NordenBladet — Byggandet ökar från en till tre procent i år. Nästa år krymper byggvolymen, bedömer Konjunkturgruppen för byggbranschen i sin rapport av den 3 mars.Den rekordhöga takten i byggandet av bostäder år 2021 har vänt och blivit långsammare, vilket den ökade internationella osäkerheten och en eventuell höjning av räntorna kastar en skugga över. I år fortsätter byggandet av fritt finansierade och statligt understödda hyresbostäder att vara livligt. Enligt prognoserna kommer kapital att flöda vidare till bostadsinvesteringarna, men takten beräknas avta småningom. Det har skett en tydlig ökning i byggandet av småhus under de senaste åren, och trenden antas fortsätta. Den goda sysselsättningsutvecklingen stöder efterfrågan på byggande, och det ökade distansarbetet har väckt nytt intresse för möjligheten att bo utanför centrum.  Stora företag planerar att investera aktivt i år, men den internationella osäkerheten kan bromsa in takten. Bygglov för industribyggnader och industrilager har beviljats i ökande takt. Det finns också efterfrågan på nya lokaler, även om det finns gott om gamla lokaler lediga. Byggandet av sjukhus håller på att sakta in. Även antalet nya skolor som byggs är mindre nu än under de senaste åren. Priserna på byggnadsmaterial har stigit snabbt och pristrycket ser inte ut att sjunka på kort sikt. Det råder också brist på yrkeskunnig arbetskraft. Antalet personer som arbetar inom byggbranschen kommer enligt prognosen att öka ännu under första halvan av året. Konjunkturgruppen för byggbranschen förutspår att byggvolymen kommer att öka med 1–3 procent i år. Nästa år minskar byggproduktionen enligt prognosen med 1–3 procent. Renoveringarna ökar enligt prognosen med en stabil takt på ett par procent under de närmaste åren. Mark- och vattenbyggandet ökar i år med ett par procent och minskar något nästa år. Den rapporten och prognos som byggbranschens konjukturgrupp gett ut utarbetades innan Ryssland invaderade Ukraina, och i prognosen ingår inga bedömningar av hur invasionen eventuellt kommer att påverka byggsektorn. Det finns emellertid en risk för att utvecklingen blir sämre än i prognosen.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Finansministeriet utredde vid årsskiftet 2021–2022 för tredje gången hur verkställandet av lagen om digitala tjänster framskrider. Enkäten riktades till organisationer som omfattas av lagens tillämpningsområde, vilka inkluderar alla myndigheter, offentligrättsliga inrättningar samt vissa företag, stiftelser, föreningar och andra sammanslutningar som lagen förpliktar. Enligt dem som svarade på enkäten ser läget bra ut i fråga om verkställigheten av lagen, men svaren lyfte också upp brister i kompetensen, resurserna och förståelsen.Syftet med lagen är att främja tillgången till digitala tjänster, tjänsternas kvalitet, informationssäkerhet och innehållets tillgänglighet. Detta förbättrar allas möjligheter att använda digitala tjänster på lika villkor. Organisationerna har vilja att lära sig och förstå tillgänglighet och verkställigheten av lagen, men möjligheterna till detta försvåras bland annat av bristfälliga resurser inom organisationen. Organisationerna betraktar lagen mer som en tillgänglighetslag och har inte till alla delar insett skyldigheten att ordna digitala tjänster. Inga betydande ändringar jämfört med föregående enkät i fråga om verkställigheten av lagen   De mest betydande ändringarna jämfört med den föregående enkäten gällde beaktandet av skyldigheterna enligt lagen. 90 procent av de som svarade angav att de skyldigheter som lagen medför har beaktats i alla eller största delen av tjänsterna. År 2021 var motsvarande andel cirka 80 procent. Konkreta åtgärder har bland annat varit ibruktagandet av Suomi.fi-tjänster samt förnyandet och elektrifieringen av tjänster och webbplatser.Av enkäten framgår bland annat att 79 procent av organisationerna har en i lagen förutsatt möjlighet att ta emot och skicka meddelanden på ett informationssäkert sätt. Dessutom ska myndigheten enligt lagen publicera kontaktuppgifter, varifrån man får råd om användningen av digitala tjänster. 87 procent av respondenterna uppgav att kontaktuppgifterna finns i de flesta eller i alla tjänster. Organisationerna har gjort utredningar om nuläget för att förbättra tillgängligheten, men alla brister som upptäckts har inte åtgärdats. Detta beror på att organisationerna har till exempel väntat på systemändringar. Organisationerna har dock upplevt att genomförda tillgänglighetsbedömningarna varit till nytta.Enkätresultaten baserar sig på organisationernas egna bedömningarResultaten av enkäten har delvis kunnat jämföras med Regionförvaltningsverket i Södra Finlands nationella rapport om tillgänglighetsgranskning som publicerades i slutet av 2021. Av rapporten framgick att en stor del av de digitala tjänster som var föremål för tillsyn inte uppfyllde tillgänglighetskraven enligt lagen om digitala tjänster. Svaren på den nu gjorda enkäten baserar sig på organisationernas egen bedömning av hur kraven på tillgänglighet och kraven i lagen om digitala tjänster har beaktats och förståtts i tjänsterna. Respondenterna tror till exempel att tillgängligheten är bättre än vad som var fallet enligt tillsynen över tillgängligheten.Organisationerna behöver mer utbildning och anvisningar om tillgänglighet och om verkställigheten av lagen om digitala tjänster. Finansministeriets program för att främja digitaliseringen utreder möjligheterna att ordna ytterligare utbildning och anvisningar.Skyldigheterna i anslutning till ordnandet av digitala tjänster trädde i kraft den 1 oktober 2019. Enkäten har genomförts 2020, 2021 och 2022. Den senaste enkäten besvarades av 187 organisationer.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Anvisningar till arbetsgivare om säker inresa för säsongsarbetskraft inom primärproduktionen har nu färdigställts. En säsongsarbetare som kommer till Finland ska vara vaccinerad i enlighet med Institutet för hälsa och välfärds anvisningar. Alternativt får säsongsarbetare komma in i landet, om de hör till sådan arbetskraft som är kritisk med tanke på försörjningsberedskapen, och arbetstagare inom primärproduktion anses höra dit. Ovaccinerade personer testas vid gränsen. Krigstillståndet i Ukraina inverkar på många sätt på ukrainarnas möjligheter att komma till Finland för säsongsarbete. I fråga om beviljande av intyg för säsongsarbete till ukrainare samt inresa och vaccinationskrav för ukrainare eftersträvas så mycket flexibilitet som möjligt.Vaccinerade arbetstagare får resa in i Finland, om de har ett intyg över vaccinationer eller vaccination och genomgången sjukdom. Ovaccinerade personer ska genomgå ett första covid-19-test vid gränsen omedelbart efter ankomsten till Finland, och 72–120 timmar senare ska de testa sig på nytt. Närmare anvisningar om covid-19 och smittsäkerhet finns på Institutet för hälsa och välfärds webbplats (Institutet för hälsa och välfärds anvisningar om resor och covid-19-pandemin). Även regionala restriktioner på grund av covid-19 kan inverka på hur gårdarna ska gå till väga. Jord- och skogsbruksministeriet rekommenderar starkt att alla säsongsarbetare tar vaccin redan innan de kommer till Finland. Ministeriet rekommenderar också att de har ett negativt resultat av ett covid-19-test som är taget högst 72 timmar före inresan. När det gäller ukrainare som kommer till Finland och eventuellt senare söker sig till säsongsarbete finns det möjlighet till flexibilitet i fråga om ovannämnda begränsningar. Uppdaterad information finns på Migrationsverkets webbplats (migri.fi) och Gränsbevakningsväsendets webbplats (raja.fi).Primärproduktionen behöver cirka 16 000 säsongsarbetare. – Vi är alla bekymrade över kriget i Ukraina. För egen del försöker jag på alla sätt se till att ett genomgripande samarbete mellan myndigheterna ska säkerställa att säsongsarbetare kan komma till Finland under den kommande vegetationsperioden och att alla möjliga åtgärder vidtas för att säsongsarbetarna ska kunna komma hit. På det sättet kan vi också hjälpa det krigsdrabbade Ukraina och ukrainarna. Vi följer läget noggrant. Samtidigt vill jag precis som tidigare under pandemin understryka vikten av hälsosäkra arrangemang vid gårdarna och gårdarnas ansvar för sina anställda, konstaterar jord- och skogsbruksminister Jari Leppä.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Finansminister Annika Saarikko representerar Finland vid finansministrarnas extraordinära Ekofin-videokonferens den 2 mars. Det extraordinära mötet ordnas på grund av situationen i Ukraina.Ministrarna diskuterar läget i Ukraina och de ekonomiska konsekvenser som sanktionerna mot Ryssland har för EU och dess medlemsländer.
  
 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Regeringen överlämnade den 2 mars till riksdagen en proposition som kompletterar den första tilläggsbudgetpropositionen för 2022.I den kompletterande budgetpropositionen föreslås 30 miljoner euro till stöd för stöd kollektivtrafiken i stora och medelstora stadsregioner samt 17 miljoner euro 
för tryggandet av landskapsflygförbindelser för högst 9 månader i enlighet med den upphandlade trafik som inleddes 2021 .Anslagsökningen i tilläggsbudgetpropositionen för 2022 är 47 miljoner euro, vilket ökar statens behov av nettoupplåning med ett motsvarande belopp. Statens nettoupplåning beräknas uppgå till cirka 7,6 miljarder euro 2022. Regeringen lämnade den första tilläggsbudgetpropositionen för 2022 till riksdagen torsdagen den 3 februari. Finansutskottet har ännu inte lämnat sitt betänkande om propositionen. Genom den proposition som kompletterar tilläggsbudgeten svarar man på de direkta och nödvändiga behov som orsakas av covid-19-läget och som anknyter till stödjandet av stadsregionernas kollektivtrafik, och dessutom tryggar man flygförbindelserna till landskapen. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Naturresursinstitutet ska för jord- och skogsbruksministeriets räkning göra en sådan utredning om förhållandena i renskötselområdet under vintern 2021/22 som avses i lagen om ersättande av skador som drabbat renhushållningen (987/2011, nedan renskadelagen). Utifrån uppgifterna om förhållandena utreder Naturresursinstitutet om förändringar i förhållandena har gett upphov till betydande negativa konsekvenser som kan räknas som en katastrof och på vilka renbeteslags områden de eventuellt har förekommit.Naturresursinstitutet har redan tidigare under vintern 2021/22 lämnat uppgifter om förhållandena i renskötselområdet till jord- och skogsbruksministeriet. I och med utredningen uppdateras och kompletteras dessa uppgifter, samtidigt som det bedöms om det har uppstått en katastrof.Vid en förhandling som hölls i enlighet med 9 § i sametingslagen (974/1995) den 18 februari 2022 har sametinget framfört sin åsikt att förhållandena på renarnas vanliga vinterbetesområde under vintern 2021/22  väsentligt har försvagat renarnas tillgång till föda. Sametinget har bett jord- och skogsbruksministeriet fatta beslut om att anlita ett forskningsinstitut för att utreda en katastrof på det sätt som föreskrivs i renskadelagen och den förordning som utfärdats med stöd av lagen. Dessutom har fem renbeteslag den 28 februari 2022 underrättat ministeriet om exceptionella snö- och naturförhållanden.Ministeriet anser att omfattningen av den katastrof som förhållandena eventuellt orsakat bör kartläggas genom den utredning som inleds nu. Dessutom inverkar förhållandena senare under våren och under utredningens gång på om förhållandena förändras till en sådan katastrof som avses i renskadelagen och förordningen. De inverkar också på hurdana konsekvenser den eventuella katastrofen får.I renskadelagen föreskrivs det om möjlighet att betala ersättning av statens medel till renägare för skador som föranleds av en katastrof. Enligt lagen är en utredning som görs av ett forskningsinstitut det första steget i processen för ibruktagandet av ersättningssystemet. För att ersättningssystemet ska tas i bruk finns det dock även andra lagstadgade villkor, och även om villkoren uppfylls är ibruktagandet av systemet beroende av prövning.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Social- och hälsovårdsministeriet inleder beredningen av en ny finansieringslag för social- och hälsoorganisationer. Bakgrunden till detta är regeringens riktlinje om att det ska införas en ny finansieringsmodell för verksamhet som finansieras med penningspel från ingången av 2024.En projektgrupp bestående av statssekreterare och projektets parlamentariska uppföljningsgrupp färdigställde i februari sitt förslag till ny finansieringsmodell och finansieringsnivå för allmännyttig verksamhet som finansieras med penningspelsintäkter. Genomförandet av reformen av finansieringsmodellen förutsätter att lotterilagen ändras. Den nya finansieringsmodellen innebär i praktiken en finansiering med allmän täckning, där fördelningsförhållanden i anslaget eller specificerade användningsändamål inte är fastställda i lag.I syfte att förbättra förutsägbarheten och stabiliteten bereds inom ministeriernas (jord- och skogsbruksministeriet, undervisnings- och kulturministeriet, social- och hälsovårdsministeriet) sektorer nya sektorspecifika ramlagar för att förenhetliga nuvarande praxis. Det föreslås att bestämmelserna om den nuvarande Social- och hälsoorganisationernas understödscentral samt delegationen för social- och hälsoorganisationernas understödsärenden överförs från lotterilagen till social- och hälsovårdsministeriets sektorramlag. Avsikten är att regeringens proposition med förslag till en ny lag om finansiering av social- och hälsoorganisationer ska beredas skyndsamt så att den kan föredras hösten 2022 som en del av totalreformen av finansieringsmodellen.Syftet med den lag som bereds är att säkerställa att statsunderstödsverksamheten fortsätter på ett förutsägbart, öppet och transparent sätt.Som stöd för beredningen tillsätts en uppföljningsgrupp med uppgift att främja beredningen av ny lagstiftning för främjande av hälsa och social välfärd. Arbetsgruppens mandatperiod är 1.3.2022–31.12.2022.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Inrikesministeriet har tillsatt en förvaltningsövergripande grupp för att samordna migrationen till Finland till följd av Rysslands invasion av Ukraina. Syftet med gruppen är att säkerställa ett smidigt informationsutbyte mellan olika aktörer och att upprätthålla en gemensam lägesbild över de åtgärder som behövs.Genom samarbetet inom samordningsgruppen säkerställs att de behöriga myndigheterna hittar de bästa lösningarna på eventuella problem som kan uppstå i samband med praxis och lagstiftning som gäller inresa, mottagande, vistelse och arbete.Frågor som för närvarande diskuteras är till exempel tillgången på säsongsarbetare, tillståndsförfarandena i samband med säsongsarbete, eventuellt tillfälligt skydd för ukrainare och att i allmänhet säkerställa så smidiga ansökningsprocesser som möjligt i en situation som förändras snabbt. Förutom situationen för ukrainare behandlar gruppen också andra frågor som gäller migrationen till Finland och som orsakas av Rysslands invasion av Ukraina. I gruppen ingår förutom företrädare för inrikesministeriet även företrädare för utrikesministeriet, arbets- och näringsministeriet, social- och hälsovårdsministeriet, undervisnings- och kulturministeriet, jord- och skogsbruksministeriet, Migrationsverket, Kommunförbundet och Finlands Röda Kors.Gruppen arbetar tills vidare och kan också bjuda in andra behövliga aktörer att delta i arbetet.Finland följer situationen och bereder sig på att ta emot ukrainare Migrationsläget i Ukraina följs nu mycket noga. Finland har ökat informationsutbytet såväl nationellt inom statsförvaltningen som med internationella partner. Förmedlingen av lägesinformation har ytterligare effektiviserats inom EU.Enligt FN:s flyktingkommissariat UNHCR har redan över 670 000 ukrainare varit tvungna att fly landet. I början riktar sig migrationen till Ukrainas grannländer och till länder där det redan finns ukrainare: upp till 90 procent av de ukrainare som passerat gränsen mot Polen bor hos familj och vänner. Det finns betydande ukrainska minoriteter på olika håll i Europa. Också i Finland bor det stadigvarande cirka 7 200 ukrainare, och särskilt den ukrainska säsongsarbetskraften har haft en viktig roll under de senaste åren. Antalet asylansökningar som ukrainare lämnar in i Finland har ökat något under de senaste dagarna, men tills vidare finns det inga tecken på att ukrainarna i synnerhet vill resa till Finland. Finland har förberett sig på både ett stort antal asylsökande på kort tid och ett långvarigt migrationstryck. Myndigheterna kan snabbt höja mottagningskapaciteten, vid behov styra dem som kommer till flyktingslussar för registrering och koncentrera resurser till en snabb behandling av ansökningarna.EU utreder en gemensam lösningTrots att det redan har anlänt hundratusentals ukrainare till EU-området har antalet asylansökningar inte ökat i samma proportion. Ukrainarna behöver inte söka skydd omedelbart vid ankomsten till EU, eftersom de har visumfritt tillträde till Schengenområdet med biometriskt pass och kan röra sig fritt inom EU i tre månader utan att registrera sin vistelse. Därför är det också svårt att få exakt information om migrationen från Ukraina och om antalet ukrainare som kommit till EU-länderna. Vissa östeuropeiska länder har börjat bevilja ukrainare tillfälliga uppehållstillstånd.Behovet av skydd kan förändras när tre månaders visumfrihet för de ukrainare som anländer nu löper ut eller om EU-länderna vid Ukrainas gränser inte längre kan ta emot alla dem som behöver skydd. Det är också viktigt att ukrainarna är likställda i hela EU. Kommissionen föreslår därför som en gemensam lösning för EU att ett över 20 år gammalt direktiv som gäller tillfälligt skydd ska aktiveras i unionen. Tillfälligt skydd ska införas för första gången också i Finland. Också här är samordningen mellan myndigheterna mycket viktig.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Enligt en expertgrupp borde kunskapsgrunden för vården i livets slutskede utvecklas genom att bilda ett nationellt kvalitetsregister för den palliativa vården. Det behövs enhetlig och jämförbar data om den palliativa vården och terminalvården för att kunna följa upp vårdens kvalitet och effekt och tillgången till vård.  Förutsättningarna för uppföljningen av den palliativa vårdens kvalitet har utretts genom ett gemensamt projekt mellan social- och hälsovårdsministeriet och Institutet för hälsa och välfärd. Palliativ vård är aktiv och multiprofessionell vård för patienter med dödliga sjukdomar. Vårdens syfte är att förebygga och lindra lidande och att värna livskvalitet. Terminalvården är den vård som ges i den palliativa vårdens slutskede. Den palliativa vården synliggörs genom nya koderFör den nationella uppföljningen behövs en stor mängd registeruppgifter från hela servicekedjan. Detta förutsätter att uppgifterna från de olika serviceproducenterna samordnas. De olika enheterna har för närvarande olika registreringspraxis och registreringen är bristfällig. ”En av utmaningarna är att det finns stora skillnader mellan de enheter som hör till servicekedjan. Vård i livets slutskede ges både inom socialservicen för äldre och inom den specialiserade sjukvården, och patientgrupperna och patienternas behov varierar. Palliativ vård och terminalvård behövs till exempel för cancerpatienter i arbetsför ålder och äldre med minnessjukdomar”, säger medicinalråd Kaisa Halinen.  För att förenhetliga registreringen har det utvecklats koder för den palliativa vården som togs i bruk i början av året. Koderna används för att specificera de vårdåtgärder som vidtas av de yrkesutbildade personerna inom hälso- och sjukvården. Koderna beskriver och styr verksamheten och stöder både den nationella kvalitetsuppföljningen och enheternas uppföljning.  Med de nya koderna kan man till exempel registrera den föregripande vårdplanen för livets slutskede, det psykosociala samtalsstöd som ges i den palliativa vården och den palliativa vårdens konsultationer.   Koderna laddas ner från Institutet för hälsa och välfärds kodserver. Kvalitetsrekommendation styr verksamheten och uppbyggandet av kunskapsunderlaget De preliminära resultaten av projektets pilotförsök visar att alla patientgrupper inte får vård på lika villkor.  Vården beror på diagnoserna. ”Det är tydligt att behovet av palliativ vård inte alltid identifieras i tillräcklig grad, och då får patienten ingen vård”, säger ledande sakkunnig Teija Hammar. Arbetsgruppen har utarbetat en handbok om tjänsterna för äldre, som kan användas av social- och hälsovårdsenheterna som stöd för kvalitetsutvecklingen och uppföljningen. Rekommendationen innehåller kvalitetskriterier till exempel för de olika faserna i patientens vårdprocess och de centrala elementen i organiseringen och tillhandahållandet av vården. ”Kvalitetskriterierna stöder välfärdsområdena och enheterna vid utvecklandet och uppföljningen av kvaliteten på den vård som ges i livets slutskede.  De beskriver det som fungerar bra och ger riktlinjer för verksamheten”, säger Teija Hammar.    I handboken om kvaliteten på servicen för äldre finns kvalitetsindikatorer som kan användas vid uppföljningen av uppgifterna om kunder och enheter samt personalens kunnande. När det gäller de nationella kvalitetsindikatorerna behövs det fortfarande pilotförsök och expertbedömning. Dessutom måste man avtala om registreringsförfarandena innan man kan börja utnyttja kvalitetsindikatorerna vid utvecklandet av det nationella kvalitetsregistret för palliativ vård. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Undervisnings- och kulturministeriet och Institutet för hälsa och välfärd har uppdaterat de två rekommendationerna om förebyggande av coronaepidemin i och med att coronavirussituationen blir bättre. Den ena rekommendationen gäller anordnare av småbarnspedagogik och grundläggande utbildning och den andra anordnare av gymnasieutbildning och yrkesutbildning, fritt bildningsarbete och grundläggande utbildning för vuxna samt yrkeshögskolor och universitet. De nya rekommendationerna ersätter motsvarande rekommendationer som utfärdades den 22 december 2021.I fråga om småbarnspedagogik, förskoleundervisning och grundläggande utbildning uppdateras rekommendationerna om fysiska kontakter. I rekommendationen påpekas att man ska fästa vikt vid att lokalerna är rymliga och hygieniska. I skolorna kan undervisningen vid behov ordnas i skift i mån av möjlighet och dagis- och undervisningsgrupperna hållas åtskilda. Det rekommenderas att personalen inom småbarnspedagogiken i den mån det är möjligt arbetar med samma barngrupp.När stora gemensamma evenemang ordnas beaktar man avstånden och hygienen. Enligt regionförvaltningsverket är fester och avslutningar som ordnas av daghem och skolor offentliga tillställningar om andra än personal och barn eller elever, såsom vårdnadshavare, deltar i tillställningen. Vid offentliga tillställningar ska lokala och regionala föreskrifter följas.Andra personer än barnen och personalen vid skolan eller inom småbarnspedagogiken kan vistas på skolans eller den småbarnspedagogiska verksamhetens område med beaktande av hygienkraven enligt lagen om smittsamma sjukdomar.Framöver kan sammankomster för personalen ordnas och personalen kan förflytta sig från ett verksamhetsställe till ett annat med beaktande av epidemiläget och hygienkraven enligt lagen om smittsamma sjukdomar. Vid sammankomster kan man fortfarande utnyttja distansförbindelser.I fråga om andra stadiet och högskolorna har rekommendationerna uppdaterats så att närundervisning kan ordnas också för en stor grupp deltagare när man ser till att avstånden är tillräckligt stora.Syftet med rekommendationen är att stöda tryggt ordnande av småbarnspedagogik och utbildning samt trygg användning av lokaler medan coronaepidemin pågår. Genom att följa rekommendationen kan man förebygga smitta och minska antalet exponerade.OKM THL rekommendation – grundläggande utbildning och småbarnspedagogik (1.3.2022)
OKM THL rekommendation – andra stadiet och högskolorna (1.3.2022) 

Källa: Valtioneuvosto.fi