NordenBladet — Genom avtalen om markanvändning, boende och trafik (MBT) har man i fjol styrt utvecklingen av samhällsstrukturen i de största stadsregionerna i en allt mer hållbar riktning. Helsingfors stadsregion och staten har analyserat resultaten av det första MBT-året. I början av avtalsperioden ser det ut som om man kan uppnå målen om en samhällsstruktur som är smart med tanke på både människorna och klimatet. Planläggningen, bostadsproduktionen och åtgärderna inom transportsektorn har framskridit huvudsakligen som planerat.Den bostadsproduktion som blev färdig 2020 är förlagd till områden som har goda kollektivtrafikförbindelser och kan nås på ett hållbart sätt. Den byggrätt för boende som anvisades i kommunernas planläggning var 1,5 miljoner kvadratmeter våningsyta, vilket var något under det årliga målet enligt avtalet. Mängden kvadratmeter våningsyta för boende som trädde i kraft uppgick till en miljon.”Vi kan vara mycket nöjda över att avtalet har visat sig fungera och att detta genast har börjat synas i form av nya bostäder och över att förutsättningarna för utsläppssnåla transporter har kunnat förbättras. I denna gren visar samarbetet sin styrka. De som gynnas är regionens invånare och våra klimatmål, som MBT-avtalen sätter fart på”, säger miljö- och klimatminister Krista Mikkonen.Antalet bostäder som byggdes, det vill säga 18 200, överskred rejält det årliga målet på 16 500 bostäder. ”En livlig bostadsproduktion är en fin sak i synnerhet under coronatiden, vars effekter var svåra att förutse på förhand. Priserna har stigit, men de nya bostäder som byggts har underlättat situationen. I takt med att avtalsperioden framskrider måste man se till att produktionen av bostäder till rimligt pris också hålls på eftersträvad nivå i hela regionen och att bostadslösheten fortsätter att minska”, säger minister Mikkonen.Efterfrågan på bostäder har fortsatt att vara hög, priserna har stigit och i synnerhet större bostäder har blivit mer populära. ”Undantagsförhållandena under pandemin har påverkat efterfrågan, men det är klart att man i fortsättningen, vid uppföljningen av MBT-avtalen, utöver antalet nya bostäder också bör fästa mer uppmärksamhet vid kvalitetsfaktorer: Hjälper avtalen att producera bostäder för olika behov och bidrar de till en smidig vardag”, frågar sig minister Mikkonen.Lösningarna inom trafiken stöder en smidig vardagStaten beviljade sammanlagt 13 miljoner euro i understöd till 16 olika projekt för förbättring av förhållandena för gång och cykling i Helsingforsregionen. ”Vi skapar förutsättningar för att öka gång och cykling. Aktiv vardagsmotion främjas bäst genom trafiklösningar”, säger kommunikationsminister Timo Harakka.Situationen inom kollektivtrafiken har varit mycket svår på grund av det minskade antalet passagerare och de låga biljettintäkterna till följd av coronapandemin. Staten har beviljat understöd för ordnandet av den offentliga persontrafiken för 2020 och 2021 såväl i enlighet med MBT-avtalet som med ett separat, historiskt omfattande kollektivtrafikstöd. På detta sätt har man sett till att människorna bland annat kommer till sina arbetsplatser och har tillgång till tjänster i alla skeden av coronapandemin.”Att återställa förtroendet för kollektivtrafiken, öka antalet användare och garantera en högklassig service utgör nu en viktig uppgift för våra avtalsparter”, säger minister Harakka.De stora spårtrafikprojekt som ingår i MBT-avtalet, såsom Esbo stadsbana och nästa fas av huvudbanan Böle-Riihimäki, har kommit igång smidigt. De kommer att vara betydande byggprojekt under de närmaste åren och kommer att kräva mycket samarbete mellan parterna även i fortsättningen. Projekten förbättrar förutsättningarna såväl för bostadsproduktionen och en hållbar samhällsutveckling som för kollektivtrafiken. Det finns dock fortfarande utmaningar när det gäller de regionala åtgärderna, såsom att hitta depåer för närtågstrafiken och rastplatser för den tunga trafiken. ”För att närtågstrafiken ska kunna ökas tillräckligt måste det hittas en plats för depåerna”, säger minister Harakka.”I Helsingfors är vi nöjda över att resultaten av dessa avtal har underlättat människornas vardag och fört oss närmare klimatmålen för Helsingfors region och hela Finland. Det är viktigt att stadsregionerna och staten fortsätter sitt ambitiösa arbete för att uppnå målen inom markanvändningen, boendet och trafiken”, säger Helsingfors biträdande stadsdirektör Anni Sinnemäki.”Städerna önskar att staten i framtiden ökar sina finansiella satsningar på investeringar i hållbar tillväxt. Huvudstadsregionen har vuxit kraftigt under de senaste åren och därför är det viktigt att den nuvarande regeringens ambitioner i fråga om spårkollektivtrafiken i städerna är högre än tidigare”, fortsätter Sinnemäki.Avtalet mellan kommunerna i Helsingforsregionen och staten gäller åren 2020–2031, och de praktiska åtgärderna gäller de första fyra åren.Avtalen om markanvändning, boende och trafik på miljöministeriets webbplats

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Den sotningsreform som trädde i kraft år 2019 har inte avsevärt höjt sotningspriserna. Men däremot har intervallen mellan sotningarna förlängts en aning. Detta framgår av en utredning som inrikesministeriet beställde av Östra Finlands universitet. – Resultaten av den utredning som nu är färdig och de observationer som gjorts av inrikesministeriets uppföljningsgrupp inom ramen för sotningsreformen stöder varandra och är på samma linje, säger överingenjör Jaana Rajakko från inrikesministeriet.Östra Finlands universitet utredde vilka konsekvenser ändringarna i sotningsbestämmelserna har haft för sotningsmarknaden och konsumentpriserna samt för hur fastigheterna fullgör sin sotningsskyldighet.   Östra Finlands universitets utredningsprojekt gick ut på att analysera sotningsföretags webbsidor och utvecklingen i fråga om byggnadsbränder och att genomföra en enkät med både sotningsföretag och räddningsverk som målgrupp.– Utredningen visade att sotningsreformen verkställts rätt bra och att den inte haft några överraskande konsekvenser, konstaterar professor Anssi Keinänen från Östra Finlands universitet.Sotningstjänsterna öppnades för konkurrens år 2019Sotningstjänsterna reformerades i början av 2019 när distriktssotningssystemet och prisregleringen av det upphörde. Friheten att tillhandahålla sotningstjänster innebär att sotningsföretag nu får tillhandahålla sina tjänster utan geografiska begränsningar och prisreglering. Byggnadens ägare eller innehavare får skaffa sotningstjänsterna hos den företagare som han eller hon väljer, och jämföra sotningstjänsterna inom sitt område bland annat när det gäller priset. Sotningsföretagarna ska vid marknadsföringen av sotningstjänster iaktta bestämmelserna i konsumentskyddslagen.Alla konsekvenserna av lagstiftningsreformen ser man först senare, men på basis av utredningen är det ändå möjligt att dra slutsatsen att sotningarna av byggnader fullgörs en aning sämre än tidigare. I praktiken syns detta i de förlängda intervallen mellan sotningarna. Antalet bränder som är förknippade med eldstäder och rökkanaler ligger dock på samma nivå som tidigare. Sotningsföretagen meddelar dock alltmera sällan till räddningsverken om de fel som de hittar i eldstäder och kanaler, trots att det inte har gjorts några ändringar i bestämmelserna om anmälningsskyldigheten.Nivån på priserna på sotning har inte stigit avsevärt efter lagstiftningsreformen när man beaktar den allmänna inflationen. Å andra sidan innehåller sotningsföretagens webbsidor inte nödvändigtvis priserna på tjänsterna även om konsumenterna borde få veta priset på sotningstjänsten redan före tjänsten tillhandahålls.Konkurrensen mellan sotningsföretagen har ökat i tätbebyggda områdenEfter att distriktssotningen upphörde har det kommit nya sotningsföretag till branschen. De nya företagarna är ofta sådana som tidigare arbetat som anställda hos ett sotningsföretag. Konkurrensen mellan sotningsföretagen har ökat mest i tätbebyggda områden. Sotningsföretagen är fortfarande små, men deras verksamhetsområden har utvidgats. I och med lagstiftningsreformen har en del av företagen ökat marknadsföringen av sina sotningstjänster. 
Sotningsföretagens åsikter om hur man lyckats med reformen är delade. Särskilt sotarna själva tycker att fastighetsägarna inte inser att de ansvarar för att beställa de sotare som ska sota eldstäder och rökkanaler regelbundet.  Räddningsverken ansåg i huvudsak att reformen är lyckad.Informerandet om fastigheternas sotningsskyldighet måste förbättrasMan måste fästa större uppmärksamhet vid att främja sotningsbranschens attraktionskraft så att det finns tillgång till sotare och sotningstjänster överallt också i framtiden. Informationen om sådana fel som observerats vid sotningen och som orsakar brandrisk borde förmedlas vidare till räddningsverken bättre än för närvarande. Det behövs fortsättningsvis effektiv kommunikation om fastigheternas sotningsskyldighet.Inrikesministeriet lämnar en skriftlig redogörelse till riksdagen om genomförandet av lagstiftningsändringarna och uppföljningen före utgången av 2021. Redogörelsen till riksdagen baserar sig på resultaten av Östra Finlands universitets utredning och på de observationer som uppföljningsgruppen för sotningsreformen gjort.  

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Social- och hälsovårdsministeriet har tillsatt en Long covid-arbetsgrupp. Gruppens uppdrag är att följa och analysera de uppgifter och erfarenheter både på nationell och på internationell nivå som samlats in beträffande den långvariga formen av coronasjukdomen.  Det har kommit in många olika slags rapporter om att covid-19 skulle ha orsakat långvariga symtom, arbetsoförmåga och försämrad funktionsförmåga. Finlands och övriga länders vetenskapliga kunskap om den s.k. Long covid-sjukdomen och erfarenheterna av den ökar hela tiden. För att få kunskapsbaserad information och för att experterna ska kunna ta ställning krävs det nationell samordning och enhetliga expertanalyser så att man kan reagera och vidta åtgärder på basis av korrekt information och i rätt proportion. Expertgruppens mandatperiod är 1.9.2021- 31.12.2022. Gruppens ordförande är Risto O. Roine, professor i neurologi. Medlemmarna har bjudits in till gruppen på basis av samtycke. Expertgruppens medlemmar och uppgifter (beslut om tillsättande), på finska

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Vid ett extra sammanträde den 24 augusti beslutade statsrådet, utöver det som beslutats tidigare, att ytterligare högst 45 nuvarande och tidigare anställda vid ambassaden i Kabul, inklusive deras familjer, kan tas till Finland. Därtill kan en ny grupp på högst 83 anställda inom säkerhetsbranschen, med familjer, tas till Finland.Det nya beslutet kompletterar besluten av den 13 och 15 augusti om att ta 170 personer till Finland. Med stöd av dessa tre beslut kan sammanlagt 298 personer tas från Afghanistan till Finland.Med stöd av de särskilda humanitära grunder som nämns i 93 § i utlänningslagen beslutade statsrådet att högst 45 afghaner som varit anställda vid Finlands ambassad i Kabul under tiden 1.1.2016–31.12.2020, inklusive deras familjer, kan tas till Finland. Det är fråga om personer som har bett om att få komma till Finland. Denna kvot på sammanlagt 45 personer omfattar såväl de anställda som deras familjemedlemmar.Till Finland tas också personer som den 13 augusti 2021 var anställda hos Tahiri Protection Risk Management Consulting, som tillhandahöll säkerhetstjänster för Finlands ambassad i Kabul. Beslutet har begränsats så att det gäller de anställda vid företaget som ansvarade för säkerheten för personalen vid Finlands ambassad. Det är fråga om personer som har bett om att få komma till Finland. Av dessa tas högst 83 personer med familj till Finland.Avsikten är dessa personer tas till Finland med ett charterflyg som finska staten ordnar. Migrationsverket sköter i första hand mottagandet i Finland. Personerna ska beviljas uppehållstillstånd.Statsrådets beslut den 24 augusti 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Ministerarbetsgruppen för klimat- och energipolitik förberedde sig på tisdagen inför regeringens budgetförhandlingar, som hålls den 7–8 september. Avsikten är att det vid budgetmanglingen ska dras upp riktlinjer för de återstående utsläppsminskningsåtgärder som behövs för att uppnå klimatneutralitet.De åtgärder som Finland hittills har planerat räcker inte till för att nå Finlands mål om klimatneutralitet 2035. Ytterligare åtgärder inkluderas i den nya klimatpolitiska planen på medellång sikt och i klimat- och energistrategin, som båda är under beredning. Som grund för besluten fick ministerarbetsgruppen höra anföranden om hur beredningen framskrider.”Klyftan mellan målet om klimatneutralitet och utsläppsminskningarna har minskat under regeringsperioden, men vi behöver ännu beslut som leder till att utsläppen och kolsänkorna är i balans om 14 år. Vid tjänstemannaberedningen har man gjort värdefullt arbete som grund, och nu måste regeringen utifrån denna beredning dra upp riktlinjer för vilka utsläppsminskningsåtgärder som ska vidtas”, säger miljö- och klimatminister Krista Mikkonen.Dessutom diskuterade ministerarbetsgruppen den IPCC-rapport som publicerades i början av augusti och som samlar vetenskapssamfundets synpunkter på nuläget och framtiden när det gäller klimatet. Hannele Korhonen, forskningsprofessor vid Meteorologiska institutet, höll ett anförande om rapporten.Enligt rapporten har den globala medeltemperaturen stigit med 1,1 °C jämfört med förindustriell tid, och av detta har nästan allt orsakats av mänsklig verksamhet. De nordliga områdena, även Finland, värms upp klart snabbare. De förändringar som klimatförändringen orsakar är snabba och vissa är aldrig tidigare skådade.Enligt IPCC kommer uppvärmningen att överskrida gränsen på 1,5 grader redan under 2030-talet, och uppvärmningen kan begränsas till mindre än två grader endast om utsläppen snabbt kan fås att minska. Redan tidigare IPCC-rapporter har visat att det innevarande årtiondet är avgörande när det gäller att begränsa klimatförändringen.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Den 25–27 augusti 2021 samlar Europaforum i Åbo påverkare och vanliga finländare för att diskutera Finlands roll i Europa. På programmet står ett mångsidigt utbud av diskussioner om EU:s framtid och om Finlands och EU:s plats i världen. Utrikesministeriets ministrar och tjänstemän deltar i olika arrangörers program. Dessutom ordnar utrikesministeriets Europainformation en diskussion om det öppna Europas framtid fredagen den 27 augusti.Torsdagen den 26 augusti kl. 14.15 diskuteras framtiden för EU:s exportpolitik och finländska företags möjligheter vid Åbo Science Parks evenemang på hotell Radisson Blu Marina Palace. Utvecklings- och utrikeshandelsminister Ville Skinnari håller huvudanförandet.Fredagen den 27 augusti kl. 11.15 deltar utrikesminister Pekka Haavisto i en diskussion om relationerna mellan EU och Ryssland som ordnas av Paasikivi-sällskapet i Statens ämbetshus i Åbo. Hur finner Europeiska unionen och Ryssland sin plats i världen? Kommer motsättningarna att tillspetsas eller finns det förutsättningar för ökat samförstånd?Utrikespolitiska teman väcker debatt under seminariet ”Stabilitet och välstånd: Europapolitik som en del av Finlands utrikes- och säkerhetspolitik” fredagen den 27 augusti kl. 13 i Radisson Blu Marina Palace. Minister Haavisto öppnar med ett anförande om Finlands och EU:s roll i världen när stormaktsrelationerna skiftar. Utrikesministeriets understatssekreterare Kai Sauer deltar i en paneldiskussion om relationerna mellan EU och Förenta staterna.På fredagen ordnar utrikesministeriets Europainformation en diskussion om den fria rörlighetens framtid efter coronakrisen. En av EU:s hörnstenar, den fria rörligheten, har drabbats hårt av coronapandemin. Hur ser framtiden efter coronakrisen ut? Dessa frågor diskuteras av Saila Heinikoski, äldre forskare vid Utrikespolitiska institutet, Europaparlamentarikern Sirpa Pietikäinen och Ninni Norra, som är medborgarrepresentant vid plenum för konferensen om Europas framtid. Diskussionen ordnas fredagen den 28 augusti kl. 16.00 på hotell Radisson Blu Marina Palace.På grund av coronaläget begränsas antalet deltagare på platsen, men alla diskussioner under Europaforum i Åbo kan följas direkt på nätet. Europaforum i Åbo uppmuntrar en mångsidig diskussion om EUEuropaforum i Åbo är ett öppet forum för samhällsdebatt om Finlands nuvarande och framtida roll i Europa och Europeiska unionen. Evenemanget ordnas i år för fjärde gången.”Europaforum i Åbo börjar vara en tradition att se fram emot, en viktig programpunkt under sensommaren. Forumet är ett utmärkt tillfälle att föra en bred diskussion om aktuella och internationella frågor”, säger minister Haavisto.Utrikesministeriet och föreningen Europaforum i Åbo rf kom nyligen överens om ett mer långvarigt partnerskap där utrikesministeriet stöder evenemanget Europaforum 2021–2023. Partnernas gemensamma mål är att främja en högklassig, mångsidig och intressant debatt om EU.Diskussionerna kan också följas på Twitter med hashtaggen #Eurooppafoorumi.Programmet för Europaforum i Åbo: https://europeforum.fi/ohjelma/Pressmeddelande 12.8.2021: Utrikesministeriet och Europaforum i Åbo fördjupar sitt samarbetehttps://um.fi/pressmeddelanden/-/asset_publisher/ued5t2wDmr1C/content/ulkoministerio-ja-turun-eurooppa-foorumi-tiivistavat-yhteistyotaan 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Finanspolitiska ministerutskottet har förordat att det statsägda DigiFinland Oy:s utvecklingsarbete fortsätter med målet att utvidga bolagets affärsverksamhet och ägarbas till välfärdsområdena, HNS-koncernen och Helsingfors stad från och med 1.1.2023.Finansministeriet inleder dessutom ett lagberedningsprojekt som gäller regleringen av DigiFinland. I samband med projektet kommer man att bereda bestämmelser för situationer där bolagets verksamhet kan anses utgöra skötsel av en offentlig förvaltningsuppgift.Digifinland har i enlighet med finanspolitiska ministerutskottets riktlinjer från den 12 juni 2020 utrett ändamålsenligheten av att utvidga ägarkundförhållandet och intäktslogiken tillsammans med regionala aktörer under 2020 och 2021. Välfärdsområdena utgör den primära kundgruppen i den framtidsmodell som Digifinland föreslår. Andra centrala kundgrupper är ministerierna.Finansministeriet, som svarar för bolagets ägarstyrning, inleder i samarbete med social- och hälsovårdsministeriet och inrikesministeriet diskussioner om ägarstrukturen med de framtida välfärdsområdena, HNS-koncernen och Helsingfors stad efter att den temporära förvaltningen av välfärdsområdena och HNS-koncernen inrättats hösten 2021.Digifinland ges i uppdrag att hösten 2021 bereda servicespecifika affärsmodeller och intäktslogik för ägarkundernas behov. Bolaget utreder samtidigt verksamhetsmodeller för samarbete med andra regionala aktörer såsom kommuner, samkommuner och regionala in house-bolag.Finansministeriet överlämnar alternativen för bolagets ägarstruktur och affärsmodell och de slutsatser som dragits utifrån utvecklingsarbetet till finanspolitiska ministerutskottet i början av 2022. Målet för DigiFinland är att utveckla och producera nationella effektiva och jämlika digitala tjänster som baserar sig på kundernas behov, utnyttja befintliga lösningar och kunnande, skapa partnerskap och mervärde för hela den offentliga förvaltningen samt möjliggöra ramar för en effektiv och sund marknad. DigiFinland är ett icke-vinstdrivande bolag. Bolaget producerar lösningar för bland annat social- och hälsovårdens och räddningsväsendets behov och det utvecklar förutsättningar för branschoberoende kunskapsbaserad ledning. Dessutom ansvarar DigiFinland för närvarande för två nationellt betydande social- och hälsovårdstjänster för invånarna (Omaolo-tjänsten och 116 117-jourhjälpen). 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Rundabordsforumet för klimatpolitik sammanträder för tionde gången onsdagen den 25 augusti. Temat för mötet är EU:s beredskapspaket Fit for 55, där det anges hur EU ska minska sina utsläpp med minst 55 procent fram till 2030. Det bindande utsläppsminskningsmålet ingår också i EU:s klimatlag, som trädde i kraft sommaren 2021.Förslagen i lagstiftningspaketet Fit for 55 omfattar de olika ekonomiska sektorerna på ett övergripande sätt och gäller bland annat en skärpning av utsläppshandeln och utvidgning av den till att omfatta också sjötrafiken, uppvärmningen av byggnader och trafiken, samt ansvarsfördelningen mellan länderna, energieffektivitet, förnybar energi, markanvändningssektorns och kolsänkornas roll, utsläppsgränserna för bilar, energiskatter och koldioxidtullar.Rundabordsforumet ska diskutera hur förslagen i EU:s beredskapspaket Fit for 55 stöder uppnåendet av Finlands nationella mål om klimatneutralitet och hur rättvisan bör beaktas dels mellan medlemsländerna, dels nationellt. Statsminister Sanna Marin är ordförande för mötet.De åtgärder som Finland hittills har planerat räcker inte till för att nå EU:s klimatmål eller Finlands eget mål om klimatneutralitet 2035. Ytterligare åtgärder inkluderas i den nya klimatpolitiska planen på medellång sikt som är under beredning och i klimat- och energistrategin. Avsikten är att dra upp riktlinjer för tilläggsåtgärder vid höstens budgetmangling.I rundabordsforumet för klimatpolitik deltar ett stort antal aktörer från många olika samhällssektorer. Rundabordsforumet syftar till att skapa en gemensam syn på hur Finland på ett rättvist sätt kan ställa om till ett klimatneutralt samhälle före 2035. Rundabordsforumet stöder den nationella beredningen och verkställigheten av klimatpolitiken.I sociala medier kan man följa rundabordsforumets aktivitet under hashtaggarna #ilmastonpyöreäpöytä och #klimatneutral2035.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Vid arbets- och näringsbyråerna och inom ramen för kommunförsöken fanns det i slutet av juli sammanlagt 322 600 arbetslösa arbetssökande. Det är 64 900 färre än ett år tidigare, men 53 700 fler än för två år sedan i juli. Från föregående månad ökade antalet arbetslösa arbetssökande med 6 400. Av de arbetslösa arbetssökandena var 166 600 kunder i kommunförsöken. I antalet arbetslösa arbetssökande ingår också heltidspermitterade. Uppgifterna framgår av arbets- och näringsministeriets sysselsättningsöversikt.I slutet av juli fanns det i hela landet 44 400 permitterade, vilket är 55 600 färre än vid motsvarande tidpunkt i fjol. Antalet permitterade på heltid var sammanlagt 32 400, vilket är 49 600 färre än i juli i fjol. Från och med juni minskade antalet permitterade på heltid med 1 700.Antalet långtidsarbetslösa, det vill säga personer som varit arbetslösa arbetssökande utan avbrott i minst ett år, uppgick till 113 900. Detta är 36 200 fler än ett år tidigare. Antalet arbetslösa arbetssökande som fyllt 50 år uppgick till 113 400, det vill säga 12 200 färre än vid samma tidpunkt i fjol.Antalet unga arbetslösa arbetssökande som var under 25 år uppgick till 13 700 färre än i juli i fjol, det vill säga sammanlagt 40 300. I januari–juli avslutades 58,5 procent av arbetslöshetsperioderna för unga personer innan arbetslösheten varat i tre månader, vilket är 4,4 procentenheter mindre än ett år tidigare.Antalet nya lediga jobb ökadeUnder juli månad anmäldes 72 200 nya lediga jobb, det vill säga 25 800 fler än i juli i fjol. Allt som allt fanns det i juli 136 000 lediga jobb, vilket är 49 300 fler än för ett år sedan.I slutet av juli deltog 97 800 personer i service som räknas in i aktiveringsgraden, vilket är 3 500 fler än ett år tidigare. Sådan service är till exempel lönesubvention, arbetskraftsutbildning, arbetsprövning och frivilliga studier.Statistikcentralen: Arbetslöshetsgraden 7,1 procentEnligt Statistikcentralens arbetskraftsundersökning fanns det i juli 86 000 flera sysselsatta än ett år tidigare. Sysselsättningsgraden var 74,9 procent, dvs. 2,3 procentenheter högre än i juli i fjol. Enligt arbetskraftsundersökningen uppgick antalet arbetslösa till 202 000, vilket är 5 000 färre än för ett år sedan. Arbetslöshetsgraden var 7,1 procent, dvs. 0,4 procentenheter lägre än ett år tidigare.Pressmeddelande om ändringar i Statistikcentralens arbetskraftsundersökning från ingången av 2021: https://www.stat.fi/til/tyti/tyti_2020-12-22_uut_001_sv.htmlCentrala skillnader mellan arbetsförmedlingsstatistiken och arbetskraftsundersökningen:Uppgifterna baserar sig på arbets- och näringsministeriets arbetsförmedlingsstatistik och Statistikcentralens arbetskraftsundersökning. Källan för arbets- och näringsministeriets arbetsförmedlingsstatistik är arbets- och näringsbyråernas kundregister, medan Statistikcentralens arbetskraftsundersökning är en urvalsundersökning.I arbets- och näringsministeriets arbetsförmedlingsstatistik är definitionen på arbetslöshet att personen inte har något anställningsförhållande och inte är sysselsatt i företagsverksamhet. I arbetsförmedlingsstatistiken räknas dessutom de heltidspermitterade in i de arbetslösa, medan de heltidsstuderande inte räknas in. I Statistikcentralens arbetskraftsundersökning är definitionen av arbetslöshet striktare: det förutsätts att arbetslösa aktivt sökt arbete under de föregående 4 veckorna och är beredda att ta emot arbete under de följande 2 veckorna. Statistikcentralens arbetskraftsundersökning är internationellt jämförbar och producerar därför de officiella arbetslöshetssiffrorna.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Justitieministeriet har ingått nya åtgärdsåtaganden för hållbar utveckling. Justitieministeriet åtar sig att bekämpa människohandeln, stärka rättsstatsutvecklingen i internationellt samarbete, använda forskningsrön som bättre beaktar olika befolkningsgrupper samt att minska klimatavtrycket inom sitt förvaltningsområde.Åtagandena förverkligar justitieministeriets vision om hållbar utveckling 2030: en demokratisk rättsstat som tryggar de grundläggande och mänskliga rättigheterna och en hållbar justitieförvaltning. Visionen bygger på FN:s globala mål för hållbar utveckling (Agenda 2030) som justitieministeriet har förbundit sig att följa. 
– Genom de nya åtagandena vill vi utmana oss själva och andra att arbeta för en hållbar utveckling. Samtidigt söker vi mer omfattande genomslag för vårt arbete. Vi kommer också att regelbundet följa hur vi lyckas nå målen, säger kanslichef Pekka Timonen. Bekämpning av människohandel på bred frontJustitieministeriet åtar sig att på bred bas utveckla lagstiftningen och myndigheternas verksamhet för att bekämpa människohandel, även om det inte direkt handlar om att genomföra handlingsprogrammet mot människohandel. Handlingsprogrammet som statsrådet godkände i maj, löper över 2021 – 2023.Justitieministeriet förbinder sig också till ett inkluderande arbetssätt och en konstruktiv dialog i arbetet mot människohandel. Ministeriet åtar sig att aktivt berätta om människohandeln och om arbetet mot den på olika sätt.Hållbart internationellt rättsligt samarbeteJustitieministeriet förbinder sig att stärka rättsstatsprincipen i det internationella samarbetet. Att stärka rättsstatsprincipen bidrar på många sätt till en fredlig utveckling av samhället och tillgodoseendet av medborgarnas rättsskydd. Justitieministeriet ska minska antalet resor som inte är nödvändiga genom att använda mer moderna tekniska lösningar och digitalt material samt genom att oftare delta i internationella möten på distans.Mer exakt information om befolkningsgrupperna som grund för beslutenJustitieministeriet ska bidra till arbetet med att samla in och analysera information om olika befolkningsgrupper i samband med att utveckla det kunskapsbaserade beslutsfattandet. Information som beaktar olika befolkningsgrupper används bland annat i olika forskningsprojekt, såsom i barometerundersökningarna om grundläggande fri- och rättigheter och språk.Målet är att minska ojämlikhet och stärka en god, rättvis förvaltning. Mindre klimatavtryckMinisteriet ska styra och stödja sitt förvaltningsområde genom resultatstyrning för att minska klimatavtrycket. Målet är att förvaltningsområdets klimatavtryck ska minska med minst -75 procent fram till 2035 jämfört med 2019 års nivå.Enligt en beräkning som gjordes i fjol uppgick utsläppen av växthusgaser inom justitieministeriets förvaltningsområde år 2019 till cirka 50 tusen ton CO2-ekv (50 000 tCO2e). Det var första gången som beräkningen gjordes.Åtagandena följs upp årligenDe samhälleliga åtagandena för hållbar utveckling är ett viktigt verktyg för att genomföra FN:s Agenda 2030 för hållbar utveckling. Åtagandena kan gälla konkreta åtgärder som genomförs under 5 -10 år, ändringar i verksamhetssätten eller innovativa försök. Enligt justitieministeriet tidigare åtaganden främjade ministeriet mångfalden i sin rekrytering, uppmuntrade till sunda och utsläppssnåla arbetsresor bland personalen och beaktade principerna för hållbar utveckling i sin kommunikation och upphandling.Läs mera om justitieministeriets åtaganden: sitoumus2050.fi 
Hållbar utveckling vid justitieministeriet

Källa: Valtioneuvosto.fi