NordenBladet — Målet med väteekonomi är att minska koldioxidutsläppen inom sektorer där det är särskilt svårt att använda andra metoder. Sådana objekt finns bl.a. inom stålindustri, kemisk industri, flygtrafik, sjöfart och tung vägtrafik.Vätgasomställningen i Europa kräver för närvarande kraftfulla politiska styrmedel, eftersom väte och e-bränslen förädlade av detta hittills inte är konkurrenskraftiga jämfört med sina fossila motsvarigheter.Väteekonomi behövs i en koldioxidneutral framtidFinland ska säkerställa förutsättningarna för investeringar i väteekonomi inom industrin och skapa tydliga mål och en åtgärdsplan för införande av vätgaslösningar inom olika sektorer. För Finland utgör väteekonomin en möjlighet för exportindustrin, eftersom Finland redan har en koldioxidsnål elproduktionskapacitet, en enorm potential för utbyggnad av vindkraft och ett starkt stamnät för el. Dessa kan användas för produktion av väte och e-bränslen för både inhemsk efterfrågan och export.Den potentiella efterfrågan inom Finlands nuvarande industri och transportsektor utgör en bråkdel av hela produktionspotentialen för väte och e-bränslen. I Finland bör man i första hand bygga ut sådan exportindustri som tillverkar högt förädlade produkter baserad på koldioxidneutral produktion och som skulle kunna använda el och rent väte. Dessutom bör Finland utnyttja möjligheterna att genom inhemsk produktion av väte och e-bränslen tillgodose den internationella efterfrågan.Finland bör satsa på att främja industrins konkurrenskraftEnbart i Europa pågår tusentals projekt för produktion av väte och e-bränslen. Väteekonomin kommer att börja expandera snabbt internationellt när osäkerheten i fråga om EU-lagstiftningen kan lösas och åtgärder för att främja väteekonomi införs i allt högre grad i olika länder. Finland bör därför satsa på åtgärder som främjar exportindustrins konkurrenskraft för att rikta sådana industriella investeringar till Finland som syftar till produktion av koldioxidneutrala produkter.Publikationen har tagits fram som en del av verkställandet av statsrådets utrednings- och forskningsplan 2021.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Med hjälp av den genomförandeplan som social- och hälsovårdsministeriet offentliggjort strävar man efter att förebygga våld mot kvinnor och våld i hemmet. Dessutom vill man säkerställa att offren får tillräcklig hjälp och att de som utövar våld ställs inför straffrättsligt ansvar. Det är fråga om den nationella planen för genomförandet av Istanbulkonventionen 2022–2025, som kommer att genomföras av flera ministerier och förvaltningsområden.Istanbulkonventionen är det första rättsligt bindande europeiska avtalet för att förebygga våld mot kvinnor och våld i hemmet. Konventionen antogs 2011 och trädde i kraft i Finland 2015. Genomförandet av Istanbulkonventionen övervakas av den oberoende expertgruppen GREVIO. Genomförandeplanen innehåller sammanlagt 36 olika åtgärder och tre övergripande huvudmål. Ett av huvudmålen är att öka det förvaltningsövergripande och multiprofessionella samarbetet och det andra att säkerställa att våldet mot kvinnor och våldet i hemmet identifieras samt ett effektivt ingripande. Det tredje huvudmålet är att könet ska beaktas bättre i arbetet mot våld. GREVIO har påpekat att det våldsförebyggande arbetet i Finland är synnerligen könsneutralt och inte i tillräcklig grad beaktar våld som riktas mot kvinnor på grund av deras kön. Genomförandeplanen uppmanar dessutom att beakta kvinnor som är i en särskilt utsatt ställning till exempel på grund av invandrarbakgrund eller funktionsnedsättning. Våld mot kvinnor och familjevåld är fortfarande ett betydande jämställdhets- och människorättsproblem i Finland. År 2020 fick polisen kännedom om 10 800 offer för familjevåld och våld i nära relationer. 75,2 procent av de vuxna offren var kvinnor. År 2019 dog sammanlagt 18 personer i partnermord, varav 15 var kvinnor och tre män. År 2021 anmäldes dessutom 1806 våldtäkter och 1415 andra sexualbrott till polisen.Genomförandeplanen har utarbetats av kommissionen för bekämpning av våld mot kvinnor och av våld i hemmet (NAPE), som finns i anslutning till social- och hälsovårdsministeriet. Genomförandeplanen är den andra i ordningen och är en fortsättning på statsförvaltningens arbete mot våld.Planen för genomförandet av Istanbulkonventionen 2022–2025

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Statsminister Sanna Marin förde ett telefonsamtal med Ukrainas premiärminister Denys Sjmyhal den 7 mars 2022. Statsminister Marin betonade för premiärminister Sjmyhal att Finland står fast bakom Ukraina både som nation och som en del av Europeiska unionen.Finland fördömer kraftfullt Rysslands invasion av Ukraina och fortsätter att tala för att EU ska reagera på den fortgående invasionen samstämmigt, snabbt och beslutsamt med omfattande sanktioner. Statsminister Marin betonade att det finns beredskap att påföra Ryssland ytterligare snabba sanktioner.Statsminister Marin framhöll att finländarnas tankar finns hos ukrainarna och att situationen i Ukraina berör finländarna djupt. Även finländarnas motsvarande erfarenheter tidigare i landets historia togs upp.Statsminister Marin och premiärminister Sjmyhal konstaterade att det är viktigt att svara på Rysslands informationskrig, där Ryssland sprider falsk information om kriget och sina syften också till sitt eget folk.Under samtalet behandlades även Ukrainas ansökan om EU-medlemskap och ukrainarnas önskan om en europeisk framtid. Behandlingen av medlemskapsansökan avvägs som bäst på EU-nivå, och statsminister Marin bedömde att frågan kommer att tas upp vid det informella mötet med Europeiska rådets medlemmar senare denna vecka (den 10–11 mars).Statsminister Marin och premiärminister Sjmyhal kom överens om att de ska träffas ansikte mot ansikte så fort situationen tillåter det.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — För att hjälpa personer som flytt från Ukraina har EU aktiverat direktivet om tillfälligt skydd. Enligt rådets beslut som började gälla den 4 mars får medlemsländerna själva fatta ett närmare beslut om målgruppen för skyddet. Finlands beslut om att ge skydd omfattar ett större antal fördrivna personer än beslutet på EU-nivå. Statsrådet fattade beslut i frågan den 7 mars.Tillfälligt skydd ges i alla medlemsländer till ukrainska medborgare och deras familjemedlemmar personer som fått internationellt skydd i Ukraina och deras familjemedlemmarandra som var permanent bosatta i Ukraina och som inte kan återvända till sitt hemlandNär det gäller den sista gruppen kan medlemsländerna välja antingen tillfälligt skydd eller den nationella tillståndskategorin. Finland väljer det tillfälliga skyddet.För alla grupper gäller att personerna ska ha bott i Ukraina och lämnat landet efter Rysslands invasion, det vill säga den 24 februari eller senare.I Finland får också följande personer tillfälligt skydd:Ukrainska medborgare och deras familjemedlemmar som flydde från Ukraina före den 24 februari och som på grund av konflikten inte kan återvända till landet. Kommissionen har uppmanat medlemsländerna till flexibilitet när det gäller dessa personer.Andra ukrainska medborgare som redan vistas eller har anlänt till Finland och deras familjemedlemmar.Medborgare i länder utanför EU som lagligen (också annars än permanent) befunnit sig i Ukraina och som inte kan återvända till sitt hemland. Denna grupp är enligt EU-beslutet en valfri grupp för medlemsländerna.Statsrådets beslut börjar gälla omedelbart. Beslutet gäller lika länge som EU-beslutet, det vill säga fram till den 4 mars 2023. Vid behov kan beslutet om skyddet förlängas i perioder på 6 månader, sammanlagt högst 3 år. Om läget förändras och EU bedömer att det är möjligt att säkert för människor att permanent återvända till Ukraina, kan skyddet genom beslut av rådet avslutas på kortare tid.Anvisningar för att ansöka om tillfälligt skydd är under arbeteTillfälligt skydd gör det möjligt att ge ett begränsat antal personer skydd i en snabb process som är enklare än asylprocessen.På samma sätt som asylsökande har personer med tillfälligt skydd rätt att bo på en flyktingförläggning och använda de tjänster som förläggningen ordnar. De får till exempel hälso- och sjukvårdstjänster och nödvändiga socialvårdstjänster, och deras nödvändiga utkomst tryggas. De kan också själva ordna sitt boende om de så önskar. Personer som får tillfälligt skydd har rätt att börja arbeta direkt.  Tillfälligt skydd söks hos polisen eller gränsmyndigheten på samma sätt som asyl. Inrikesministeriet och Migrationsverket arbetar med att bereda en process för att bevilja tillfälligt skydd i praktiken.  Migrationsverket utarbetar anvisningar för personer som omfattas av skyddet.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Finland vill genom ett frivilligt avtal minska förbrukningen av muggar och vissa livsmedelsbehållare som är gjorda av plast och avsedda för engångsbruk. Genom green deal-avtalet strävar man efter att hitta de effektivaste och ur företagens synvinkel mest fungerande metoderna för att uppfylla EU:s krav. Samtidigt påskyndar man utvecklingen och uppkomsten av nya lösningar och affärsmodeller som bidrar till att minska förbrukningen.EU:s direktiv om minskning av vissa plastprodukters inverkan på miljön förutsätter att medlemsländerna gör en ambitiös och permanent minskning i förbrukningen av muggar och vissa livsmedelsbehållare av plast som är avsedda för engångsbruk före 2026 jämfört med 2022 års nivå. Medlemsstaterna får besluta om sina egna nationella åtgärder för att minska förbrukningen och om uppföljningen av dem. Målet med direktivet är att minska mängden plastavfall i naturen, i synnerhet på havsstränderna, och att främja cirkulär ekonomi.Green deal-avtalet (2022–2027) har undertecknats av miljöministeriet, Livsmedelsindustriförbundet rf, Turism- och Restaurangförbundet rf, Finlands Dagligvaruhandel rf och Finska Förpackningsföreningen rf.”Medborgarna och företagen ger ett brett stöd till minskningen av plastprodukter för engångsbruk. Det är fint att se att centrala branscher i hög grad har gått med i arbetet för att minska användningen av plast. Det avtal som nu ingås är nyckeln till att finna nya och flexibla lösningar på utmaningarna som är förknippade med plast”, säger miljö- och klimatminister Emma Kari.Minskningen av förbrukningen gäller muggar och förpackningar som helt eller delvis tillverkats av plast och som används för livsmedel som är avsedda att konsumeras direkt ur förpackningen utan ytterligare beredning antingen på försäljningsstället eller på en annan plats. Sådana produkter är till exempel muggar av kartong med plastbeläggning, sådana förpackningar för körsbärstomater som innehåller plast, förpackningar för triangelbröd och yoghurt- och kvargburkar som säljs enskilt samt plastförpackningar som används för att förpacka sallader vid butikernas servicediskar eller som restauranger använder för försäljning för avhämtning.  Parterna ska komma överens om konkreta kvantitativa mål 2023, åtgärderna inleds genastAvtalet syftar i enlighet med direktivet till en ambitiös och bestående minskning av styckeförbrukningen av vissa livsmedelsbehållare och muggar som är helt eller delvist tillverkade av plast.Minskningen av antalet förbrukade förpackningar under åren 2024–2026 (från 2022 års nivå) ska nås genom att fastställa ambitiösa mål för minskning av mängden plast i ton i plastförpackningar. Det är lättare att följa antalet ton än antalet förpackningar. Ett ytterligare mål är att det totala antalet ton av annat material i förpackningar som delvis tillverkats av plast inte ska öka från 2022 års nivå. Målen kan inte uppnås endast genom att minska andelen plast i produkterna, utan det behövs också ersättande produkter som inte innehåller plast.Enskilda företag kan välja sina åtgärder för att minska förbrukningen då de ansluter sig till avtalet genom egna åtaganden. Inom verksamhetsområdena säkerställs det dock att tillräckligt många företag till exempel ersätter plastmuggar eller plastförpackningar för engångsbruk med återanvändbara alternativ eller med engångsförpackningar som inte innehåller plast. En separat avgift kan också införas för konsumenter för användning av plastmuggar och plastförpackningar för engångsbruk. Om ett tillräckligt antal företag till exempel inte förbinder sig till avtalet eller om det verkar osannolikt att de uppställda målen kommer att uppnås ska minskningen av förbrukningen främjas genom lagstiftning.”Plast är en fungerande och säker råvara för förpackningar, men vi måste tillsammans minska de miljöolägenheter plasten orsakar. Det frivilliga avtalet ger företagen möjlighet att välja de metoder för att minska miljökonsekvenserna av plastförpackningar som passar dem bäst. I inledningsskedet kommer åtgärderna sannolikt att fokusera på att minska mängden plast som används i förpackningar och senare på att ersätta plastförpackningarna i takt med att nya plastfria material utvecklas”, konstaterar Antro Säilä, verkställande direktör för Finska Förpackningsföreningen rf.Konsumtionen av muggar och livsmedelsbehållare för engångsbruk ökar i och med att mat och drycker säljs för avhämtning och på grund av att livsmedel säljs i små förpackningsstorlekar inom dagligvaruhandeln. Coronakrisen har ökat försäljningen av mat och drycker för avhämtning. Före coronaviruset var dess andel av restaurangernas försäljning cirka tio procent, och år 2020 var motsvarande andel nästan en tredjedel. Ändringen stärker den utveckling som inletts redan tidigare.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Statsminister Sanna Marin och Estlands premiärminister Kaja Kallas träffades i Tallinn måndagen den 7 mars. Ministrarna diskuterade säkerhetsläget i Europa, samarbetet kring aktuella EU-frågor och de bilaterala relationerna mellan Finland och Estland. I samband med mötet offentliggjordes en utredning om möjligheterna att utveckla samarbetet mellan Finland och Estland.”Premiärminister Kallas och jag delade oron över situationen i Ukraina. Ryssland måste omedelbart upphöra med krigshandlingarna. Finland och Estland försvarar tillsammans med de andra EU-länderna Ukrainas självständighet och suveränitet. Våra tankar går till Ukraina och ukrainarna, men vi agerar också konkret. Finland har stött Ukraina ekonomiskt, humanitärt och med skyddsutrustning och vapen”, berättade statsminister Marin vid en presskonferens i Tallinn.Statsminister Marin och premiärminister Kallas tog emot en utredning om samarbetet mellan Finland och Estland. Utredningen har gjorts av de tidigare ministrarna Anne-Mari Virolainen och Jaak Aaviksoo på uppdrag av Finlands och Estlands regeringar och med stöd av ländernas utrikespolitiska institut. Arbetet har pågått det senaste året. Utredningsrapporten innehåller rekommendationer för utveckling av samarbetet mellan Finland och Estland bland annat när det gäller ekonomi, grön omställning, digitalt samarbete, kultur och utbildning. Rekommendationerna i utredningen kommer att behandlas på olika håll, också mellan regeringarna.Under sitt besök träffade statsminister Marin också talmannen för Estlands parlament Jüri Ratas.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Arbets- och näringsministeriet utlyser 3 miljoner euro för utveckling och etablering av handlednings- och rådgivningstjänster med låg tröskel för invandrare. Målet med understödet är att effektivisera integreringen och sysselsättningen av invandrare genom att utveckla handlednings- och rådgivningstjänsterna samt branschövergripande samarbete kring dessa. Understödet kan sökas under tiden 7 mars–8 april 2022.Med hjälp av understödet strävar man efter att utveckla ett riksomfattande nätverk med handlednings- och rådgivningstjänster, i huvudsak bestående av viktiga städer och landskapscentrum. Syftet med nätverket är att genom kommun- och organisationssamarbete och flerkanalsverksamhet också svara på behoven hos de övriga kommunerna i regionerna.Understödet ska stödja regeringsprogrammets mål att stärka, effektivisera och påskynda den aktiva integrationen av invandrare i det finländska samhället och förbättra kvaliteten, den förpliktande karaktären och effektiviteten i integrationstjänsterna.Ansökningstiden går ut den 8 april 2022Med understödet kan man stödja verksamheten och etableringen av den pågående handlednings- och rådgivningstjänsten för invandrare. Understödet kan användas för projekt under tiden 1 september 2022–31 augusti 2023. Understödet kan täcka högst 70 procent av de godtagbara kostnaderna för den verksamhet eller det projekt som finansieras.Understödet kan i första hand sökas av landskapens centralorter. Centralorterna ska tillsammans med regionens kommuner ansöka om finansieringen. Av grundad anledning kan också någon annan än landskapets centralort vara understödstagare. I ett och samma landskap kan man inom ramen för det anslag som står till förfogande stödja flera stadskoncentrationer med beaktande av antalet personer med främmande språk som modersmål i området samt den eftersträvade verksamhetens riksomfattande karaktär.Arbets- och näringsministeriet beslutar om beviljandet av understöden. Understöd kan sökas från och med måndagen den 7 mars 2022 till och med fredagen den 8 april 2022.Finansiering söks genom att fylla i ansökningsblanketten samt de bilagor som krävs. Ansökningarna ska lämnas in elektroniskt eller som pappersversion till arbets- och näringsministeriets registratorskontor senast den 8 april 2021 före kl. 16.15. Beslut om finansiering delges så snart som möjligt efter att ansökningstiden gått ut.Arbets- och näringsministeriet ordnar ett informationsevenemang om ansökan på nätet torsdagen den 17 mars kl. 13–14.30. Vid informationsevenemanget besvaras frågor som gäller innehållet i utlysningen. Du kan ställa frågor per e-post till och med den 11 mars 2022 på [email protected] I e-postens rubrikfält ska du skriva ”Frågor om utlysningen gällande handlednings- och rådgivningstjänster för invandrare”.Länk: Anmälan till informationsevenemanget upphör senast den 15 mars. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Arbets- och näringsministeriet har den 7 mars 2022 utlyst tre miljoner euro för kompetenscentrumverksamhet för invandrare. Understöd kan sökas under tiden 7 mars–8 april 2022. Understödet kan användas under tiden 1 juli 2022–31 augusti 2023.Syftet är att försnabba invandrarnas utbildnings- och sysselsättningsstigar samt att undanröja problemen i samband med tillgången på kunnig arbetskraft. Detta sker med förvaltningsövergripande samarbete och stödåtgärder. Understödet kan beviljas kommuner där det bor minst 8 000 invånare med ett främmande språk som modersmål.  Kompetenscentrumen etablerar sin verksamhet som tjänsteleverantör för kunder med invandrarbakgrund i kommuner där det bor minst 8 000 personer med ett främmande språk som modersmål.  Personalen vid kompetenscentrumen samarbetar sektorsövergripande med kommunens olika förvaltningsområden och arbetstagare i kommunförsöket som inleddes 1.3.2021, sakkunniga från arbets- och näringsbyrån och Folkpensionsanstalten. Också företags- och organisationssamarbetet är viktigt när det gäller att främja kundernas delaktighet och sysselsättning. Kunden kan hänvisas till kompetenscentrumtjänsten till exempel från kommunens olika förvaltningsområden, såsom social-, bildnings- och sysselsättningstjänsterna, arbets- och näringsbyrån eller handlednings- och rådgivningstjänsterna för invandrare.  En fortsättning på det kompetenscentrumarbete som inleddes år 2016Med den finansiering som kan sökas eftersträvas kontinuitet i det kompetenscentrumarbete som inleddes 2016. Målen för ansökan om understöd och de ansökningsspecifika grunderna för beviljande motsvarar prioriteringarna i den föregående utlysningen. I den kommande projektansökan ska kommunerna:definiera innehållet i den tjänst som kompetenscentret tillhandahåller. Kompetenscentrumtjänsten ska åtminstone omfatta handledning, kartläggningsperioder, undervisning i finska/svenska, stärkande av digitala färdigheter, studiefärdigheter, sysselsättningsfärdigheter och yrkeskompetens samt främjande av arbets- och funktionsförmågan. beskriva kundernas typiska profiler, sättet att tillhandahålla tjänsterna, t.ex. klientarbete där man möter kunderna, handledningens träffsäkerhet och kontinuitet.definiera kompetenscentrets roll och samarbete i förhållande till kommunförsöket, andra tjänster som kommunen ordnar samt de tjänster som arbets- och näringsbyrån producerar.utnämna partner till det sektorsövergripande nätverket, t.ex. utbildningsanordnare, företag och organisationer, och beskriva det praktiska samarbetet, t.ex. arbetsträning, skräddarsytt stöd för sysselsättning. utreda hur kompetenscentrumtjänsten har förankrats i det tjänsteutbud som kommunen erbjuder personer med ett främmande språk som modersmål för att komplettera tjänsterna i initialskedet enligt lagen om främjande av integration.beskriva samarbetet med andra kompetenscentrum.Sökanden ska för den sökande partens räkning fylla i och skicka ansökningsblanketten Ansökan om statens specialunderstöd för handlednings- och rådgivningstjänster för invandrare (2022) undertecknad av de officiella namntecknarna med bilagor till arbets- och näringsministeriets registratorskontor per post till adressen nedan eller per e-post senast den sista ansökningsdagen kl. 16.15. På kuvertet eller i rubrikfältet anges ”Specialunderstöd för kompetenscenterverksamhet för invandrare VN/4918/2022”.Registratorskontoret
Arbets- och näringsministeriet
PB 32, 00023 STATSRÅDET (besöksadress: Riddaregatan 2 B, Helsingfors)
ELLER
[email protected]
Avsändaren ansvarar själv för att ansökan kommer fram. 
Ansökan tas inte upp till behandling om den kommer in till arbets- och näringsministeriet efter utsatt tid.Beslut om finansiering delges så snart som möjligt efter att ansökningstiden gått ut.
Samtidigt (7 mars–8 april 2022) utlyser undervisnings- och kulturministeriet specialunderstöd att sökas för utveckling av kontinuerligt lärande och kompetens inklusive kompetenscentrumverksamhet. Länk: https://okm.fi/sv/-/specialunderstod-till-kommunerna-for-kompetenscentrumverksamhet-for-invandrare-2022-

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Ministrarna ska särskilt diskutera krisen i Ukraina och det snabbt föränderliga säkerhetsläget i Europa. Följ presskonferensen i direktsändning på webben kl. 13.40.Utrikesminister Pekka Haavisto träffar Nederländernas utrikesminister Wopke Hoekstra som besöker Helsingfors den 7 mars. Följ presskonferensen  i direktsändning på webben kl. 13.40.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Inrikesministeriet har tillsatt ett lagstiftningsprojekt för att se över den lagstiftning inom inrikesministeriets ansvarsområde som gäller lämnande och mottagande av internationellt bistånd.I augusti 2021 sände Finland en trupp inom Försvarsmakten till flygplatsen i Kabul för att skydda de personer som måste evakueras från Afghanistan till Finland och för att stödja de civilpersoner som deltog i Finlands evakueringsinsatser.

Källa: Valtioneuvosto.fi