NordenBladet — Finland beviljar 3 miljoner euro för att hjälpa afghanska flyktingar genom FN:s flyktingkommissariat UNHCR. Idag, på den internationella dagen för humanitärt arbete, påminner kriserna i Afghanistan och Haiti oss om den humanitära nöden i världen.I Afghanistan var behovet av humanitärt bistånd stort redan innan konfliktens senaste vändning. Enligt FN:s bedömningar behövde över en tredjedel av landets befolkning humanitärt bistånd våren 2021, och nu är redan cirka hälften av befolkningen i behov av hjälp. Också Afghanistans grannländer, dit människor tar sin tillflykt, står under hård press.”Enligt FN:s uppskattning har antalet personer som lämnat sina hem ökat i Afghanistan. Människor flyr både inom landet och till grannländerna. Till exempel till Iran kommer nu ca 5 000 flyktingar per dag, vilket är nästan tre gånger mer än tidigare. Det är viktigt att också Finland bär sitt ansvar för att hjälpa dem”, säger utvecklings- och utrikeshandelsminister Ville Skinnari.Världens humanitära behov är större än någonsin tidigare. Globalt är 240 miljoner människor i 56 länder nu i behov av akut hjälp. Bakom det ökade behovet ligger i synnerhet utdragna konflikter, naturkatastrofer och extrema väderfenomen som förvärrats på grund av klimatförändringarna. Coronapandemin har också ökat hjälpbehovet. FN:s vädjan om katastrofhjälp uppgår till cirka 30 miljarder euro i år.De största humanitära kriserna pågår för närvarande i Syrien, Jemen och Demokratiska republiken Kongo. Konflikten i Syrien, som pågått i över 10 år, har drivit över 13 miljoner människor från sina hem, varav 6,6 miljoner är flyktingar utanför landets gränser. Konflikten och torkan i Jemen har orsakat en allvarlig livsmedelskris och 20 miljoner människor är i behov av humanitärt bistånd.”Klimatförändringarna ökar ytterligare den humanitära nöden. Till exempel Afghanistan hör till de länder som är hårdast drabbade av klimatförändringar. Haiti hade i sin tur inte återhämtat sig från den föregående krisen när denna nya katastrof drabbade landet. Biståndsinsatserna har försvårats av hård storm och översvämningar”, säger minister Skinnari. Enligt FN har den globala uppvärmningen som orsakas av människan nästan fördubblat antalet naturkatastrofer under de senaste 20 åren. På grund av extrema väderfenomen drabbades 34 miljoner människor av matbrist 2019, och 25 miljoner människor tvingades lämna sitt hem. Redan nu kommer 90 procent av världens flyktingar från de länder som är hårdast utsatta för klimatförändringar.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Utrikesministeriet fortsätter evakuera finska medborgare och personer som är varaktigt bosatta i Finland samt personer som arbetat för Finland från Afghanistan. Evakueringen genomförs i nära samarbete med försvarsmakten och Finlands partnerländer.Utrikesministeriet har sänt ett biståndsteam på två personer till Kabuls flygplats. Teamet anlände till flygplatsen i Kabul på tisdag kväll. Teamets uppgift är att på flygplatsen hjälpa ordna evakuering till Finland.Hittills har 22 finländare evakuerats från Afghanistan. I dag har därtill flera finländare kommit igenom portarna till flygplatsen i Kabul och stigit ombord på internationella evakueringsflyg till olika destinationer. Evakueringen fortsätter under de kommande timmarna och dagarna. Utrikesministeriet håller tät kontakt med dem som evakueras.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Inom utsatt till lämnades 34 ansökningar till tjänsten som direktör för Servicecentret för kontinuerligt lärande och sysselsättning som ska inrättas. Statsrådet utnämner direktören till den femåriga tjänsten.Servicecentret för kontinuerligt lärande och sysselsättning stöder och samordnar tjänsterna för lärande och sysselsättning på ett nytt sätt. Centret ger kontinuitet i utvecklingen av tjänsterna och utnyttjandet av information samt stöder producenter av kompetens- och sysselsättningstjänster och nätverk inom området. Lagarna om inrättandet av servicecentret träder i kraft den 1 september 2021, och centret inleder sin verksamhet i slutet av året som en fristående enhet vid Utbildningsstyrelsen.Tjänsten som direktör för centret söktes av:Alho-Asikainen TiinaAminoff JaloAsikainen MiiaHeilmann PiaHeinivirta KirsiHiltunen SariHonkonen KeijoHosio-Paloposki AnneHuttula TapioJanhonen PekkaKapanen KatjaKoponen TimoLaatu MinnaLehtonen PiotrLeinovaara-Matomäki AnneLämsä Anna-LiisaMalin Arja-TuulikkiMyllylä YrjöNuottanen JaanaNygren HeidiNyyssölä KariNäslindh-Ylispangar AnitaOjanen KaukoPeltola MattiPesonen JyriPullinen PetriRahiala EsaTapanila MikkoTuominen TaistoVahtivuori-Hänninen SannaWoods HetamariTre sökande ville inte ha sitt namn offentliggjort.Uppgifterna om sökandena kan eventuellt kompletterasAnsökningstiden gick ut den 18 augusti. Vi uppdaterar vid behov förteckningen över sökande i fråga om ansökningar som lämnats in inom utsatt tid och som anländer senare via posten eller registratorskontorets servicepunkt.Reformen av det kontinuerliga lärandet: servicecentret (på finska)

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — FN:s flyktingkommissariat UNHCR har denna vecka instruerat alla länder att avbryta återsändandet av afghanska medborgare till sitt hemland. Anvisningen gäller också återsändande av asylsökande som fått avslag på sin ansökan. Finland har redan i flera veckor följt motsvarande linje.I regeringsprogrammet för Finlands regering förbinder sig regeringen att fortsätta samarbetet för att säkerställa att myndigheternas riktlinjer gällande situationen i de viktigaste utreseländerna och möjligheten till internflykt står i samklang med FN:s flyktingkommissariats rekommendationer.– De finländska myndigheterna har noga följt hur säkerhetsläget i Afghanistan utvecklas. I juli var Finland bland de första i ärendet och i praktiken avbröt Finland återsändandet till Afghanistan, säger inrikesminister Maria Ohisalo.Migrationsverket avbröt den 9 juli att fatta sådana negativa beslut genom vilka en person återsänds till Afghanistan. Avbrottet gäller under den tid man utreder säkerhetsläget i Afghanistan och ser över de landspecifika riktlinjerna. Migrationsverket fortsätter att fatta positiva beslut, och den nya landinformationen och situationen beaktas också vid bedömningen av förutsättningarna för beviljande av asyl.I Finland ansvarar polisen för verkställigheten av återsändanden. Efter Migrationsverkets beslut fastställde Polisstyrelsen att återsändanden till Afghanistan ska skjutas upp och att inga nya återsändanden ska förberedas förrän Migrationsverket har färdigställt sin utredning och en översyn av de landspecifika riktlinjerna.– Finland, liksom alla EU-länder, iakttar det ovillkorliga förbudet mot tillbakasändning i de internationella människorättskonventionerna och även i vår grundlag och vår utlänningslag. Ingen ska återsändas till ett område där han eller hon hotas av dödsstraff, tortyr, förföljelse eller någon annan omänsklig behandling eller behandling som kränker människovärdet. Situationen i Afghanistan är för närvarande mycket allvarlig och den mänskliga nöden i regionen är stor, säger minister Ohisalo.Utvecklingen av säkerhetsläget i Afghanistan följs noga både i Finland och på EU-nivå. Statsrådet beslutade förra veckan att Finland kan ta emot 170 personer från Afghanistan. Denna kvot omfattar afghaner som arbetat för myndigheterna och deras familjer.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Social- och hälsovårdsministeriet har den 13 augusti tillsatt en arbetsgrupp för att bereda lagstiftningen gällande coronapasset. Arbetsgruppens mandatperiod är 13.8–30.9.2021.Regeringen beslutade den 5 augusti 2021 att fortsätta beredningen av införandet av coronapasset. Social- och hälsovårdsministeriet leder beredningen som sker i nära samarbete med arbets- och näringsministeriet, finansministeriet, undervisnings- och kulturministeriet, justitieministeriet och kommunikationsministeriet. 
 
Syftet med coronapasset är att minska risken för coronasmitta vid människors sammankomster och att kunna öppna samhället på ett hälsosäkert sätt. Med coronapasset kan man intyga andra om att risken för att man själv har corona och kan smitta andra är liten. Coronapasset är ett tillförlitligt intyg över att man har fått hela vaccinationsserien, haft corona eller att man har fått ett negativt testresultat.Beredningen sker i samarbete med flera ministerierArbets- och näringsministeriet, undervisnings- och kulturministeriet, kommunikationsministeriet och miljöministeriet har ombetts att meddela social- och hälsovårdsministeriet före den 16 augusti 2021 för vilka situationer eller tillställningar inom deras förvaltningsområden coronapasset ska användas. Ministerierna har lämnat in uppgifterna, och arbetsgruppen stöder ministerierna i deras beredningsarbete.  Vid sidan av projektet med beredningen av lagstiftningen om coronapasset startar social- och hälsovårdsministeriet även ett projekt för det tekniska genomförandet av coronapasset.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Miljöministeriet begär att få utlåtanden om regeringens proposition om förslagen till lagarna om ändring av miljöskyddslagen och vattenlagen. Syftet med propositionen är i synnerhet att se över vad som behöver ändras i bestämmelserna om miljötillstånd och om ställande av säkerhet inom avfallshanteringen. Utlåtanden kan lämnas fram till den 17 september 2021.Enligt 89 § i miljöskyddslagen kan miljötillstånd ändras under vissa förutsättningar. Frågan om tillämpningen av bestämmelsen blev aktuell år 2015 när man slopade den tidsbundna översynen av miljötillstånden. Det har visat sig att tillämpningen av bestämmelsen om ändring av tillstånd kan medföra problem, och dem ska man nu ta itu med. Utmaningarna har i synnerhet gällt tillämpningen av initiativförfarandet för ändring av tillstånd till exempel i sådana situationer där tillståndsmyndigheten inte har fått de utredningar som den behöver för att behandla initiativen. I propositionen föreslås dessutom en ny bestämmelse om det tillståndsvillkor som gäller säkerheterna inom avfallshanteringen. I samband med beredningen av regeringspropositionen bedömer man också hur bestämmelserna om ställande av säkerhet inom avfallshanteringen fungerar och om de behöver ändras. Med förslagen strävar man efter att justera säkerhetsbeloppen inom avfallshanteringen och se till att de är tillräckligt stora ifall säkerheterna måste realiseras, så att man till exempel i konkurssituationer inte måste använda statens budgetmedel för att finansiera de avfallshanteringsåtgärder som behövs. När det gäller gruvorna är syftet med översynen av bestämmelserna om ställande av säkerhet inom avfallshanteringen så som ovan beskrivs att verkställa målet i regeringsprogrammet för statsminister Sanna Marins regering: ”Bestämmelserna om säkerheter ska utvecklas så att det miljömässiga ansvaret kan tryggas i alla situationer”. I samband med bestämmelserna om säkerheter inom avfallshanteringen uppdateras också anvisningarna om säkerheterna. I miljöskyddslagen och vattenlagen föreslås dessutom nya bestämmelser om offentliggörande av beslut, som gör det möjligt att publicera beslut innehållande personuppgifter i det allmänna datanätet. I propositionen föreslås också ändringar i fråga om förbränningen av köttbenmjöl, som bör göras i miljöskyddslagen som en följd av de ändringar som gjordes år 2020 i EU:s genomförandeförordning (EU) nr 142/2011 till förordningen om animaliska biprodukter.Avsikten är att överlämna regeringspropositionen till riksdagen under höstsessionen 2021.Begäran om utlåtande

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Den arbetsgrupp som utrett säkerhetsläget i kommunerna och metoder för att förbättra säkerhetsläget konstaterar i sin slutrapport att den övergripande bilden av säkerhetsläget i kommunerna ger anledning till förbättring av säkerheten. Social- och hälsovårds- samt undervisningsbranscherna lyfts särskilt fram som sektorer där man måste söka lösningar på hotfulla och våldsamma situationer genom ett brett urval av metoder. Frågan kan inte lösas enbart av kommunerna, utan ledning av säkerheten och säkerhetsförfaranden måste utvecklas i samarbete mellan kommunerna och de statliga myndigheterna.Säkerhetshoten mot myndigheter och offentliga lokaler har ökat under de senaste åren. Utvecklingstrenden är uppenbar både i undersökningar som utrett säkerhetsläget i kommunerna, i arbetshälsorapporter och i statistik som beskriver säkerhetsincidenter hos offentliga aktörer. De kommunala arbetstagarna upplever fler hotfulla situationer och våldssituationer än andra som arbetar inom den offentliga sektorn. Också förtroendevalda i kommunerna utsätts för trakasserier och hatretorik. ”Rapporten om säkerhetsläget i kommunerna är alarmerande. De som betjänar människor i kommunerna och som sköter kommuninvånarnas ärenden i egenskap av förtroendevalda förtjänar arbetsro” betonar kommunminister Sirpa Paatero.I rapporten behandlas flera alternativ för att förbättra lagstiftningen. En av de mest effektiva åtgärderna för att förbättra säkerheten vid verksamhetsställena inom social- och hälsovården är enligt rapporten att utvidga ordningsvakternas befogenheter så att de har rätt att göra förebyggande säkerhetsvisitationer.  I rapporten föreslås också att ordningsvakter ska kunna vara verksamma vid offentliga sammanträden för kommunfullmäktige och samkommunens högsta organ. Dessa förslag förutsätter ändringar i lagstiftningen.I rapporten har man också fäst uppmärksamhet vid användningen av metoder för hantering av kommunens säkerhet, såsom informationsgången, säkerhetsutbildningen och samarbetet mellan olika myndigheter. Det att hotfulla situationer och våldssituationer inte anmäls vidare är ett uppenbart problem inom många kommunala verksamhetsområden. Anmälningspraxis måste ändras och anmälningssystemens användbarhet förbättras.  Utbildning i att möta hotfulla situationer och våldssituationer är också ett viktigt sätt att hantera säkerheten, något som kommunerna måste satsa på i fortsättningen. Personalens färdigheter och beredskap att möta eventuella hot är en viktig faktor både med tanke på hanteringen av situationer och med tanke på hanteringen av det egna arbetet och välbefinnandet i arbetet.”Med hjälp av rapporten kan vi definiera utvecklingsobjekten i kommunerna och förhoppningsvis också medel för att förbättra säkerheten på bred plan. Det är viktigt att staten och kommunerna tillsammans snabbt hittar effektiva medel för att trygga verksamheten i kommunerna” uppmanar Paatero.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — I fortsättningen kommer vi att få allt mer mört, strömming, siklöja och andra underutnyttjade fiskar på vårt matbord. Bakgrunden till detta är fiskeriföretagens projektfinansiering på en miljon euro som ger sex företag möjlighet att förverkliga sina idéer för att öka konsumtionen av inhemsk fisk.De finansierade projekten utvecklar nya produkter bland annat av strömming och mörtfisk både för den inhemska marknaden och för export, skapar fram nya slags mellanmålsprodukter och torkade produkter av underutnyttjad fisk, tillämpar ny teknik för att blanda samman små fiskar och växtbaserade råvaror samt utvecklar förpackningar för små fiskar i en form som lämpar sig för storkök. Sammanlagt beräknas projekten öka konsumtionen av strömming, mörtfisk och siklöja med över sex miljoner kilogram per år. – Underutnyttjad inhemsk fisk är inte bara hälsosam utan också klimat- och miljövänlig mat. Vildfiskens klimatavtryck är litet och fisket minskar eutrofieringen av vattendragen. Dessutom skapar konsumtionen av inhemsk fisk arbetstillfällen. Men det återstår arbete eftersom över 80 procent av den fisk som finländarna köper importeras från utlandet och största delen av strömmingsfångsterna används som djurfoder, säger jord- och skogsbruksminister Jari Leppä.Bland dem som fick finansiering finns både stora branschaktörer och nyare företag: Hätälä Oy, Kamaboko Finland Oy, Martin Kala Oy, Pielisen Kalajaloste Oy, Saarioinen Oy och Small Fish Foods Oy som av de närings-, trafik- och miljöcentraler som bedömde ansökningarna fick mest poäng för projektens nyhetsvärde och genomslagskraft. Sammanlagt 30 ansökningar kom in. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Cheferna för Finlands beskickningar utomlands samlas till sitt årliga möte den 23–25 augusti. Under mötet diskuteras utrikespolitiken, de internationella relationernas och den globala ekonomins tillstånd samt Finlands internationella ställning efter pandemin. På grund av coronaviruspandemin ordnar utrikesministeriet mötet virtuellt i Sjöekipagets nyrenoverade lokaler. Sjöekipaget. Bild: Joonas LehtipuuI programmet ingår anföranden av statsledningen om aktuella frågor och konfidentiella samtal mellan ambassadörerna. Under videokonferensen får ambassadörerna bland annat höra inlägg av republikens president Sauli Niinistö, statsminister Sanna Marin, utrikesminister Pekka Haavisto, utvecklings- och utrikeshandelsminister Ville Skinnari, ministern för nordiskt samarbete och jämställdhet Thomas Blomqvist och Europa- och ägarstyrningsminister Tytti Tuppurainen. Statssekreterare Matti Anttonen är ordförande för ambassadörsmötet.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Förutsättningarna och formerna för ett fortsatt utvecklingssamarbete med Afghanistan kommer att bedömas tillsammans med det internationella samfundet och de organisationer som arbetar med utvecklingssamarbetet när situationen i landet klarnar.Afghanistan har under de senaste åren varit Finlands största partnerland inom utvecklingssamarbetet. Finlands stöd till humanitärt bistånd, internationella organisationers arbete och minröjning har uppgått till cirka 30 miljoner euro per år. Behovet av bistånd kvarstår, men förutsättningarna för att tillhandahålla det har förändrats.”Vi måste nu se hur situationen utvecklas. Finland kommer inte att vända ryggen till det afghanska folket, dess barn, kvinnor, män, journalister, läkare, minröjare och människorättsförsvarare”, säger utvecklings- och utrikeshandelsminister Ville Skinnari.Finlands stöd har huvudsakligen kanaliserats genom Världsbankens återuppbyggnadsfond och FN-organen, bland annat jämställdhetsorganisationen UN Women, FN:s kontor för narkotikakontroll och förebyggande av brott UNODC och barnfonden Unicef. Dessutom har finländska och internationella civilsamhällesorganisationer bedrivit verksamhet i landet.Finland har i år gett Afghanistan tre miljoner euro i humanitärt bistånd, för att trygga civilbefolkningens liv. Biståndet har kanaliserats genom FN:s livsmedelsprogram WFP och Internationella rödakorskommittén ICRC.”Tack vare Finlands och det internationella samfundets långvariga stöd finns det nu fler utbildade och friska människor i Afghanistan än om vi inte hade haft något utvecklingssamarbete i landet. Det försvinner ingenstans”, säger minister Skinnari.”Vi har för avsikt att tillsammans med våra internationella partner skydda de resultat som uppnåtts. Finland förutsätter att alla partner iakttar de mänskliga rättigheterna”, säger minister Skinnari.De största framstegen har under de senaste åren gjorts inom utbildnings- och hälsovårdssektorn. Kvinnornas och barnens ställning har förbättrats, både mödra- och barndödligheten har halverats och miljontals flickor har gått i skola. Dessutom har yttrandefriheten ökat och den privata sektorns villkor har förbättrats. 

Källa: Valtioneuvosto.fi