NordenBladet – Även om utomhus- och inomhusluften i de nordiska länderna i allmänhet är ren, bör luftföroreningar i hemmet ändå mätas, eftersom inomhusluften kan innehålla skadliga ämnen (luftföroreningar, radon, tobaksrök, fuktskador i byggnader och asbest) som är förknippade med risken för långvariga sjukdomar.

I Finland uppskattas till exempel radon i bostadshus orsaka 200-300 fall av lungcancer varje år, även om vart tredje fall kan förebyggas. Enligt uppgifter från Institutet för hälsa och välfärd (THL) i Finland är koncentrationen av små partiklar i inomhusluften lägre än det europeiska genomsnittet, medan radonnivåerna i finska bostadshus är de högsta i Europa.

Estland är ett av de länder i Europa där radonrisken är högre än genomsnittet. Efter rökning är radon den näst största orsaken till lungcancer. Omkring 100-150 personer i Estland får lungcancer varje år till följd av radon i sin boendemiljö, vilket är ungefär dubbelt så många som dödas i trafiken varje år. Rökare är särskilt utsatta på grund av den kombinerade effekten av rökning och radon.

Radon tränger in i byggnader genom sprickor i betong och genom kabel- och rörgenomföringar. Att under lång tid bo eller arbeta i en miljö med höga radonhalter ökar risken för lungcancer. Spridningen av radon i inomhusluften påverkas av faktorer som bostadens konstruktion och ventilation. Under de senaste åren har man försökt eliminera risken för radon i byggandet.

Lagstiftningen har fastställt två kontrollvärden. Enligt byggreglerna skall nya bostadshus planeras och byggas så att radonhalten inte överstiger 200 becquerel per kubikmeter (Bq/m3). Om radonhalten i tidigare uppförda bostadshus överstiger 300 Bq/m3 bör saneringsåtgärder vidtas. Reparationsanvisningar finns bl.a. på strålskyddscentralens webbplats.

Vad är radon?

Radon (Rn222) är en färglös och luktfri radioaktiv ädelgas som avger joniserande strålning. När en person andas in radioaktiva ämnen bryts de ned i kroppen, i luftvägarna och lungorna, och avger alfastrålning i vävnaderna. Långvarig exponering och höga radonhalter kan öka risken för lungcancer. Exponering för radon är särskilt skadligt för rökare. Radon kommer från jordskorpan och bildas genom radioaktivt sönderfall av uran. Alla radioaktiva ämnen kännetecknas av instabilitet: de sönderfaller av sig själva och bildar nya radioaktiva eller icke-radioaktiva ämnen och avger samtidigt joniserande strålning. Måttenheten för radonkoncentration är Bq/m³ (becquerel per kubikmeter).

Aktivitetskoncentrationen av radon i uteluft är i allmänhet låg eftersom radon sprids i uteluften och därför inte utgör någon hälsorisk. Däremot kan radon som kommer in i inomhusutrymmen från marken höja radonkoncentrationen i luften till nivåer som ligger betydligt över de normer som föreskrivs i förordningen.

Den främsta orsaken till höga radonhalter i inomhusluften är den höga radonrisknivån i marken under huset, som orsakas av de uranrika bergarterna i marken – graptolit-argillit, fosforit, vissa varianter av sedimentära bergarter från Devon osv. Ytterligare radon kan komma från grundvatten, byggnadsmaterial och stenblock på markytan.

Radon absorberas i lokalerna från marken och grundvattnet under byggnaden och finns därför främst i källare och på första våningen.

Radonkoncentrationerna inomhus varierar kraftigt. Ju mer gastät grunden i en byggnad är, desto mindre radon kommer in. Radonhalten i inomhusluften i en byggnad beror på vädret, dvs. den påverkas av lufttryck, vindriktning, markfuktighet, frysning av markytan osv. Dessutom påverkas radonhalten i en byggnad av byggnadens ventilation och dess användning, öppnande av fönster och dörrar, värmekällor osv. Ju längre radonhalten inomhusluften kan övervakas, desto mer exakt blir resultatet.

Bild: Unsplash
Källa: NordenBladet.fi