NordenBladet — Enligt en undersökning som publicerades den 1 mars förekommer diskriminering i arbetslivet i stor omfattning och på olika grunder, oftast beroende på hälsotillstånd och ålder. Ett lika tydligt verktyg för att minska den systematiska rekryteringsdiskrimineringen hittades inte, men Helsingfors stads försök med anonym rekrytering tydde på att anonymt sökande av arbete kunde fungera som ett verktyg för att minska rekryteringsdiskriminering.Syftet med undersökningen som genomfördes av Labore och Institutet för hälsa och välfärd var att uppdatera helhetsbilden av diskriminering i arbetslivet i Finland. Undersökningen består av två centrala delar som syftar till att ge beslutsfattare information om diskriminering i arbetslivet och om sätt för att främja likabehandling.Undersökningen fokuserade på diskrimineringsgrunder som är förbjudna enligt diskrimineringslagen och jämställdhetslagen. Grunderna är bland annat kön, ålder, ursprung, medborgarskap, språk, hälsotillstånd, funktionsnedsättning och sexuell läggning. Med hjälp av survey-material beskriver undersökningen de svarandes egna erfarenheter och observationer av diskriminering. Dessa enkätundersökningar kompletteras av anmälningar och domar om diskriminering i myndighetsmaterial samt registerbaserat statistikmaterial. Tidsserierna för undersökningen om arbetsförhållanden gav de mest omfattande och, med hänsyn till olika diskrimineringsgrunder, mest jämförbara uppgifterna om diskriminering som upptäckts på arbetsplatsen.Olika material belyser hur vanligt det är med diskriminering i arbetslivet och grunderna för diskrimineringenI den första delen av undersökningen undersöktes hur vanligt det är med diskriminering i arbetslivet och det aktuella läget. I undersökningarna var de vanligaste grunderna för diskriminering hälsotillstånd samt låg och hög ålder. I myndighetsmaterial, till exempel i arbetarskyddsmyndighetens inspektioner på kundinitiativ, var ålder den vanligaste diskrimineringsgrunden. Den största ökningen inom arbetarskyddsmyndigheternas inspektioner hänförde sig dock till diskriminering på grund av ursprung, språk och nationalitet. Den vanligaste diskrimineringsgrunden vid diskrimineringsbrott i arbetslivet var hälsotillståndet och det näst vanligaste könet.Det är en utmaning att bilda sig en helhetsbild av diskrimineringen i arbetslivet i Finland , eftersom det finns betydande skillnader i mängden och kvaliteten på den information som finns tillgänglig per diskrimineringsgrund. Frågeformuleringarna och målgrupperna för de olika enkätundersökningarna varierar. Mer uppgifter om diskriminering är tillgängliga och undersökningens olika material belyser hur vanlig diskriminering är i arbetslivet ur olika perspektiv och för olika befolkningsgrupper.Preliminära resultat om fördelarna med anonymt sökande av arbeteI den andra delen av undersökningen undersöktes diskriminering vid arbetssökande och rekrytering. Lägesbilden visar att det förekommer omfattande diskriminering på olika grunder i sökandet av arbete. Bland annat kallas personer som tillhör en etnisk minoritet och som är äldre mer sällan till en arbetsintervju än andra personer. I undersökningen fann man inte ett enda tydligt verktyg som skulle fungera systematiskt för att minska rekryteringsdiskriminering i olika situationer.I studien utvärderades effekterna av anonymt sökande av arbete och resultaten varierade betydligt sinsemellan. Bedömningen av Helsingfors stads försök med anonym rekrytering gav dock hopp om att anonymt sökande av arbete kan vara ett fungerande verktyg för att minska rekryteringsdiskriminering. På grundval av preliminära resultat har personer på över 55 år och personer med namn på främmande språk nytta av anonymiseringen. Å andra sidan fanns det inga bevis för att anonymisering skulle påverka jämställdheten mellan könen inom rekryteringen.Enligt forskningsgruppen behövs det i framtiden motsvarande undersökningar som möjliggör en konsekvensbedömning för att ytterligare förstå när anonymiseringen fungerar och när den inte fungerar. Detta forskningsrön är viktigt för bedömningen av effektiviteten hos åtgärder för att förebygga och bekämpa diskriminering i arbetslivet.Publikationen har tagits fram som en del av verkställandet av statsrådets utrednings- och forskningsplan 2020.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Republikens president har efter föredragning av försvarsminister Antti Kaikkonen beslutat befordra överste Vesa Petteri Valtonen till brigadgeneral från och med den 1 mars 2022.

Brigadgeneral Vesa Valtonen (f. 1969) har varit kommendör för Björneborgs brigad sedan 2021. Tidigare har han tjänstgjort bland annat som biträdande avdelningschef vid arméstaben, som generalsekreterare vid sekretariatet för säkerhetskommittén vid försvarsministeriet och som bataljonskommendör vid Karelska brigaden. Han befordrades till överste 2018.

Vid försvarsministeriet ges

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Statens arbetsmarknadsverk nådde i dag 28.2 2022 ett förhandlingsresultat om statens tjänste- och arbetskollektivavtal. Avsikten är att avtalet ingås för tiden 1 mars 2022–29 februari 2024, men att det kan sägas upp från och med den 28 februari 2023. Staten har sammanlagt ca 78 000 anställda.Statens arbetsmarknadsverk förhandlade avtalet med de huvudavtalsorganisationer som företräder de statsanställda, dvs. Förhandlingsorganisationen för offentliga sektorns utbildade FOSU rf, Fackförbundet Pro och Förbundet för den offentliga sektorn och välfärdsområdet JHL.“Avtalslösningens följer med tanke på kostnadsverkningarna och möjligheten att säga upp avtalet efter det första året den allmänna linje som uppstått på arbetsmarknaden. Vi kom överens om detaljerna kring familjeledighetsreformen i enlighet med statens goda och ansvarsfulla personalpolitik. Jag vill tacka förhandlingsparterna för ett konstruktivt och lösningsorienterat förhandlingsklimat”, konstaterar statens förhandlingsdirektör Sari Ojanen.Närmare information om förhandlingsresultatet ges efter att avtalet godkänts i parternas förvaltning. Vid statliga arbetsmarknadsförhandlingar framskrider processen för godkännande så att statsrådet antingen godkänner eller förkastar avtalet efter att ett förhandlingsresultat godkänts. Efter statsrådsbehandlingen kommer riksdagens finansutskott att behandla avtalet och antingen fastställa eller låta bli att fastställa det.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Statsrådet utfärdade den 28 februari 2022 en förordning om genomförande av rådets beslut och förordning om restriktiva åtgärder med hänsyn till åtgärder som destabiliserar situationen i Ukraina.Finlands luftrum har redan stängts för ryska flygplan genom EU-rättsakter. Statsrådets förordning preciserar genomförandet av sanktionerna. Transport- och kommunikationsverket Traficom beviljar de tillstånd till undantag som avses i rådets beslut och förordning.Förordningen träder i kraft den 28 februari 2022 och gäller tills vidare. Förordningen upphävs eller ändras i enlighet med Europeiska unionens beslut med anledning av Rysslands angrepp mot Ukraina.Statsrådets beslut  

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Republikens president har i dag på framställning av statsrådet beslutat att Finland bistår Ukraina materiellt med 2500 stycken stormgevär, 150000 stycken patroner för stormgevär, 1500 stycken pansarskott och 70000 stycken förpackningar stridsproviant.Ukraina har efter Rysslands militära angrepp bett Europeiska unionens och Natos medlemsländer om materialhjälp. Flera EU-medlemsländer har uppgett att de kommer att bistå Ukraina med materialhjälp i form av olika vapen och ammunition. Läget i Ukraina är mycket svårt efter Rysslands angrepp och det finns ett brådskande behov av också försvarsmateriel.Republikens president och statsrådets utrikes- och säkerhetspolitiska ministerutskott behandlade läget i Ukraina vid sitt gemensamma möte den 24 februari 2022 och den 27 februari 2022 och ett eventuellt materiellt bistånd till Ukraina.I går den 27 februari beslutade republikens president att bistå Ukraina med internationell hjälp i form av skottsäkra västar, komposithjälmar och enheter för prehospital akutsjukvård. Statsrådet beslutade också att ge Estland tillstånd att vidareöverlämna kanoner som överlåtits till Estland till Ukraina. Pressmeddelande 27.2.2022.Dessutom beslutade EU:s utrikesministrar i går den 27 februari att EU stöder Ukraina genom Europeiska fredsfaciliteten.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Den mellanstatliga panelen för klimatförändringar IPCC konstaterar i sin rapport, som publicerades den 28 februari 2022, att klimatförändringarna utgör ett hot mot människans välfärd. Klimatförändringarnas konsekvenser fördelar sig regionalt sett ojämnt. Över tre miljarder människor bor i ytterst sårbara förhållanden. Utöver åtgärder för att stävja klimatförändringarna behövs det allt effektivare åtgärder för anpassning till dem.Miljöministeriet, Finlands miljöcentral, jord- och skogsbruksministeriet samt Naturresursinstitutet informerarIPCC:s senaste rapport behandlar klimatförändringarnas konsekvenser, anpassning till förändringarna och sårbarhet. Enligt rapporten berör klimatförändringarnas konsekvenser stora grupper av människor, och förändringarna har en omfattande påverkan på naturen och olika områden. Värmeböljor, torka och skogsbränder har blivit vanligare över hela världen, och det påverkar alla naturens ekosystem. Dessutom har livsmedelstryggheten och vattenförsörjningens trygghet försämrats. Enligt forskarsamhället är det svårt att uppnå FN:s globala mål för hållbar utveckling fram till 2030 med de nuvarande åtgärderna.”Under de kommande årtiondena kommer de risker som klimatförändringarna medför att öka betydligt om man inte lyckas med klimatarbetet. Konsekvenserna och riskerna är komplexa och svåra att förutse exakt, men vi vet att det behövs nya hållbara klimatlösningar”, säger Mikael Hildén, medlem i Finlands IPCC-arbetsgrupp och direktör för Finlands miljöcentrals strategiska program för klimatförändringar.Det är av största vikt att den biologiska mångfalden och ekosystemen tryggas med tanke på en klimathållbar utveckling. Rapporten understryker att åtgärderna för att bekämpa och anpassa sig till klimatförändringarna bör skräddarsys så att de lämpar sig för lokala och regionala förhållanden, eftersom riskerna varierar i de olika världsdelarna.Skillnaderna i samhälleliga utvecklingsvägar och likabehandling ska beaktas i lösningarna. Alla aktörer bör involveras i klimatarbetet: staten, företagen och folket. Finansieringen av klimatåtgärder bör beaktas på alla samhällsnivåer och inom alla sektorer.Framsteg har gjorts i anpassningen till klimatförändringar men ändringar på systemnivå behövsKlimatförändringarnas omfattning och snabbhet samt de risker som är förknippade med dem är beroende av de åtgärder för begränsning och anpassning som vidtas inom den närmaste framtiden. De nuvarande anpassningsåtgärderna räcker inte till om klimatet värms upp mer än 1,5 grader.Genom anpassningsåtgärderna har man lyckats begränsa en del av klimatförändringarnas allvarligaste konsekvenser, men IPCC efterlyser nu mer omvälvande, systemiska förändringar, det vill säga förändringar i verksamhetsmodellernas strukturer och växelverkan mellan dem.”Forskarsamhällets budskap är tydligt: klimatförändringarna är inte något som sker i framtiden, utan de har redan lett till oåterkalleliga förändringar. Det behövs en ändring av både tänkesätten och systemen så att anpassningen till klimatförändringar blir en del av allt beslutsfattande såväl i Finland och EU som i de internationella klimatförhandlingarna. Ju längre åtgärderna för bekämpning och anpassning skjuts upp, desto dyrare blir åtgärderna med tanke på såväl mänskan och naturen som ekonomin”, säger miljö- och klimatminister Emma Kari.Finland bereder som bäst en ny nationell plan för anpassning till klimatförändringen under ledning av jord- och skogsbruksministeriet. Planen blir färdig före utgången av 2022. Planen styr Finlands beredskap inför konsekvenserna av det föränderliga klimatet under detta årtionde.”Genom att ha framtiden i sikte kan vi förbereda oss på och anpassa oss till klimatförändringarna. Genom det nationella anpassningsarbetet tryggar vi näringarnas kontinuitet och minskar klimatförändringarnas konsekvenser för människornas liv genom ett omfattande samarbete. Vi identifierar också nya möjligheter särskilt för jord- och skogsbrukssektorn som har färdigheter att binda kol”, säger jord- och skogsbruksminister Jari Leppä.Effektiva beredskapsåtgärder i rätt tid förutsätter ett starkt kunskapsunderlag.”Finland kan stödja sårbara länders förmåga att hantera klimatriskernas negativa effekter och deras strävan efter en hållbar utveckling bland annat genom att utveckla deras väder- och klimattjänster”, säger generaldirektören för Meteorologiska institutet Jussi Kaurola, som är ordförande för den nationella IPCC-arbetsgruppen.Klimatförändringarna har redan försvagat livsmedelstrygghetenKlimatförändringarna har redan försvagat livsmedelstryggheten för miljontals människor på olika håll i världen, särskilt i områden runt ekvatorn. De ökade perioderna av hetta och torka samt översvämningarna som blivit vanligare har haft negativa effekter på livsmedelsproduktionen, leveranskedjorna och livsmedelssäkerheten. Under de kommande årtiondena kommer klimatförändringarna att försämra livsmedelssäkerheten ytterligare när till exempel pollineringen och markens bördighet försämras och belastningen orsakad av skadedjur och sjukdomar ökar.”Man kan begränsa klimatförändringarnas skadliga konsekvenser på jordbruket och livsmedelstryggheten genom olika anpassningsåtgärder, och sådana åtgärder har också redan genomförts. När klimatet förändras har enskilda anpassningsåtgärder dock endast en begränsad effekt”, säger Taru Palosuo, ledande forskare vid Naturresursinstitutet.”Det behövs åtgärder som fokuserar på produktion, såsom att öka mångfalden av klimathållbara arter och odlingssystem. Dessutom behöver de lokala livsmedelssystemen stärkas, och det krävs sektorsövergripande anpassningsstrategier som beaktar livsmedelsproduktionen, konsumtionen och den sociala rättvisan.”Klimatförändringarna påverkar översvämningarna och torkan också i FinlandÖversvämningar och torka kan förekomma inom samma områden. Därför måste också vattenhushållningen betraktas som en helhet. Konsekvenserna av torka, såsom sämre tillgång till vatten och högre livsmedelspriser, kan öka de samhälleliga spänningarna.Globalt sett lider Nordeuropa av översvämningar och stormskador mindre än många andra regioner, men också här drabbar konsekvenserna olika människor på olika sätt. Därför bör man fästa uppmärksamhet vid rättvisa när man utvecklar anpassningsåtgärder.”Finland har rikliga vattenresurser och risken för torka är liten jämfört med resten av världen. I Finland ökar klimatförändringarna regnmängderna i genomsnitt, men risken för torka ökar särskilt under sommaren i södra och mellersta Finland”, säger Noora Veijalainen, gruppchef vid Finlands miljöcentral.Riskerna för översvämningar kan hanteras till exempel genom naturbaserade lösningar. I praktiken innebär detta till exempel ett omfattande införande av metoder för vattenhantering på åkrar.Vad är IPCC?Den mellanstatliga panelen för klimatförändringar (Intergovernmental Panel on Climate Change, IPCC) analyserar vetenskaplig information om klimatförändringar till stöd för beslutsfattande.IPCC:s utvärderingsrapporter utarbetas av forskare i IPCC-gemenskapen i flera års tid. Granskningen av konsekvenserna av klimatförändringar och av anpassningsåtgärderna kulminerade i ett intensivt möte som hölls 14.2–27.2.2022. Vid slutet av mötet publicerades den omfattande utvärderingsrapporten och ett sammandrag riktat till beslutsfattare.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Finansministeriet har offentliggjort gemensamma principer och rekommendationer för utvecklingen av programmeringsgränssnitt (API) för den offentliga förvaltningen. API-principerna är indelade i tre nivåer: strategiska, taktiska och operativa.Principerna på strategisk nivå gäller organisationens ledning. På strategisk nivå beskrivs hur man bör fastställa riktningen och målen för utvecklingen av programmeringsgränssnitten samt hur programmeringsgränssnitten bör beaktas i utvecklingen av verksamheten. Principerna på taktisk nivå gäller aktörer som utvecklar organisationens informationshantering. Principerna på taktisk nivå styr hur utvecklingen av programmeringsgränssnitt och den helhet som består av programmeringsgränssnitt bör hanteras. Principerna på operativ nivå har riktats till aktörer som utvecklar och upprätthåller programmeringsgränssnitt. Principerna på den operativa nivån styr hur enskilda programmeringsgränssnitt borde utvecklas och upprätthållas.API-principerna är avsedda att användas av hela den offentliga förvaltningen vid utvecklingen av gränssnittet och upphandlingen av informationssystem. Principerna förbättrar kundorienteringen, samarbetet, den semantiska och tekniska interoperabiliteten, återanvändning, beaktandet av datasäkerhet och dataskydd samt kvaliteten i utvecklingen av programmeringsgränssnitt.Genom API-principerna genomför man nationellt Europeiska kommissionens API Framework -rekommendationer. Principerna har beretts öppet genom att engagera samarbetsgrupper och sakkunniga. Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata kommer att underhålla den offentliga förvaltningens API-principer från och med 2022.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — I en utredning som publicerades den 28 februari konstateras att uppföljningen av internationella konventioner om mänskliga rättigheter måste effektiviseras i Finland. Särskilt när det gäller effektiva europeiska kontrollsystem har långsamheten med det nationella genomförandet visat sig vara ett problem. En effektivisering förutsätter att statsrådet och riksdagen regelbundet behandlar de beslut och rekommendationer från internationella organ för kontroll av mänskliga rättigheter som gäller Finland.Enligt forskargruppen vid Tammerfors universitet, som utredde det nationella genomförandet och uppföljningen av Europarådets åtta konventioner om mänskliga rättigheter, krävs både vid lagberedning och vid tillämpningen av lagarna en mer aktiv uppföljning av tolkningspraxisen hos organen för kontroll av mänskliga rättigheter.Enligt utredningen måste kännedomen om Europarådets konventioner om mänskliga rättigheter och deras kontrollsystem förbättras. Den databank för konventionstillsynsorganens rekommendationer som för närvarande grundas betraktas i rapporten som en lösning för att förbättra kännedomen om ställningstagandena. I utredningen betonas ministeriernas ansvar och den roll som statsrådets nätverk för grundläggande rättigheter och mänskliga rättigheter har i genomförandet och samordningen av skyldigheter avseende mänskliga rättigheter.Enligt utredningen måste effekterna av människorättskonventionerna undersökas regelbundet. Forskningen måste inriktas på teman som aktualiseras i lösningar och rekommendationer från både nationella människorättsövervakare och internationella organ för konventionstillsyn. Stora samhälleliga problem har ett nära samband med internationella avtalsförpliktelser.Publikationen har tagits fram som en del av verkställandet av statsrådets utrednings- och forskningsplan 2021.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Republikens president och utrikes- och säkerhetspolitiska ministerutskottet diskuterade söndagen den 27 februari situationen i Ukraina efter det att Ryssland inlett ett anfall mot landet. Diskussioner fördes också om biståndet till Ukraina.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Republikens president har i dag på föredragning av statsrådet beslutat, att Finland ökar sitt bistånd till Ukraina och bistår även landet med militära skyddsredskap.Biståndet beviljas inom ramen för lagstiftningen om lämnande av och begäran om internationellt bistånd. Försvarsministeriet är den ansvariga myndigheten i fråga om biståndet. Finland sänder till Ukraina 2 000 skottsäkra skyddsvästar och 2 000 komposithjälmar, 100 bårar samt utrustning för två förstahjälpstationer.Statsrådet har även beviljat Estland tillstånd att överlåta till Ukraina de artilleripjäser jämte skjutförnödenheter som Estland köpt av Finland.Finland understöder EU:s höga representants initiativ att använda EU:s fredsfond för att bistå Ukraina också i fråga om vapenmateriel.Dessutom sänder Finland till Ukraina i början av veckan materiell humanitär hjälp genom EU:s civilskyddsmekanism. Hjälpen innefattar bl.a. halvplutonstält och skyddsutrustning för hälso- och sjukvården. Ytterligare materiell hjälp samlas ihop och sänds under de kommande veckorna. Inrikesministeriet är ansvarig myndighet och hjälpen samordnas av Centret för samordning av katastrofberedskap (ERCC), som mottagit begäran om hjälp av Ukraina. Begäran om hjälp har besvarats av flera EU-länder.Finland har redan tidigare i februari ( 17 och 24.2) beslutat att bevilja Ukraina nytt monetärt stöd,  sammanlagt 14 miljoner euro. Av detta utgör 8, 2 miljoner euro humanitär hjälp och 5,8 miljoner euro biståndssamarbetsmedel. I och med detta ytterligare stöd utgör Finlands stöd till Ukraina under åren 2014–2022 ca 85 miljoner euro.Finland fördömer kraftigt de militära handlingar som Ryssland påbörjat i Ukraina. Finland stöder starkt Ukrainas självständighet, suveränitet, självbestämmanderätt och territoriella integritet. Rysslands krigshandlingar har orsakat ett omfattande humanitärt nödläge i Ukraina.EU:s utrikesministrar behandlar beviljandet av ytterligare bistånd till Ukraina på söndag kväll den 27 februari. Regeringen informerar riksdagen om saken och utreder också möjligheterna för nya stödformer.

Källa: Valtioneuvosto.fi