NordenBladet — Finansministeriet har tillsatt en projektarbetsgrupp för att utreda de offentligt ägda bolagens verksamhetsförutsättningar i välfärdsområdena. Utredningen görs under tiden 25 oktober 2021–31 maj 2022.Syftet med projektet är att skapa klarhet i de offentligt ägda bolagens fortsatta verksamhetsförutsättningar efter social- och hälsovårdsreformen och bedöma vilka lagändringar detta eventuellt kräver. I projektet utreds dessutom i vilken mån offentligt och privat ägda bolag över huvud taget kan behandlas olika i lagstiftningen och om det finns behov av särskilda bestämmelser om offentligt ägda bolags ställning och verksamhet.Riksdagen förutsatte en utredning när den godkände regeringens proposition om social- och hälsovårdsreformen i juni 2021.Projektarbetsgruppen har företrädare för finansministeriet, justitieministeriet, social- och hälsovårdsministeriet, arbets- och näringsministeriet samt Konkurrens- och konsumentverket. Utredningen görs i nära interaktion med de offentligt ägda bolag och andra centrala intressentgrupper som berörs av utredningen.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — De ministrar i Östersjöstaterna som svarar för skyddet av Östersjön och Europeiska kommissionen godkände i dag den uppdaterade aktionsplanen för Östersjön, Baltic Sea Action Plan. Östersjöstaterna och EU har genomfört aktionsplanen sedan 2007. Planen innehåller gemensamma mål och överenskomna åtgärder fram till 2030.“Vi behöver fler stora satsningar för att förbättra Östersjöns tillstånd. Vi har redan åstadkommit mycket, men effekten av arbetet syns med en beklaglig fördröjning”, sade miljö- och klimatminister Krista Mikkonen som leder Finlands delegation vid mötet för kommissionen för skydd av Östersjöns marina miljö (HELCOM) i Lübeck. ”På initiativ av Finland fick programmet bättre mål för att stävja övergödningen och för den cirkulära ekonomin, samt för att minimera sjöfartens miljökonsekvenser. Baltic Sea Action Plan har i praktiken påvisat samarbetets styrka och nödvändighet i behandlingen av dessa frågor”, sade Mikkonen.Ministermötet gav ett uttalande där också den globala vikten av samarbetet kring Östersjön framhävs. HELCOM-arbetet främjar de globala målen för hållbar utveckling, klimatet, naturen och havsvården. HELCOM:s arbete inom den regionala havsvården anses vara exemplariskt bland annat i FN.Fler åtgärder i planen för att uppnå god status i ÖstersjönDen uppdaterade aktionsplanen för Östersjön innehåller nästan 200 åtgärder för att uppnå god status i Östersjöns marina miljö. Staterna genomför en del av åtgärderna skilt för sig och en del tillsammans.I planen kom Östersjöstaterna och EU överens om att komplettera HELCOM:s lista över de värsta belastningskällorna, den så kallade hot spot-listan, före 2025. Man kom också överens om en strategi och åtgärder för återvinning av näringsämnen och en modernisering av bilagan om jordbrukets belastning i konventionen om skydd av Östersjöområdets marina miljö. Vidare kom man överens om att minst 30 procent av Östersjöns havsområde senast 2030 ska vara skyddat genom ett enhetligt, effektivt, väl administrerat och ekologiskt representativt nätverk av marina skyddsområden.Aktionsplanen utvidgades jämfört med den ursprungliga planen så att den nu i allt högre grad ska bidra till att bekämpa nedskräpning av havet, förhindra olägenheter av undervattensbuller, förbättra återvinningen av näringsämnen samt återställa havsbottnen och naturen. Klimatförändringarna är ett genomgående tema i planen, eftersom de har betydande konsekvenser för Östersjöns ekosystem och skyddsåtgärder.I förhandlingarna gällande uppdateringen talade Finland särskilt för att stärka åtgärderna för att motarbeta övergödning. Finland tog också initiativ till att utarbeta en strategi för återvinning av näringsämnen och ledde beredningen av den. Dessutom ledde Finland utarbetandet av åtgärder för att dämpa skadliga konsekvenser av havsrelaterade verksamheter, såsom sjöfart och fiske.Baltic Sea Action Plan har förbättrat Östersjöns tillstånd, men god miljöstatus har fortfarande inte uppnåttsMan lyckades inte uppnå god status i Östersjön före 2021, som var den ursprungliga tidsfristen för aktionsplanen för Östersjön. Havsmiljöns tillstånd har i många avseenden försämrats ytterligare och övergödningen har till och med ökat. Det har också skett positiv utveckling: Näringsbelastningen har minskat, utsläppen av skadliga och farliga ämnen har minskat och vissa säl-, fisk- och fågelpopulationer har nu god status.Man har arbetat långsiktigt för att minska näringsbelastningen och övergödningen. I aktionsplanen för Östersjön 2007 kom HELCOM, som den första internationella aktören, överens om övre gränser för näringsbelastningen i ett helt havsområde och ställde upp mål för minskning av näringsbelastningen för alla stater.I den ursprungliga aktionsplanen från 2007 ingick sammanlagt 177 åtgärder, av vilka de gemensamma åtgärderna framskred bättre än de åtgärder som genomfördes nationellt. En del av åtgärderna har ännu inte hunnit påverka den marina miljön. Till exempel minskningen av näringsbelastningen ses först senare, i vissa fall till och med flera årtionden senare.De åtgärder som riktats till Finland har framför allt genomförts genom de nationella vattenförvaltningsplanerna och Finlands havsförvaltningsplan. Åren 2015–2018 stödde regeringen vatten- och havsskyddet med cirka 40 miljoner euro och 2019–2023 har regeringen kommit överens om att effektivisera genomförandet av åtgärderna med upp till 69 miljoner euro.De ministrar som ansvarar för havsskyddet i Östersjöstaterna och Europeiska kommissionens havs- och miljökommissionär sammanträdde till sitt första fysiska möte sedan början av coronapandemin. Tyskland, som är ordförande för HELCOM åren 2020–2022, var värd för mötet.Pressmeddelande från ministermötet på HELCOM:s webbplatsDen uppdaterade aktionsplanen för Östersjön (Updated Baltic Sea Action Plan)

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Kommunerna och sjukvårdsdistrikten ska ha kapacitet att trygga sin verksamhet i olika störningssituationer i samband med övergången till välfärdsområdesstrukturen. Social- och hälsovårdsministeriet har sänt kommunerna, sjukvårdsdistrikten och regionförvaltningsverken ett styrningsbrev om tryggandet och utvecklingen av beredskapen under övergångsskedet och i de kommande välfärdsområdena.Enligt de gällande bestämmelserna ska ett sjukvårdsdistrikt som är huvudman för ett universitetssjukhus inom det specialupptagningsområde som sjukvårdsdistriktet hör till, styra beredskapsplaneringen för aktörer inom social- och hälsovården. För arbetet med att sätta i kraft lagbestämmelserna i fråga har social- och hälsovårdsministeriet tillsatt en styrgrupp för tiden 1.4.2021 – 31.12.2023. På regionalt plan ska bestämmelserna införas  under styrning och ledning av de ledande tjänsteinnehavarna inom social- och hälsovården i de fem sjukvårdsdistrikt som är huvudmän för ett universitetssjukhus, och i distriktens centralorter. Centrala aktörer i detta arbete är sjukvårdsdistrikten och kommunerna inom deras områden. Modellen med fem områden bidrar till att samordna beredskapsplaneringen och arbetet med att skapa en lägesbild samt till kapaciteten på regional och lokal nivå för att förutse och bemöta störningssituationer. Modellen gäller den social- och hälsovård som ordnas av den offentliga sektorn. I det sammanhanget ska man också beakta  den specialiserade sjukvården, primärvården och socialvården. Dessutom ska samarbetet med räddningsväsendet och miljö- och hälsoskyddet beaktas. Den 1 januari 2023 ska ansvaret för att ordna social- och hälsovård överföras till 21 välfärdsområden och Helsingfors stad. Bestämmelser om välfärdsområdenas beredskap inom social- och hälsovården finns i lagen om ordnande av social- och hälsovård. Bestämmelserna i lagen om ordnande av social- och hälsovård är samordnade med de nuvarande bestämmelserna i hälso- och sjukvårdslagen och socialvårdslagen. Närmare bestämmelser om bland annat hanteringen av störningssituationer, beaktandet av beredskapen i samarbetsområdenas avtal samt om de kommande beredskapscentren kommer att utfärdas genom förordning av statsrådet.Vid övergången är det viktigt att social- och hälsovårdens beredskapsplaner uppdateras inom alla områden med beaktande av den framtida välfärdsområdesstrukturen. Beredskapsplaneringen grundar sig på centrala hotbilder från den nationella riskbedömningen. Utöver att trygga den interna beredskapsverksamheten inom social- och hälsovården ska områdena stärka kapaciteten vid specialsituationer för att stödja de myndigheter som svarar för den inre och yttre säkerheten. Beredskapsstyrningen är en del av styrningen av välfärdsområdena.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Riksdagens jord- och skogsbruksutskott gav den 20 oktober 2021 sitt betänkande om medborgarinitiativet om kalhuggning i statens skogar. Den diskussion om skogsbehandlingsmetoderna och metodernas konsekvenser som initiativet väckt är enligt jord- och skogsbruksministeriet och Forststyrelsen väldigt viktig.I sitt betänkande behandlar jord- och skogsbruksutskottet de olika brukandeformernas fördelar och nackdelar ur flera olika perspektiv. Under behandlingen av frågan hörde utskottet företrädare för olika intressegrupper och fick ett flertal skriftliga utlåtanden. Även ett offentligt samråd ordnades.Enligt utskottets slutsats är det motiverat och rentav önskvärt att hyggesfritt skogsbruk ökas i omfattning i statens skogar. Att genom lagstiftning fastställa det som huvudsaklig brukandeform bidrar dock inte nödvändigtvis till medborgarinitiativets mål om att trygga naturens biologiska mångfald, bekämpa och anpassa sig till klimatförändringen, förbättra vattenstatusen och öka möjligheterna till rekreation och friluftsliv. Konsekvenserna av förbud mot kalhuggning kan tvärtom i vissa fall vara till och med negativa med tanke på att samordna virkesproduktionen, mångfalden, klimatmålen och den sociala hållbarheten.Enligt utskottet bör man för varje skogsbestånd välja en brukandeform som är lämpligast för växtplatsen vid den aktuella tidpunkten och som samtidigt på bästa sätt uppfyller ägarens övriga mål. När man kombinerar olika brukandeformer på ett lämpligt sätt, ger detta bättre resultat än någondera enskilda formen.– Det är utmärkt att de bästa experterna nu har analyserat de olika avverkningssättens goda och dåliga sidor och risker. Också här är det fråga om att samordna de olika hållbarhetsdimensionerna och därigenom hitta bästa lösningar. Diskussionen har lett till att vi också börjat reagera på bristerna i den nuvarande kunskapen om bland annat de olika trädslagens naturliga förnyelse på olika växtplatser när det gäller hyggesfritt skogsbruk. Nu kan vi på ett bättre sätt rikta forskningsanslag till objekt som kräver ytterligare studier, säger jord- och skogsbruksminister Jari Leppä.Det behövs mer forskningsrön om konsekvenserna av hyggesfritt skogsbrukEnligt de nya ägarpolitiska riktlinjerna för Forststyrelsen som bygger på statsminister Sanna Marins regeringsprogram ska alla delområden av hållbarhet – den ekonomiska, ekologiska, sociala och kulturella hållbarheten – beaktas och samordnas. De nya riktlinjerna syns också i resultatmålet för Forststyrelsens affärsverksamhet i år som är betydligt mindre än i fjol.När det gäller förnyelseavverkningar, ska arealen där man tillämpar hyggesfria metoder öka till 25 procent enligt de nya riktlinjerna. Ökningen rör särskilt torvmarker. Hyggesfria metoder används på lämpliga växtplatser särskilt när trädbevuxen skogsmark också med tanke på områdets övriga brukandeformer är viktig. Sådana växtplatser är till exempel Lapplands karga tallskogar, skogarna i rekreations- och friluftsområden samt andra skogar som används för rekreation.De olika experternas, delvis också avvikande, utlåtanden om medborgarinitiativet visar att det behövs mer experimentell fältforskning, det räcker inte med enbart modellering.– Vi behöver

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Arbets- och näringsministeriet beviljade Fingrid Oyj projekttillstånd för byggande av en kraftledning på 400 kilovolt som överskrider gränsen mellan Finland och Sverige. Sammanlänkningen ökar överföringskapaciteten mellan Finland och norra Sverige från Sverige till Finland med 800 MW och från Finland till Sverige med 900 MW.”Den nya sammanlängningen mellan Finland och Sverige är viktig för att trygga elöverföringen och för utvecklingen av den nordiska elmarknaden. Sammanlängningen kommer att gynna den nationella ekonomin,  och elförbrukarna med hundratals miljoner euro. Effektiva överföringsledningar är en viktig del för att stödja elektrifiering av industri och samhälle”, säger näringsminister Mika Lintilä.Den systemansvariga stamnätsinnehavaren Fingrid Oyj ansökte i somras hos ministeriet om projekttillstånd enligt elmarknadslagen för kraftledningen Vuennonkoski-Viitajärvi. Avsikten är att sammanlänkningen genomförs i slutet av 2025.Projektets betydelse har också identifierats i EU eftersom sammanlänkningen är en del av projekthelheten Aurora Line, som i november 2017 valdes till listan över projekt av gemensamt europeiskt intresse (Projects of Common Interests, PCI).En förutsättning för att projekttillstånd ska beviljas är att elledningen behövs för att trygga elöverföringen. En förutsättning för beviljande av projekttillstånd för en elledning som överskrider riksgränsen är dessutom att byggandet av elledningen också i övrigt är ändamålsenligt med tanke på utvecklingen och ömsesidigheten på elmarknaden. I projekttillståndet fastställs inte dragningen av elledningen.Bakom projektet finns behovet av tilläggskapacitet för elöverföring mellan Sverige och Finland. Gränsöverföringskapaciteten mellan länderna är ofta otillräcklig, varvid elmarknaden inte kan fungera effektivt och elpriserna skiljer sig från varandra. I en importsituation höjer detta priset på el i Finland. Dessutom ökar den ökande vindkraftsproduktionen i norra Finland och Sverige i och med de goda förhållandena behovet av elöverföring.Elpriset skulle sjunka – elförbrukarna skulle kunna dra nytta av hundratals miljoner euro per årEnligt sökanden är den viktigaste nyttan av den nya elöverföringsförbindelsen att elpriserna jämnas ut mellan Finland och norra Sverige, varvid priset sjunker i Finland. Den överföringsförbindelse som byggs bedöms minska prisskillnaden på el mellan Finlands och Norra Sveriges anbudsområden. Enligt en uppskattning sänker förbindelsen elpriset i Finland och de baltiska länderna med cirka 3 euro/MWh 2025 och med cirka 8 euro/MWh 2035. Kraftledningsprojektet har bedömts vara samhällsekonomiskt lönsamt. Enligt Fingrid uppskattas den samhällsekonomiska nyttan för Finland vara cirka 59 miljoner euro år 2025 och cirka 180 miljoner euro 2035. Den nytta som medförs för finländska elanvändare beräknas 2025 uppgå till cirka 400 miljoner euro per år och 2035 till cirka 1,1 miljarder euro per år. Om projektet inte genomförs skulle det medföra betydande samhällsekonomiska olägenheter. Den överföringsledning som ska byggas utgör en tredje växelströmsförbindelse mellan Finland och det övriga nordiska synkronområdet, vilket förbättrar elsystemets motståndskraft mot fel. Med hjälp av förbindelsen minskar sannolikheten för separation av Finland från övriga synkronsystemet i Norden till följd av att växelströmsförbindelserna mellan Finland och Sverige samtidigt har fel med 98 procent. Den nya överföringsförbindelsen förbättrar också i betydande grad elleveranssäkerheten. Den elproduktionskapacitet som används i Finland är klart mindre än toppförbrukningen av el. Finland är beroende av elimport särskilt under perioder med förbrukningstoppar under vinterperioden. Ibruktagandet av kraftverksenheten Olkiluoto 3 förbättrar effektbalansen inom den närmaste framtiden, men det finns dock farhågor kring huruvida eleffekten räcker till under de kommande åren. Elektrifieringen av samhället bedöms dessutom i betydande grad öka efterfrågan på el under det kommande årtiondet.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Miljöministeriet ber om utlåtanden om utkast till förordningar som gäller naturskyddsområden som ska inrättas i Norra Österbotten. Alla dessa områden ägs av staten och har redan tidigare reserverats för naturskyddsändamål. Områdena ingår till största delen i olika skyddsprogram och i nätverket Natura 2000.Avsikten är att i Norra Österbotten inrätta sammanlagt 47 naturskyddsområden med en sammanlagd areal på ca  36 560 hektar. 33 av dessa naturskyddsområden, vars sammanlagda areal uppgår till ca 14 520 hektar, inrättas genom förordning av statsrådet. Av naturskyddsområdena inrättas 14 stycken genom förordning av miljöministeriet. Dessa har en sammanlagd areal på ca 576 hektar.Representativa dyner, strandar, lundar, skogar och myrarNaturskyddsområdena inrättas för att man i landskapet Norra Österbotten på ett mångsidigt sätt ska kunna skydda representativa dyner, strandar, lundar, gamla skogar, myrar och fågelrika vatten samt kustnatur. Naturskyddsområdena kommer också att säkerställa att den byggda kulturmiljön och traditionella landskap bevaras, samtidigt som de också stöder friluftsliv, undervisning och forskning.De nya naturskyddsområdena finns i Brahestad, Ijo, Kalajoki, Karlö, Kempele, Limingo, Lumijoki, Muhos, Pudasjärvi, Pyhäjoki, Reisjärvi, Siikajoki, Siikalatva, Tyrnävä, Uleåborg, Utajärvi och Vaala.Områdena bevaras i naturtillstånd, jakt på älg tillåts i stor del av områdena De områden som ska omfattas av skyddet bevaras i naturtillstånd. Vid behov kommer man att trygga en störningsfri utveckling hos dessa genom att iståndsätta förändrade naturmiljöer och vårdbiotoper. Inom ramen för allemansrätten tjänar områdena också friluftslivet och naturintressen samt forskning och undervisning.Enligt den förordning av statsrådet som nu är på remiss ska jakt på älg tillåtas på de områden med areal på över 100 hektar, med undantag för två områden där jakt har inte drivits samt för Pilpasuo, Häyrysenniemi – Purjekari i närheten av Uleåborg och Olkijoki älvmynning – norra förgreningen av Pattijoki i närheten av naturskyddsområden, som på grund av sina lägen har eller kommer att ha rekreationsvärde. Jakt på några hönsfåglar, hare och fälthare ska tillåtas i sådana områden där de tidigare har jagats och där det lokalt finns goda förutsättningar för jakt utan att den strider mot skyddsmålen för områdena eller utgör ett hinder för andra användningsändamål såsom friluftsliv. Jakt på rödräv, mink och mårdhund ska tillåtas inom skyddsområden för fåglar utanför häcknings- och flyttningstid för att trygga arternas häckning. Inrättandet av naturskyddsområdena har beretts vid miljöministeriet och Forststyrelsen, som har hört olika aktörer i samband med lokala tillställningar och diskussionsmöten.De utkast till förordningar som nu sänds på remiss ingår i en mer omfattande lagberedning som innebär att det på olika håll i Finland inrättas naturskyddsområden som motsvarar en areal på sammanlagt ca 670 000 hektar. Alla områden ägs av staten.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Vid sitt möte onsdagen den 20 oktober behandlade EU-ministerutskottet energiprishöjningarna och andra frågor som står på dagordningen för Europeiska rådets oktobermöte.Energiprishöjningarna kommer att behandlas vid Europeiska rådets möte den 21 och 22 oktober och vid energirådets extra möte den 26 oktober. EU-ministerutskottet fastställde också Finlands ståndpunkter i fråga om Europeiska kommissionens meddelande om energipriser av den 13 oktober. Finland anser att prishöjningarnas konsekvenser för konsumenterna är beklagliga och att de alternativa åtgärder som kommissionen föreslagit för att underlätta situationen i princip är motiverade och har rätt fokus.Finland anser att man i jakten på lösningar bör beakta att det finns flera förklaringar till prishöjningarna, av vilka den viktigaste är att priset på fossila bränslen har stigit. Det är viktigt att frångå fossila bränslen och att öka andelen förnybar och annan utsläppsfri energi för att skydda sig mot prischocker på längre sikt. Det är också viktigt att prishöjningarna inte ger upphov till nya mekanismer för inkomstfördelning inom EU. När priserna stiger är det viktigt att de nationella åtgärderna tar hänsyn till de mest utsatta konsumenterna.Övriga teman för Europeiska rådets möte är EU:s coronaåtgärder, digital omställning, migration och handelspolitik. När det gäller yttre förbindelser ska Europeiska rådet behandla bland annat toppmötet inom det östliga partnerskapet, Asem-toppmötet och COP26-mötet om klimatförändringar i Glasgow.Finland anser att tillverkningen av vaccin mot covid-19 måste påskyndas ytterligare, också för att EU ska kunna uppfylla sin förbindelse till global solidaritet. EU måste ha en bättre och mer heltäckande krisberedskap i fortsättningen.Finland anser det vara viktigt att sätta upp ambitiösa mål för den digitala omställningen. Det gäller att se till att de grundläggande fri- och rättigheterna tillgodoses och att sörja för it-säkerheten samt konsument- och dataskyddet. Finland framhåller vikten av att utveckla den inre marknaden och av att integrera digitalisering i den gröna omställningen, och anser att nyttjandet av data är viktigt. Tryggandet av tillgången till kritiska komponenter och deras distributionskedjor bör granskas med hänsyn till leverans- och värdekedjornas globala karaktär, behovet av rättvisa villkor och framtida användningsbehov. Finland stöder insatser för att stärka EU:s cyberkapacitet och de yttre förbindelserna i anslutning till EU:s digitaliserings- och cyberpolitik.Finland anser att migrationen förutsätter övergripande sameuropeiska lösningar. De medel som under denna budgetramperiod är avsedda för hanteringen av migrationen bör användas effektivt. Partnerskap med ursprungs- och transitländerna är av central betydelse. Det gäller också att söka lösningar med tanke på EU:s gemensamma asylsystem. Att utnyttja migranter för politiska syften är inte acceptabelt. Det behövs en diskussion om sätt att bemöta sådana försök. EU:s övervakning av de yttre gränserna bör fungera effektivt och trovärdigt. Det är viktigt att iaktta de skyldigheter som följer av internationell rätt samt de grundläggande och mänskliga rättigheterna.Finland stöder kommissionen i dess strävanden mot en öppen, hållbar och offensiv handelspolitik för EU. EU måste hålla sig öppen för internationell handel och internationella investeringar. EU måste inta en ledande roll i reformen av Världshandelsorganisationen. Handelspolitikens viktiga roll när det gäller att främja målen för hållbar utveckling måste stärkas ytterligare.Enligt Finland är det en bra sak för EU:s sammanhållning att Europeiska rådet behandlar förberedelserna inför kommande toppmöten och COP26- och COP15-mötena.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Justitieminister Anna-Maja Henriksson, som ansvarar för Ålandsärenden i regeringen, har varit tvungen att ställa in sin resa till Åland idag. Avbokningen beror på att flyget är inställt på grund av det dåliga vädret.I Mariehamn skulle minister Henriksson tala vid ett seminarium om Ålands demilitarisering och neutralisering. Istället kommer ministerns tal att framföras nu som en videoupptagning.Seminariet ordnas som en del av jubileumsåret för att fira 100 år av Ålands självstyrelse. Onsdagen den 20 oktober 2021 har det förflutit exakt 100 år sedan den internationella konventionen om Ålands demilitarisering och neutralisering undertecknades.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Justitieminister Anna-Maja Henriksson, som ansvarar för Ålandsärenden i regeringen, besöker Åland onsdagen den 20 oktober.I Mariehamn talar minister Anna-Maja Henriksson vid ett seminarium om Ålands demilitarisering och neutralisering, vars öppningstal hålls av republikens president Sauli Niinistö. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Social- och hälsovårdsministeriets beredskapsenhet har förberett en riksomfattande beredskapskurs för ledningen för social- och hälsovården i samarbete med Försvarsmaktens medicinalvård. Kursen har samband med arbetet i den av statsrådet tillsatta delegationen för social- och hälsovården under undantagsförhållanden.Beredskapskursen ordnas vecka 42 (20–22.10.2021) vid Försvarsmaktens servicecenter i Tusby. I kursen deltar ca 60 personer, som representerar den högsta ledningen för social- och hälsovården och dess intressegrupper. Kursen har cirka 40 föreläsare och de representerar den högsta expertisen inom branschen.Kursen är den andra i sitt slag. Den första motsvarande kursen ordnades hösten 2019. Målet är att beredskapskurserna ska bli gängse praxis i branschen.Under kursen iakttas gällande anvisningar för coronapandemin som utfärdats av Institutet för hälsa och välfärd och regionförvaltningsverket och som gäller Nyland.

Källa: Valtioneuvosto.fi