiftningen som rör den digitala identiteten. I beredningen beaktas de remissvar gällande bedömningspromemorian om utvecklandet av den digitala identiteten som kom under remissrundan 2021.Lagstiftningsarbetsgruppen har till uppgift att bereda de ändringar i lagstiftningen som förutsätts för att de lösningar som planerats i projektet för den digitala identiteten ska kunna produceras och tas i bruk. Underarbetsgruppen för konsekvensbedömning har till uppgift att göra en bedömning av de konsekvenser som ändringarna i lagstiftningen har. Arbetsgruppernas mandatperiod är 1.8.2021–31.8.2022.”Vårt mål om en täckande digital identitet som är tillgänglig på lika villkor och som var och en själv kan hantera framskrider just nu snabbt både i Finland och på andra håll i Europa. Det förslag om en europeisk digital identitet som Europeiska kommissionen just lade fram visar att den nationella beredningen har rört sig i rätt riktning. Tack vare den beredning som redan utförts befinner sig Finland nu och framöver i framkant i den här frågan, säger kommunminister Sirpa Paatero.I remissvaren var likabehandling och konsekvensbedömning framträdandeBaserat på remissvaren gällande bedömningspromemorian om utvecklandet av en digital identitet anses målen i projektet i huvudsak vara värda att understödja. Remissinstanserna fäste särskilt uppmärksamhet vid likabehandlingen särskilt i fråga om språkliga rättigheter och specialgruppers behov när de uträttar ärenden. I remissvaren betonades konsekvensbedömningens betydelse.I remissvaren togs det dessutom upp konkurrensrättsliga frågor. Vissa remissinstanser ansåg att de lösningar som presenteras i bedömningspromemorian står i strid med konkurrensrätten. Annat som remissinstanserna tog upp var bland annat informationssäkerheten och dataskyddet, relationen mellan elektroniska tjänster och offentliga förvaltningsuppgifter samt utvecklandet av EU-lagstiftningen.Påvisandet av personuppgifter ska bli flexiblare och jämlikareProjektet för att utveckla en digital identitet syftar till att ge var och en som uträttar ärenden i samhällsproducerade tjänster lika förutsättningar och möjligheter att digitalt visa sådana uppgifter om sin identitet som myndigheten verifierat.I och med projektet får alla ett helt nytt digitalt identitetsbevis vid sidan av pass och identitetskort. Ett nytt digitalt identitetsbevis gör det flexiblare och villkoren mera lika när man påvisar sina personuppgifter.I projektet beaktas hur EU-lagstiftningen utvecklas och det förslag till förordning om en europeisk digital identitet som Europeiska kommissionen lade fram i juni 2021. Projektets mål är i linje med förslaget. Projektets mandatperiod är 8.10.2020–30.6.2023.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Försvarsministrarna för länderna inom JEF (Joint Expeditionary Force) sammanträdde 30.6-1.7.2021 i Helsingfors och undertecknade då ett politiskt styrdokument som ska styra den militära verksamheten och som kompletterar JEF:s samförståndsavtal från 2018. Utöver detta förde ministrarna scenariobaserade diskussioner där JEF-ländernas beslutsmekanismer och förutsättningar för samarbete övades.Försvarsministrarna sammanträdde nu för första gången sedan 2019, eftersom det på grund av coronapandemin inte var möjligt att ordna något gemensamt möte i fjol. Finland understöder att det ordnas ministermöten årligen, eftersom de upplevs vara till nytta.Enligt försvarsminister Antti Kaikkonen var ordnandet av JEF-mötet direkt efter det nordiska Nordefco-försvarsministermötet i Finland ett bra bevis på hur olika arrangemang kring försvarssamarbete kan stöda och komplettera varandra.En av JEF:s viktigaste verksamhetsformer är medlemsstaternas gemensamma övningar och insatser. Ramen för JEF-samarbetet kan användas för att stödja till exempel FN:s, Natos eller EU:s insatser. För varje uppgift och situation bildas alltid en skräddarsydd trupp, och varje land beslutar om sitt eventuella deltagande själv och i enlighet med sin egen nationella lagstiftning.Vid försvarsministeriet ges

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Finansministeriet har uppdaterat den preliminära kalkylinformation som sammanställer finansieringen av kommunal basservice 2022.I kalkylinformationen ingår också preliminära uppgifter om hemkommunsersättningen 2022. Utbildningsanordnaren har rätt till hemkommunsersättning när en elev fullgör sin läroplikt inom förskoleundervisning eller grundläggande utbildning som anordnas av någon annan kommun än elevens hemkommun.I den uppdaterade kalkylinformationen har beaktats kända uppgifter om bestämningsfaktorer samt andra bakgrundsuppgifter som inverkar på statsandelarna för kommunal basservice. Beräkningen av utjämningen av statsandelen på basis av skatteinkomsterna baserar sig på Skatteförvaltningens preliminära debiteringsuppgifter för 2020.Kommunerna kan utnyttja kalkylinformationen i budgetberedningenKommunerna kan utnyttja den preliminära kalkylinformationen i budgetberedningen. Kalkylen uppdateras ännu i år bland annat i fråga om prisindex för kommunal basservice, bestämningsfaktorer, kompensation för förlorade skatteinkomster och utjämning på basis av skatteinkomsterna.Det kommunala finansieringssystemet består av kommunernas egna inkomster och statlig finansiering. De viktigaste inkomstkällorna är skatteinkomster och statsandelar. Statsandelarna utgör cirka en fjärdedel av kommunernas interna finansiering. Syftet med statsandelarna är att i hela landet säkerställa tillgången till de offentliga tjänster som kommunerna ansvarar för.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Aktörerna inom gruvbranschen vill återvinna utvinningsavfallet mer effektivt än för närvarande. Det finns en stark social beställning för detta, eftersom branschen har ett hårt tryck på att driva verksamheten på ett hållbart och ansvarsfullt sätt. Detta framgår av arbets- och näringsministeriets förstudie som publicerades den 1 juli 2021. Förstudien syftade till att kartlägga nuläget i fråga om återvinning av utvinningsavfall.– Utvinningsavfallet utgör en betydande andel av allt avfall och företagen inom gruvbranschen är villiga att effektivisera återvinningen av avfall och främja cirkulär ekonomi. Lösningar som bidrar till att begränsa överkonsumtionen av naturresurser och utnyttja utvinningsavfallet på ett resurssmart sätt ger också en stor konkurrensfördel för den finländska gruvindustrin på den internationella marknaden, säger näringsminister Mika Lintilä.I förstudien identifierades flera innovativa spetsprojekt och samlades information om forskning kring återvinning av utvinningsavfall. Möjligheterna att återvinna gråberg och i synnerhet anrikningssand har undersökts mycket i Finland och det har genomförts flera olika pilotprojekt.  Enligt förstudien behövs det en gemensam nationell vilja samt ett mer omfattande och bättre samordnat samarbete för att effektivisera återvinningen av utvinningsavfall. Också balansen mellan utbudet och efterfrågan på återvunna råvaror bör förbättras. Återvinningen av utvinningsavfall kan stödjas också genom ekonomiska och lagstiftningsmässiga medel.Förstudien genomfördes på uppdrag av arbets- och näringsministeriet under april 2021 av konsultföretaget Not Innovated Here – Laboratory of Creative Destruction.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Finland, Belgien, Danmark, Estland, Frankrike, Tyskland, Grekland, Lettland och Spanien undertecknade i november 2020 en avsiktsförklaring om ett gemensamt projekt för utveckling av bepansrade fordon. Projektet stöder det europeiska industrikonsortiets projekt FAMOUS (European Future Highly Mobile Augmented Armoured Systems) som utvecklar innovativa framtida fordonslösningar. Det europeiska industrikonsortiet leds av Patria och det omfattar sammanlagt 19 företag från ovan nämnda länder.Industrikonsortiet har deltagit i den konkurrensbaserade utlysningen för det europeiska försvarsindustriella utvecklingsprogrammet (European Defence Industrial Development Programme, EDIDP). EDIDP är Europeiska kommissionens tvååriga program som ska förbättra konkurrenskraften för EU:s försvarsindustri. Programmet stöder utvecklingen av försvarsmateriel och försvarsteknik med EU:s budgetmedel. Utvecklingsprogrammets budget för åren 2019-2020 är 500 miljoner euro.Europeiska kommissionen har beviljat konsortiet 9 miljoner euro i EU-finansiering från ovan nämnda program. Dessutom finansierar de nio projektländerna projektet med cirka en miljon euro. Målet med projektet är att utveckla nya framtida tekniska lösningar som förbättrar prestandan hos nya och befintliga bepansrade fordon. De teknikområden som ska utvecklas hänför sig bland annat till rörlighet, energiproduktion, skydd, utvecklande av lägesuppfattningen, autonomi, utvecklande av vapensystemet och förbättrande av upprätthållandet.I Finland har projektet ett nära samband med projektet för utveckling av arméns arktiska rörlighet, där man söker en ersättande fordonslösning för den nuvarande bandlastbilsmaterielen som åldras och tas ur bruk.– De arktiska områdenas betydelse för säkerheten har accentuerats under de senaste åren. Därför är det allt viktigare att säkerställa att armén nu och i framtiden har förmåga att förebygga, trygga och vid behov försvara de nordliga regionerna, förklarar försvarsminister Antti Kaikkonen.– I den första fasen av projektet, som nu inleds, tar industrikonsortiet fram ett kostnadseffektivt koncept för genomförande av en ny innovativ fordonslösning som uppfyller arméns prestationskrav. Det är fint att Europeiska kommissionen har beviljat finansiering ur EU-budgeten för detta viktiga samprojekt, betonar minister Kaikkonen.Finlands försvarsförvaltning deltar också i sex andra projekt som kommissionen har beviljat finansiering för. Till dessa projekt hör bland annat projekten SAURON och Odin’s Eye som hänför sig till utvecklingen av en rymdlägesbild. Finansiering får också ett projekt för mjukvarudefinierad radio, projektet ESSOR. Dessutom deltar finländska företag i fem andra projekt. I de projekt som finansieras deltar sammanlagt alltså 12 olika finländska aktörer i 12 industrikonsortier.– Det är fint att de inhemska aktörerna har varit så aktiva i EDIDP-utlysningen för 2020. Det finns efterfrågan på finländsk kompetens i Europa och förhoppningsvis söker sig företagen lika aktivt också i år till projekt som finansieras av Europeiska försvarsfonden, uppmanar minister Kaikkonen.Vid försvarsministeriet ges

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Utrikesministeriet har sänt ett förslag till ändring av utrikesministeriets förordning om avgifter för utrikesförvaltningens prestationer på remiss. Remissbehandlingen pågår fram till den 6 augusti 2021. Enligt förslaget ska priset på identitetskort som utfärdas av beskickningar höjas med 6 euro, och priset på pass som utfärdas av beskickningar med 55 euro.Ett undantag i fråga om prishöjningarna utgörs av priset på pass för personer som deltagit i Finlands krig, för vilka inga ändringar föreslås.De föreslagna avgiftsändringarna för både identitetskort och pass grundar sig på självkostnadsprincipen enligt lagen om grunderna för avgifter till staten (150/1992).Avgiftsändringen i fråga om identitetskort föranleds av de ändringar i lagen om identitetskort, passlagen, 15 och 38 § i lagen om behandling av personuppgifter i polisens verksamhet samt 33 a och 159 § i utlänningslagen som träder i kraft den 2 augusti 2021. Identitetskortet förses med biometriska kännetecken, dvs. ansiktsbild och fingeravtryck. De extra kostnader som lagstiftningsändringarna medför riktas till den avgiftsbelagda verksamheten inom utrikesförvaltningen och ska i enlighet med lagen om grunderna för avgifter till staten täckas till fullt belopp med tillståndsintäkter som tas ut för prestationerna. Avgiften för pass som utfärdas av beskickningar har sedan 2014 varit 140 euro. Priset på pass motsvarar inte längre dess självkostnadsvärde och det föreslås att priset höjs till 195 euro. Enligt 6 § 1 mom. i lagen om grunderna för avgifter till staten ska den avgift som tas ut för en offentligrättslig prestation motsvara beloppet av dess totalkostnader, dvs. prestationens självkostnadsvärde. Riktade begäran om utlåtande har sänts ut, men även andra kan yttra sig om förslaget till ändring av förordning och dess motiveringspromemoria.Förslaget till ändring finns på adressen www.utlåtande.fi.Förslag till ändring av förordning och motiveringspromemoria.

Källa: Valtioneuvosto.fi