NordenBladet — Minskningsprocenten för det extra avdraget för forskning och utveckling föreslås bli höjt och giltighetstiden förlängd. Propositionen hänför sig till målet för statsminister Sanna Marins regering att uppmuntra företag att öka sin forsknings- och utvecklingsverksamhet.Företag har rätt till tilläggsavdraget för forsknings- och utvecklingsverksamhet om de samarbetar med en i lagen definierad forskningsorganisation. Enligt propositionen ska det för godtagbara utgifter för forsknings- och utvecklingsverksamhet som uppfyller lagens definitioner från ingången av 2022 beviljas ett högre tilläggsavdrag på 150 procent i stället för det nuvarande tilläggsavdraget på 50 procent. Lagen ska tillämpas under skatteåren 2022–2027. Om ett företag har utgifter som omfattas av det extra avdraget för ett projekt som börjat 2021 och fortsätter under kommande år, ska på utgifterna för 2021 tillämpas det tidigare tilläggsavdraget på 50 procent och det föreslagna höjda tilläggsavdraget på 150 procent kan fås för utgifter som hänför sig till 2022–2027.Inga andra ändringar föreslås i tilläggsavdraget eller villkoren för det. Det maximala avdragsbeloppet ska fortfarande vara 500 000 euro per år. Tilläggsavdrag kan inte fås för kostnader för vilka man redan fått annat offentligt stöd.Den föreslagna lagen avses träda i kraft den 1 januari 2022. Propositionen publiceras på beslutsportalen.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Regeringen föreslår en ändring av civiltjänstlagen som ska förtydliga situationen för personer som redan en gång vägrat och dömts för vägran att fullgöra civiltjänst. De vars åtal har förkastats ska inte längre på nytt förordnas att fullgöra sin civiltjänstplikt under fredstid.I Finland måste en värnpliktig fullgöra antingen beväringstjänst eller civiltjänst. Det går att ansöka om civiltjänst på grund av skäl som grundar sig på övertygelse. Med civiltjänstgörare avses i lagen en person som har godkänts att fullgöra civiltjänst.Om en civiltjänstpliktig vägrar fullgöra civiltjänst gör civiltjänstcentralen en brottsanmälan och ärendet överförs till åklagaren för behandling. Enligt gällande lagstiftning ska civiltjänstcentralen förordna en person till tjänstgöring på nytt också i en situation då domstolen har förkastat åtalet för vägran att fullgöra civiltjänst.Efter lagändringen ska en person inte längre åläggas att fullgöra sin civiltjänstgöringsskyldighet under fredstid om domstolen har förkastat ett åtal för vägran att fullgöra civiltjänst mot personen. Ändringen förbättrar rättsskyddet för civiltjänstpliktiga. Dessutom sparar ändringen rättsväsendets och Civiltjänstcentralens resurser.Regeringen lämnade propositionen med förslag till ändring av värnpliktslagen och civiltjänstlagen till riksdagen den 21 oktober 2021. Ändringen av civiltjänstlagen ingår i regeringspropositionen som ett anknytande lagförslag. Lagändringarna avses träda i kraft den 1 januari 2022.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Regeringen föreslår ändringar i lagen om transportservice och i de lagar som gäller överlastavgifter och utstationering av arbetstagare. Ändringarna görs för att genomföra EU:s rörlighetspaket för vägtransporter i Finland.Regeringen lämnade propositionen till riksdagen den 21 oktober 2021.Syftet med propositionen är att förenhetliga bestämmelserna om det sociala regelverket och marknaden i fråga om den tunga fordonstrafiken, att främja rättvis och jämlik konkurrens inom transportbranschen och att förbättra tillsynsmyndigheternas verksamhetsförutsättningar och trafiksäkerheten.Utöver de ändringar som ska göras för att genomföra EU-bestämmelserna föreslås det också ändringar som utvidgar beställarens ansvar i fråga om transporten vid körning med överlast och brott mot kör- och vilotider. Syftet med förslagen är att förebygga grå ekonomi i enlighet med målen i regeringsprogrammet.Vissa av EU-bestämmelserna om förares kör- och vilotider har redan trätt i kraft i Finland. Den nationella lagstiftningen har beretts som ett samarbete mellan kommunikationsministeriet och arbets- och näringsministeriet.Vad händer härnäst?Lagförslagen har varit på remiss och beredningen har fortsatt som tjänsteuppdrag.Härnäst ska regeringens proposition överlämnas till riksdagen för en remissdebatt i plenum. Tidpunkten för riksdagens plenum meddelas på riksdagens webbplats (kommande plenum).Efter remissdebatten skickas propositionen vidare till utskottsbehandling, och när utskottets betänkande är klart fortsätter behandlingen i plenum. Avsikten är att lagarna ska träda i kraft den 1 februari 2022.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Ärendehanteringssystemet för konkurs- och företagssaneringsärenden moderniseras. Målet är att minska det administrativa arbetet och därigenom minska kostnaderna i samband med förfaranden för konkurs- och företagssanering. En regeringsproposition om en ändring av lagen om ärendehanteringssystemet överlämnades i dag till riksdagen.Ärendehanteringssystemet Kosti för konkurs- och företagssaneringsärenden förmedlar information till konkursombudsmannen för övervakning av konkursförvaltningen och saneringsförfarandet. Dessutom fungerar systemet som ett medel för kommunikation mellan boförvaltaren eller utredaren i ett företagssaneringsförfarande samt gäldenären och borgenärerna. Det är konkursombudsmannens som förvaltar ärendehanteringssystemet Kosti.Avsikten med moderniseringen av ärendehanteringssystemet är bland annat att effektivisera det administrativa arbete som boförvaltaren och utredaren av företagssaneringsförfarandet utför. Systemet förväntas medföra ekonomiska besparingar för användarna när arbetsmetoderna utvecklas och en digital serviceplattform tas i bruk.Användaravgiften täcker en del av kostnaderna för systemetEnligt propositionen ska det i fortsättningen tas ut en avgift av de konkursbon och företagssaneringsgäldenärer som använder Kosti-systemet. Användaravgiften är 230 euro och den tas ut en gång. Avgiften tas ut av konkursboet eller företagssaneringsgäldenären när domstolen har fastställt en utdelningsförteckning för konkursboet eller ett saneringsprogram för den gäldenär som är föremål för företagssanering. Det är meningen att inkomsterna av användaravgifterna ska täcka hälften av kostnaderna för användningen och förvaltningen av ärendehanteringssystemet Kosti och dessutom kostnaderna för fakturering av användaravgifterna i sin helhet. Inkomsterna av användaravgiften beräknas uppgå till cirka 160 000 euro per år.Lagen avses träda i kraft vid ingången av 2023. Avsikten är att det nya systemet ska införas under 2022.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Regeringen föreslår ändringar i konsumentskyddslagen för att genomföra EU:s direktiv om försäljning av varor och om digitalt innehåll och digitala tjänster. Avsikten är att det ska bli lättare att köpa och sälja varor samt digitala innehåll och tjänster inom EU.Ändringarna gäller i synnerhet det kapitel om konsumentköp i konsumentskyddslagen där det föreskrivs om fel i varor och följderna av det. Enligt förslaget ska ett fel som visar sig inom ett år från den tidpunkt då konsumenten fått varan antas ha funnits redan vid tidpunkten för överlåtelsen. Så är dock inte fallet till exempel om det kan visas att konsumenten har orsakat felet eller om varans normala livslängd är kortare än ett år. I och med reformen förbättras konsumentens ställning, eftersom motsvarande tid är sex månader för närvarande. Det föreslås dessutom en ny bestämmelse om att försäljaren är skyldig att svara för uppdateringar som behövs för att varor med digitala delar ska fortsätta fungera felfritt. Uppdateringsskyldigheten är viktig därför att det i allt högre grad säljs varor som kräver digitalt innehåll för att varan ska fungera. Enligt förslaget ska tiden för säljarens ansvar för fel inte ändras, utan ansvaret för fel ska bestämmas på basis av varans förväntade livslängd och i sista hand begränsas på basis av den allmänna preskriptionstiden. Det här innebär att Finlands konsumentskydd till denna del också i fortsättningen kommer att vara bättre än det som direktivet förutsätter.I fortsättningen omfattas också digitalt innehåll och digitala tjänster av lagenKonsumentskyddslagen ska också kompletteras med bestämmelser om tillhandahållande av digitalt innehåll eller digitala tjänster, fel i digitalt innehåll eller i digitala tjänster och följder av detta, och med bestämmelser om ändring av ett digitalt innehåll eller en digital tjänst. För närvarande finns det inga särskilda bestämmelser om dröjsmål och fel vad gäller digitalt innehåll eller digitala tjänster. De nya bestämmelserna gäller till exempel avtal om program, videofiler, digitala spel och molntjänster. De nya bestämmelserna ska inte bara tillämpas på avtal som förbinder en konsument att betala ett visst pris för digitalt innehåll eller digitala tjänster, utan också på avtal som förbinder en konsument att lämna ut personuppgifter. Ändringarna föreslås träda i kraft i början av nästa år när man också börjar tillämpa direktiven.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Arbets- och näringsministeriet förlänger ansökningstiden för investeringsunderstöd för cirkulär ekonomi, som öppnades den 5 oktober 2021, till den 16 november. Understödet erbjuds för främjande av nya, innovativa framtida lösningar inom cirkulär ekonomi. Den ursprungliga ansökningstiden löper ut den 28 oktober. Det har reserverats 575 000 euro för understöden.Arbets- och näringsministeriet beviljar företag understöd för innovativa lösningar inom cirkulär ekonomi. Målet är att skapa nya arbetstillfällen, främja klimatmålen och främja en förändring av verksamhetssätten för att målen för cirkulär ekonomi ska uppnås. Understödet är avsett för antingen investeringar eller utvecklingsprojekt som syftar till investeringar. Investeringar som främjar cirkulär ekonomi kan hänföra sig till teknik eller stödja nya verksamhetssätt eller tjänster. Utvecklingsprojekt kan vara utredningar som krävs för betydande investeringar eller skapande av nätverk och samverkan som behövs för genomförandet av investeringar. Understöd kan också sökas för genomförande av innovativa lösningar inom cirkulär ekonomi som stöder sysselsättningen. Då kan också aktörer inom tredje sektorn få understöd. De projekt som genomförs med detta understöd ska genomföras senast den 30 juni 2023. Stödbeloppet är högst 200 000 euro per företag enligt de minimis-villkoren. Understöd kan sökas fram till den 16 november 2021 kl. 16.15. Ansökningarna ska skickas till arbets- och näringsministeriets registratorskontor på adressen kirjaamo.tem(at)gov.fi. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Fram till den 20 oktober hade 85 procent av befolkningen i målgruppen för vaccinationerna, dvs. 12 år fyllda, fått åtminstone det första coronavaccinet, och 76 procent båda vaccindoserna. Enligt den nuvarande bedömningen är det möjligt att uppnå en vaccinationstäckning på 80 procent den första veckan i november, förutsatt att vaccinationstakten inte avtar.Ifall det lokala eller regionala epidemiläget försämras kan man enligt ministeriet fortfarande förhindra smittspridning och epidemins skadliga effekter effektivt genom att i tid införa hybridstrategins åtgärder i enskilda kommuner eller större områden.Under den senaste veckan (14–20.10.) ökade den första vaccindosens vaccinationstäckning med mindre än 1 procentenhet, och den andra dosens vaccinationstäckning med 2 procentenheter.I slutet av vecka 41 vårdades sammanlagt 137 coronapatienter inom den specialiserade sjukvården, och av dem var 103 på bäddavdelningar och 34 på intensivvårdsavdelningar. Vecka 40 togs det in sammanlagt 118 nya coronapatienter till bäddavdelningar inom den specialiserade sjukvården, det vill säga lika mycket som den föregående veckan.  
I synnerhet på bäddavdelningarna har belastningen på den specialiserade sjukvården ökat under de senaste tre veckorna, nämligen från 58 patienter till 103 patienter. Samtidigt har också intensivvårdsavdelningarnas patientmängd ökat från 23 patienter till 34 patienter. Förra veckan tog man emot 28 nya coronapatienter inom intensivvården. Antalet patienter inom den specialiserade sjukvården motsvarar nu den patientmängd som man hade i slutet av februari 2021. Totalt 1 133 dödsfall till följd av covid-19 har rapporterats fram till den 20 oktober.Om epidemiläget försämras kan det medföra en uppenbar hälsorisk för särskilt utsatta människor och öka behovet av sjukhusvård. Under den senaste veckan har personer i åldrarna 12−79 år som inte är vaccinerade tagits in på sjukhus 19 gånger oftare än personer i samma åldersgrupp som fått båda vaccindoserna. Behovet av specialiserad sjukvård har varit störst hos de människor i åldrarna 50−79 år som inte är vaccinerade. De har en 28 gånger större risk för att bli intagna till specialiserad sjukvård jämfört med de människor i samma ålder som fått båda vaccindoserna. Det viktigaste för att stävja epidemin är nu att med alla medel försöka öka vaccinationstäckningen och främja hälsosäkerheten både regionalt och lokalt.Under de två senaste veckorna har det rapporterats 137 nya smittfall i Finland per 100 000 invånare, vilket är cirka 10 procent mer än de 124 smittfall per 100 000 invånare som rapporterades under de föregående två veckorna. Incidensen under de två senaste veckorna har varit störst för den befolkning i åldrarna 12−49 år som inte är vaccinerad. De uppdaterade anvisningarna om när man ska gå och testa sig har påverkat antalet utförda tester. Vecka 41 togs det cirka 80 300 tester, nästan lika många som den föregående veckan. Av de tester som togs vecka 41 var 4,6 procent positiva. Andelen positiva testresultat har minskat en aning jämfört med föregående veckans 4,9 procent.  
Det epidemiologiska läget redovisas varje vecka. Institutet för hälsa och välfärds följande veckorapport publiceras undantagsvis på torsdag nästa vecka.  

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — I regeringens utbildningspolitiska redogörelse ingår målet att trygga tillgängligheten för utbildning på andra stadiet i en situation där de befolkningsmässiga skillnaderna mellan regionerna ökar.  För att säkerställa detta tillsätter undervisningsminister Li Andersson ett projekt för att reformera utbildningen på andra stadiet. Avsikten är att projektets förslag ska bli klara före juni 2022.Befolkningsutvecklingen och förändringarna i arbetslivet påverkar uppgifterna för utbildningen på andra stadiet och ändrar ramarna för ordnandet av utbildning. I projektet bereds åtgärder för att säkerställa tillgången till utbildning på andra stadiet och samtidigt svara på kompetensbehoven i arbetslivet och samhället som förutsätter att innehållen i utbildningen kan kombineras på ett mer flexibelt sätt än för närvarande. I enlighet med målen i den utbildningspolitiska redogörelsen reformeras verksamhetsformerna på andra stadiet så att de svarar på framtida utmaningar i samhället. Det är också viktigt att säkerställa en god tillgänglighet och kvalitet i fråga om utbildningen för läropliktiga samt att svara på behoven av kontinuerligt lärande. Utbildningspolitiska redogörelsen

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Torsdagen den 21 oktober 2021 ska försvarsminister Antti Kaikkonen delta i en workshop om EU:s strategiska kompass i Bryssel. Den strategiska kompassen avses bestämma färdriktningen och precisera målen för EU:s säkerhets- och försvarssamarbete under de kommande 5-10 åren.
Under workshoppen på ministernivå diskuteras bland annat EU:s förmåga att svara på kriser, bemöta hybridhot, EU:s kapaciteter och samarbetet mellan EU och Nato.
Denna workshop är den sista diskussionen på ministernivå innan det första utkastet till strategisk kompass behandlas i rådet för utrikes frågor i november.

Torsdagen den 21 oktober deltar minister Kaikkonen dessutom i ett ministermöte för det av Tyskland ledda ramstatssamarbetet FNC i Bryssel. Syftet med mötet är att godkänna FNC:s årliga lägesrapport och att diskutera framtidsutsikterna för FNC-samarbetet.

Vid försvarsministeriet ges

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Justitieministeriet har inlett en reform av valdatasystemet. Avsikten är att det nya datasystemet ska tas i bruk vid riksdagsvalet 2027.Målet med reformprojektet är att skapa ett nytt valdatasystem som bygger på ny teknik och som är lättare att använda än det nuvarande systemet.Det är Rättsregistercentralen som ska bereda och genomföra reformen på uppdrag av justitieministeriet. En förstudie av projektet blir klar före utgången av 2021 och ett anbudsförfarande öppnas våren 2022, när också nödvändiga finansieringsbeslut har fattats.De totala kostnaderna för reformen beräknas uppgå till 16,4 miljoner euro. De totala kostnaderna inbegriper kostnader för samtidig användning av det nya och det gamla systemet, vilket är nödvändigt med tanke på valsäkerheten.Vad är valdatasystemet? Valdatasystemet används vid behandlingen av uppgifter i samband med allmänna val. I systemet finns uppgifter om bland annat röstningsställena, kandidaterna och de röstberättigade. Också resultatuträkningen och offentliggörandet av valresultatet sker med hjälp av systemet. Valdatasystemet används av flera tusen valfunktionärer vid varje val. Läs mera om reformen av valdatasystemet (på finska)

Källa: Valtioneuvosto.fi