NordenBladet — Miljöministeriet har beviljat sammanlagt 501 000 euro för utredningar om och planering av vindkraftsutbyggnad i sex landskapsförbund och fem kommuner. Ett belopp på cirka en miljon euro var reserverat för den specialunderstödsutlysning som avslutades i början av februari. Alla projekt som sände in en ansökan beviljades stöd.I landskapsförbundens projekt utarbetas utredningar som stöder kommande eller pågående planläggningar. Det innehållsmässigt mest omfattande projektet är Lapplands förbunds vindkraftsutredning. Resultaten av utredningen utnyttjas i landskapsplanläggningen och i den kommunala planläggningen. Landskapsförbundens övriga projekt är innehållsmässigt avgränsade fortsatta utredningar om vindkraft som görs till stöd för den aktuella landskapsplanläggningen. Centrala teman i landskapsförbundens projekt är bland annat elöverföringens betydelse vid planeringen av vindkraftverksområden, vindkraftens inverkan på landskapet och fågelbestånden samt möjligheterna att transportera vindkraftverkens delar från hamnarna till vindkraftsområdena.I största delen av kommunernas projekt kartläggs vindkraftspotentialen inom kommunens område. I utredningarna läggs en stor vikt på att de lokala särdragen inom kommunen beaktas. Inom två av projekten utarbetas utredningar som grund för generalplanläggningen av vindkraftverk.Instanserna som har ansökt om understöd betonar i motiveringarna till projekten att utredningarna har en stor betydelse för styrningen av vindkraftverkens placering i syfte att minska vindkraftverkens skadliga konsekvenser. I ansökningarna betonas också vikten av invånarnas deltagande i vindkraftsprojekten för att öka vindkraftens acceptabilitet. Inom ramen för flera av projekten ordnas möten för intressegrupper. I synnerhet kommunerna påpekar i sina ansökningar att utredningarna också underlättar planläggningsförfarandena och tillståndsförfarandena för vindkraftsprojekt.Genom understöden genomförs regeringsprogrammets föresatser om främjande av utbyggnaden av vindkraft. Understöden baserar sig på tilläggsbudgeten för 2020, och de ska användas före utgången av 2022.Projekt som beviljats understöd:Lapplands förbund, Lapplands vindkraftsutredning, 130 000 euroPäijänne-Tavastlands förbund, vindkraftsutredning om växelverkan mellan invånarna och kartläggningar av fågelbeståndet, 40 600 euroSödra Österbottens förbund, landskapsutredning om vindkraftsområdena i Södra Österbotten, 28 000 euroMellersta Finlands förbund, utredning om elöverföring som en del av Mellersta Finlands landskapsplan 2040, 35 000 euroÖsterbottens förbund, möjligheter till elöverföring från regionalt sett viktiga vindkraftsområden i Södra Österbotten och Österbotten, 14 000 euroNorra Österbottens förbund, utredning om trafikens framkomlighet i vindkraftsområdena i landskapsplanerna för Norra Österbotten och Kajanaland, 35 000 euroSalo stad, vindkraftsutredningar och naturinventeringar på området för Hajala-Hangassuos delgeneralplan, 52 500 euroPudasjärvi stad, Pudasjärvi vindkraft 2030, 31 500 euroPieksämäki stad, utredning av områden i Pieksämäki som lämpar sig för vindkraftsproduktion, 49 000 euroBjörneborgs stad, fortsatt utveckling av vindkraftsprojekten i Björneborgs stads område: Vindkraftsparker i Lammi och Jakkuvärkki, 35 000 euroKajana stad, Kajana stads vindkraftsstrategi, 50 400 euro

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Huvudtemat vid det informella möte som ordnas för EU:s utvecklingsministrar den 7 mars i Montpellier i Frankrike är den humanitära situationen i Ukraina och EU:s åtgärder i det rådande läget. Utvecklings- och utrikeshandelsminister Ville Skinnari representerar Finland vid mötet.Det humanitära läget i Ukraina håller på att försämras i takt med att den ryska invasionen framskrider. Det är viktigt att EU och dess medlemsstater samordnar sitt humanitära stöd till Ukraina. Det är särskilt svårt att säkerställa att hjälpen når fram i en krigssituation.”Finland fortsätter att stödja Ukraina. Det är viktigt att tillgodose den civila befolkningens behov i krisen, och särskilt kvinnors och barns behov. Dessutom måste vi som en europeisk värdegemenskap trygga skyddet av personer som flytt från krig och stödja samhällen i Ukrainas grannländer som tar emot flyktingar. Alla våra åtgärder för att stödja Ukraina måste vara enhetliga”, säger utvecklings- och utrikeshandelsminister Ville Skinnari.Ministrarna ska också i större utsträckning granska utvecklingspolitikens roll som ett geopolitiskt verktyg för att stärka EU:s globala roll och för att främja EU:s grundläggande värderingar. Grunden för diskussionen är den nya Global Gateway-strategin och de möjligheter att skapa hållbar tillväxt i utvecklingsländerna som strategin erbjuder. Vid det nyligen avslutade toppmötet mellan EU och Afrikanska unionen offentliggjordes EU:s investeringspaket till Afrika på 150 miljarder euro inom ramen för Global Gateway-initiativet.Det geopolitiska läget och covid-19-pandemin har ytterligare framhävt betydelsen av partnerskapet mellan EU och Afrika. Finland understöder betydande EU-investeringar i Afrika i grön omställning, digitalisering och hållbar utveckling som skapar människovärdiga arbetsplatser.Ministrarna ska dessutom diskutera hur den biologiska mångfalden kan främjas i utvecklingspolitiken. I diskussionen kommer sannolikt en ökning av EU:s och medlemsstaternas finansiering av biodiversitet att tas upp. Globala miljöfonden (GEF) är Finlands huvudsakliga finansieringsinstrument för biologisk mångfald.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Sveriges statsminister Magdalena Andersson och Sveriges försvarsminister Peter Hultqvist besöker Finland lördagen den 5 mars.Statsminister Andersson och försvarsminister Hultqvist träffar republikens president Sauli Niinistö, statsminister Sanna Marin och försvarsminister Antti Kaikkonen. Samtalsämnena i den gemensamma diskussionen är Rysslands krigshandlingar i Ukraina, det förändrade säkerhetsläget i Europa och samarbetet mellan Finland och Sverige.
 
Statsministrarna har också ett separat möte för att diskutera säkerhetsläget i Europa, ekonomiska frågor och andra aktuella EU-ärenden. Även försvarsministrarna träffas för ett enskilt samtal.
 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — EU-ländernas justitieministrar diskuterade i dag under ett möte i EU:s råd för rättsliga och inrikes frågor vilka konsekvenser kriget i Ukraina har för det internationella straffrättsliga samarbetet. Ministrarna fördömer skarpt Rysslands angreppskrig mot Ukraina. Enligt justitieminister Anna-Maja Henriksson håller Finland med EU-ordförandelandet Frankrike om att det i nuläget inte finns förutsättningar för straffrättsligt samarbete med Ryssland och Belarus.– Finland fördömer skarpt de krigshandlingar som Ryssland inlett i Ukraina. Krigshandlingarna riktas mot Ukraina, men de är också ett angrepp mot hela Europas säkerhet och det internationella fördragssystemet. Den ryska invasionen av Ukraina är ett grovt brott mot internationell rätt, säger justitieminister Anna-Maja Henriksson.Justitieministrarna gav sitt stöd till den utredning som Internationella brottmålsdomstolen ICC inlett om misstänkta krigsbrott och brott mot mänskligheten i Ukraina.EU-ländernas justitieministrar var i stor utsträckning eniga om att det i nuläget inte finns förutsättningar att svara på Rysslands eller Belarus begäranden om rättshjälp i brottmål. Ministrarna understödde också kommissionens förslag att EU:s byrå för straffrättsligt samarbete Eurojust ska ges i uppdrag att stärka samarbetet och samordningen mellan medlemsstaterna i straffrättsliga frågor som gäller Ukraina.– Det är klart att den ryska invasionen av Ukraina och Belarus handlingar leder till att det straffrättsliga samarbetet med Ryssland och Belarus avbryts. Vi kan i nuläget inte svara på ländernas begäranden om rättshjälp i brottmål, säger minister Henriksson.Finland tillämpar på det straffrättsliga samarbetet med Ryssland Europarådets konventioner, av vilka de viktigaste gäller utlämning för brott och inbördes rättshjälp i brottmål. Finland utlämnar inte sina medborgare till Ryssland. Mellan Finland och Ryssland behandlas årligen kring femtio begäranden om rättshjälp i brottmål. Samarbete med Belarus är mer sällsynt. Landet är inte medlem i Europarådet.Att samarbetet avbryts innebär i praktiken att länderna kan få rättshjälp i brottmål endast i undantagsfall, efter prövning från fall till fall.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Försvarsminister Antti Kaikkonen gör ett arbetsbesök i Förenta staterna den 7-9 mars 2022.
I Washington träffar försvarsminister Kaikkonen Förenta staternas försvarsminister Lloyd Austin samt andra representanter för förvaltningen. Teman för diskussionerna är relationerna mellan ländernas försvarsförvaltningar, Ukraina och säkerhetsläget i Europa. I Washington träffar ministern också representanter för Förenta staternas kongress.
Under arbetsbesöket bekantar sig försvarsminister Kaikkonen därtill med Lockheed Martins fabrik i Fort Worth i Dallas. Det är Lockheed Martin som levererar F-35A Lightning II-multirollflygplan till Finland.
Från Dallas fortsätter försvarsminister Kaikkonen till Eglins flygbas i Florida, där ministern bekantar sig med F35-materielen samt utbildning kring och driftsunderhåll av denna.
Försvarsminister Kaikkonens arbetsbesök är förplanerad i början av februari.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Statens arbetsmarknadsverk har avtalat om ett tjänste- och arbetskollektivavtal för avtalsperioden 1.3.2022–29.2.2024 med Förhandlingsorganisationen för offentliga sektorns utbildade FOSU rf, Fackförbundet Pro och Förbundet för den offentliga sektorn och välfärdsområdena JHL. Förhandlingsresultatet nåddes under kvällen den 28 februari 2022. Samtliga parters ledning har behandlat avtalet i sina beslutande organ och godkänt det. Avtalet föreläggs statsrådet och riksdagen för godkännande.Avtalet är tvåårigt, men det kan sägas upp fr.o.m. den 1 mars 2023. Löneuppgörelsen följer den allmänna linjenDe avtalsenliga lönehöjningarnas kostnadseffekt är förenlig med den allmänna linjen. Löneuppgörelsen består av en generell lönehöjning på 2,00 procent som betalas den 1 juni 2022. Förhandlingar om en löneuppgörelse för 2023 förs hösten 2022. En löneuppgörelse ska nås senast den 21 december 2022.Reformen av familjeledigheterna Lagstiftaren genomför en omfattande familjeledighetsreform som träder i kraft den 1 augusti 2022. Familjeledighetsreformen har beaktats i statens tjänste- och arbetskollektivavtal. Avtalsbestämmelserna har förhandlats fram tillsammans med huvudavtalsorganisationerna så att de motsvarar ändringarna i lagstiftningen. Den födande förälderns rätt till betalda dagar förblir oförändrad, dvs. 72 vardagar. Antalet vardagar med lön för den andra föräldern är i fortsättningen 18 i stället för tidigare sex vardagar. FPA:s andel av kostnaderna för familjeledigheter är betydande. Terminologin har dessutom korrigerats så att den motsvarar reformen av familjeledigheterna. Tjänste- och arbetskollektivavtalet är en omfattande helhetStaten sysselsätter ca 78 000 personer, av vilka en betydande del arbetar inom säkerhetssektorn. Statens tjänste- och arbetskollektivavtal är en omfattande helhet.“Arbetsfreden är mycket viktig för oss som arbetsgivare. Vi lyckades komma överens om många för arbetsgivaren viktiga textändringar i den omfattande avtalshelheten. Staten bedriver även i fortsättningen god och ansvarsfull personalpolitik”, konstaterar förhandlingsdirektör Sari Ojanen.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Vid sitt möte fredagen den 4 mars behandlade EU-ministerutskottet EU:s försvarspolitik och ekonomiska politik och Rysslands invasion av Ukraina.EU-ministerutskottet fastställde Finlands ståndpunkt i fråga om det försvarspaket som Europeiska kommissionen lade fram den 15 februari. Syftet med paketet är att främja integrationen och konkurrenskraften på den europeiska försvarsmarknaden. Finland anser att förslagen stärker EU:s försvar och säkerhet. I enlighet med statsrådets försvarsredogörelse ska man vid utvecklandet av EU:s försvar och kapaciteter ta hänsyn till förändringarna i omvärlden och i synnerhet till den tekniska utvecklingen. EU-samarbetet är viktigt när det gäller att utveckla solidariteten, den militära försörjningsberedskapen och samhällets övergripande resiliens och att förstärka grunden för försvarsindustrin och försvarstekniken.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Försöksprojektet med personlig budgetering för personer med funktionsnedsättning har avslutats. Projektet stärkte kunskapsunderlaget om den personliga budgeteringens styrkor, svagheter, möjligheter och hot jämfört med andra sätt att tillhandahålla tjänster. Beslut om fortsatta åtgärder, såsom en eventuell lagstiftningsreform, fattas i samband med att nästa regeringsprogram utarbetas.Försöksprojektet med personlig budget (2020–2021) bestod av nio statsunderstödsprojekt som finansierades av social- och hälsovårdsministeriet och ett riksomfattande utvecklingsarbete som samordnades av Institutet för hälsa och välfärd och som alla regionala projekt deltog i. Syftet med projektet var att stärka självbestämmanderätten, delaktigheten och valmöjligheterna för personer med funktionsnedsättning i planeringen och genomförandet av servicen. Ett ytterligare mål var att utveckla ett sätt att ordna personlig budgetering som lämpar sig för Finlands rättssystem och servicestruktur.Både möjligheter och risker i fråga om personlig budget observeradesDe regionala projektaktörerna ansåg att fördelarna med personlig budgetering är valfrihet, mångsidigare tjänster, flexibilitet, möjlighet att pröva olika alternativ för tjänster och stöd, självbestämmanderätt och individualitet. Digitala program och metoder sågs som en möjlighet att följa upp och administrera budgeten. Riskerna ansågs vara att kunden inte får de tjänster som han eller hon behöver, att stödet för användningen av budgeten är bristfälligt och att det är svårt och komplicerat att fastställa och administrera budgeten. Dessutom var man rädd för att kostnaderna skulle stiga eller att den personliga budgeten skulle ses som en sparmetod. En del av projektaktörerna ansåg det vara nödvändigt att bestämmelser om personlig budgetering tas in i lagen. Å andra sidan framhävdes åsikten att principen om individualisering kan genomföras också på andra sätt att ordna tjänsterna än genom personlig budgetering. Detta förutsätter att praxis inom tjänsterna och socialarbetet för personer med funktionsnedsättning förnyas, att den kundorienterade verksamhetskulturen och kompetensen stärks och att tillräcklig personal inom arbetet med personer med funktionsnedsättning tryggas.   I de regionala projekten utvecklades många slags arbetsrutiner och metoder som stöder ett kundorienterat och individuellt planerande och genomförande av tjänsterna. Exempel på god praxis finns på webbsidan www.innokyla.fi (på finska). Förslag till modell för personlig budgetering i Finland lades framEtt centralt resultat av projektet är en publikation som Institutet för hälsa och välfärd utarbetat och som innehåller ett förslag i form av ett lagförslag med en modell för personlig budgetering och lagstiftningen om den i Finland. Personlig budgetering definierades som ett sätt att ordna tjänster, där användaren väljer och skaffar tjänster med den personliga budget som beviljats honom eller henne. Budgetens storlek baserar sig på användarens individuella servicebehov.Resultaten från försöksprojektet med personlig budgetering för personer med funktionsnedsättning: Förslag till modell för FinlandElement som stöder den personliga budgeteringen ingår i lagstiftningsreformenEnligt regeringsprogrammet för statsminister Marins regering ska man i samband med reformen av lagstiftningen om funktionshinderservice se till att de individuella behoven hos personer med funktionsnedsättning tillgodoses bättre. I regeringsprogrammet nämns dessutom försök med en personlig budget för personer med funktionsnedsättning och i samband med försöken ska även behoven av lagstiftningsändringar bedömas. Personlig budgetering ingår inte i det förslag till reform av lagstiftningen om funktionshinderservice som nu är på remiss. Avsikten är dock att i lagen föreslå vissa element som stöder den personliga budgeteringen och ett eventuellt införande av den. Stöd i att fatta beslut är ett exempel på detta.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Utrikesminister Pekka Haavisto träffar Nederländernas utrikesminister Wopke Hoekstra som besöker Helsingfors den 7 mars. Utrikesministrarna ska särskilt diskutera krisen i Ukraina och det snabbt föränderliga säkerhetsläget i Europa.“Det utrikes- och säkerhetspolitiska läget är väldigt exceptionellt och förändras snabbt, och därför är dialogen mellan EU-länderna allt viktigare. Jag är mycket nöjd över att jag har möjlighet att diskutera med min nederländska kollega. Nederländerna och Finland är på många sätt närstående och likasinnade partner inom EU”, säger utrikesminister Haavisto.
 Ytterligare upplysningar:Sampo Saarinen, utrikesministerns diplomatiska rådgivare, tfn 0295 350 404Nicola Lindertz, enhetschef, enheten för Central-, Väst- och Sydeuropa, tfn 0295 350 316Utrikesministeriets e-postadresser har formen [email protected] 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — En grupp forskare vid Helsingfors universitet har utrett tillämpningspraxisen vid människohandelsbrott och anslutande brott. Enligt en utredning som publicerades den 4 mars finns det fortfarande utrymme för förbättringar när det gäller förståelsen om arten av brott som hänför sig till människohandel samt uppfattningen om syftet och innehållet avseende lagstiftningen om människohandelsbrott.Utredningen visade också bland annat att man inte alltid förstår att utreda arbetsrelaterad människohandel som ett ekonomiskt brott, vilket ofta leder till att den juridiska personen inte åtalas för människohandel och anslutande brott, och att vinningen av brottet ofta delvis blir kvar som fördel hos de svarande.Dessa utmaningar och den bristande enhetligheten i tillämpningspraxisen ser ut att bero på bristande tillämpningspraxis för bestämmelserna, brist på kännedom om människohandelsfenomenet, bristfällig uppfattning av människohandelsbrottens processaktiga art samt på bristen på rättslitteratur och utbildning i frågan. Dessutom måste man utveckla målsägandens ställning i människohandelsbrott och anslutande brott samt inhämtandet av bevis och användningen av tvångsmedel som en del av förundersökningen.Syftet med utredningen var att undersöka tillämpningspraxisen avseende människohandel och dess anslutande brott koppleri och ockerliknande diskriminering i arbetslivet samt hur människohandelsbrotten framskrider i straffprocessen. Eftersom en del av människohandelsbrotten och de anslutande brotten begås i bolagens verksamhet, undersöktes också den juridiska personens straffansvar, förlusten av brottsvinning och näringsförbud samt tillämpningspraxisen i fråga om dessa. I utredningen analyserades förundersökningsbeslut som gäller människohandel och anslutande brott, åklagarbeslut och domar för åren 2010–2020.Undersökningen har genomförts som en del av genomförandet av handlingsplanen mot människohandel och verkställandet av statsrådets utrednings- och forskningsplan för 2021. Rapporten har upprättats av forskardoktor Kristiina Koivukari, universitetslektor Heli Korkka-Knuts, doktorand Venus Mahmood och professor Sakari Melander vid Helsingfors universitet.

Källa: Valtioneuvosto.fi