NordenBladet — Det är en singelolycka där en bil med en person uppges ha kört av vägen.
Polispatrull beordras till platsen.
Personen som färdats i bilen uppges ha tagit sig ut. Personen förs med ambulans till sjukvård. Skadeläget är oklart.
Fordonet uppges inte stå trafikfarligt till. 

Källa: Polisen.se

NordenBladet — På Södra Kungsvägen stoppade och kontrollerade polisen en personbil och dess förare. När föraren kontrollerades mot sållningsinstrumentet för rattfylleri gav det positivt utslag. Föraren, en kvinna i 55 års åldern medtogs för fortsatt utredning angående misstänkt rattfylleri.
I bevisinstrumentet uppmättes hennes alkoholhalt till 0.39 milligram per liter utandningsluft. Hon är misstänkt för rattfylleri. Hon är även misstänkt för brott mot fordonsförordningen genom att ha använt ett fordon som är belagt med körförbud.

Källa: Polisen.se

NordenBladet — Enligt uppgifter till polisen ska en man ha fått en mattrulle över sig på Skallebacksvägen 18 i Halmstad. Mannen ska ha fått skador i rygg, nacke och axlar. Mattrullen ska ha vägt upp mot 100kg.  Polis är på platsen. 16:46 UppdateringPolis tog upp en anmälan om vållande till kroppsskada och arbetsplatsolycka. Ambulans var på väg till platsen. Målsägaren är en man i 35-årsåldern. 

Källa: Polisen.se

NordenBladet — Enligt initiala uppgifter är en bil och en cyklist inblandade.
Skadeläget är oklart.
Polispatrull beordras till platsen.
Uppdatering 16:54:
Patrull pratar med de inblandade parterna.
Det finns inga uppgifter om att någon behövt föras till sjukvård.
Polisen vidtar inga ytterligare åtgärder i samband med olyckan.
Patrullen är klar på platsen.

Källa: Polisen.se

NordenBladet — Enligt initiala uppgifter har en person blivit påkörd. Personen uppges vara vaken. Skadeläget är oklart.
Polispatrull beordras till platsen.
Uppdatering 16:44:
Den påkörda personen, som är vaken och talbar, förs med ambulans till sjukvård med oklart skadeläge.

Källa: Polisen.se

NordenBladet — Nästan var fjärde tjej och var sjunde kille har utsatts för våld i nära relation. Unga kan vara mer utsatta än vuxna, eftersom de är uppkopplade hela tiden.

Misstänker du att någon i din närhet är utsatt för brott?

Sebastian skriver lappar och lägger i en skål. På lapparna står saker som görs i en porrfilm. Han säger att Tilda ska dra en lapp och sedan utföra det som står på den.
Tilda känner sig tvingad och förklarar att hon inte vill. Men eftersom hon vet hur arg Sebastian kan bli, känner hon att hon inte har något annat val än att utföra det han ber henne om.
Det är inte första gången. Tilda blir ofta straffad fysiskt eller sexuellt om hon inte berättar var hon är eller inte svarar tillräckligt snabbt när han ringer. Sebastian har även filmat när de haft sex och har hotat med att sprida filmerna i sociala medier om hon inte gör som han säger. Vid några tillfällen har han sparkat Tildas hund bara för att han vet att hon blir ledsen.
Tildas kropp har blivit öm, diffusa smärtor på olika delar av hennes kropp har börjat dyka upp. Här och där finns blåmärken.
Allt oftare väljer hon att stanna hemma från skolan. Skolkurator, husläkare och barnmorska på ungdomsmottagningen känner till att Sebastian varit hårdhänt, men Tilda har sagt att det inte varit så farligt.
I två år har Tilda och Sebastian varit ett par, sedan hon var 13 och han 14. Tildas mamma har vid ett tillfälle anmält Tildas pappa för grov kvinnofridskränkning, men ärendet blev nedlagt.
Inte helt sällan kan det se ut så när det förekommer våld i ungas relationer.

Här finns stöd och hjälp:

Känner du dig drabbad? Kom till oss!
Välj att sluta – telefonlinje för personer som utövar eller riskerar att utöva våld. Går att vara anonym. 020-555 666, valjattsluta.se
Ungarelationer.se – chattlinje för personer under 20 år som utsätts i sin relation, själv utsätter eller är kompis till någon som blir utsatt. Går att vara anonym.
Män.se och killar.se – digitala stödplattformar för killar och unga män. Organisationen arbetar med att främja jämställdhet och förebygga våld.
Kvinnofridslinjen – stödtelefon för kvinnor som utsätts eller för den som har en anhörig som utsätts. Öppen dygnet runt. 020-50 50 50.

Kan hålla koll hela tiden
Sandra Egelström och Anna Strandberg är ungdomsutredare i region Väst och jobbar med målsägande under 18 år. Ärenden där våld förekommer i ungas parrelationer är inte något de arbetar med ofta, men det händer. De vet också att mörkertalet är stort.
Gemensamt för ärendena är att en partner, ofta en kille, utövar olika mått av kontroll – många gånger via telefon. Genom den kan han också ta reda på var partnern befinner sig och i vissa fall stämma träff för att straffa denna med någon form av våld.
– Unga har internet tillgängligt hela tiden. Det finns appar där man ser var den andra är och sociala medier gör att man kan kommunicera när som helst – man har koll på varandra 24/7, säger Sandra Egelström.
På det sättet kan unga i många fall vara mer utsatta än vuxna, även om unga sällan bor tillsammans.
– Det är dock inte ovanligt att unga par sover över hos varandra nästan dagligen samtidigt som de har en konversation igång online och dessutom kanske går på samma skola. Ett brottsoffer kan rentav gå i samma klass som sin förövare. Ungdomar har få ytor där de är fredade, säger Anna Strandberg.
Precis som i Tilda och Sebastians fall är det inte ovanligt att både en våldsutsatt och en våldsutövare har sett våld på nära håll i uppväxtmiljön. Det är inte ovanligt att killar utsätter tjejer för sexuellt våld, medan tjejer oftare utsätter andra för verbalt våld. Forskning visar även att nästan en fjärdedel (23 procent) av tjejerna och 14 procent av killarna i åldern 14 till 24 år någon gång utsatts för parrelaterat våld. Våld i nära relation är också skadligare för unga eftersom de är i en kritisk utvecklingsfas vilket kan få negativa konsekvenser längre fram i livet, enligt Brottförebyggande rådet, Brå.
Porrkonsumtion ökar risken att begå övergrepp
En studie visar att regelbunden porrkonsumtion ökar risken för att pojkar ska begå sexualiserat tvång och övergrepp dramatiskt. Pojkar är i genomsnitt tolv år när de börjar titta på pornografi. Vid 16 års ålder har i princip alla killar och drygt hälften av tjejer exponerats för porr.
Sandra Egelström och Anna Strandberg tycker sig kunna se en skiftning i ungas attityd till sex, vilket de till viss del kan se när de till exempel går igenom beslagtagna telefoner. De menar att det är vanligt att hitta porr i telefoner som töms, allra mest i de som tillhör killar. Intima bilder på sig själv, filmer på sig själv där man har sex med någon är vanligt. Man kan även se vad det är för slags material de tittar på.
– Det förekommer också explicit material med korta filmklipp med övergreppssex. Detta ger en bild av en empatilös attityd när det gäller sex och sexuella mönster bland unga – det är oroväckande, säger Anna Strandberg.
Ibland kommer våld i en ung relation till polisens kännedom som misshandel. Ett sådant ärende kom till Anna Strandberg och Sandra Egelström via socialtjänsten. En enstaka misshandel av en tjej under 15 år visade sig vara toppen av ett isberg. Händelsen var gammal men under utredningens gång fick utredarna klart för sig att tjejen systematiskt hade blivit utsatt för fysiskt våld och sexuellt våld och därför beslutade man att utreda ärendet som grovt kvinnofridsbrott och våldtäkt mot barn.
– Om det kommer fram att ”det var bara ett stryptag när vi hade sex”, eller ”det är bara bråk” när det förekommer våld mellan unga, måste man ha med sig vad det kan få för skadeverkningar, säger Anna Strandberg.
– Vi vet ju att den största riskfaktorn för att utsättas för våld är när man redan har blivit utsatt. Troligtvis är det inte många som börjar utöva våld i en parrelation när man är över 40 år. Mönstren börjar befästas i tonåren. Det måste förebyggas för att spara både mänskligt och samhällsekonomiskt lidande.
Utredarna menar att det är ovanligt att unga personer gör en anmälan om en enskild händelse – ibland tänker unga tjejer att det inte är så farligt eller inte ens brottsligt när pojkvännen, tar stryptag under sex. Unga personer kan också vara mindre benägna att göra en polisanmälan. Det kan bland annat bero på att den så kallade normaliseringsprocessen, där kränkningar och våld efter en tid uppfattas som normalt, är kortare för unga personer som har mindre erfarenhet av vad som är rätt och fel.
– Ungdomar kan också avstå från att be om hjälp eftersom de kan vara rädda att förlora sin frihet om föräldrarna sätter upp nya regler och nya gränssättningar, säger Anna Strandberg.
– Det är svårt att se att en femtonåring skulle gå till polisen och anmäla att hon har blivit slagen av sin pojkvän. Ofta berättar den våldsutsatta lite i taget för någon som personen litar på, säger Sandra Egelström.
Vuxenvärlden behöver förstå ungas situation
Något som kan vara problematiskt och försvårar, både vid anmälan och utredning, är hur vuxna ser på och definierar relationer.
– En utmaning är att vuxenvärlden inte alltid ser ungas relationer som tillräckligt seriösa för att se allvaret, säger Anna Strandberg.
– Om man tittar på rättsväsendet är närståendebegreppet inte anpassat för unga relationer. Lagrummet tar inte hänsyn till barn och i vårt arbete har vi ingen brottskod för våld i ungas relationer, vilket gör att det blir svårt att föra statistik och att våld i ungas relationer krasst sett inte finns. Myndighetsvärlden har inte riktigt hängt med, därför har vi svårt att fånga upp och se hur stor problematiken är, säger Sandra Egelström.
Tjej 13, dricker sig jättefull. ”Spotta mig i ansiktet, jag blir så kåt”, ropar hon till killarna. Hon har tittat mycket på porr, tänker att det är så man ska bete sig.
Kille 16, sitter i soffan med en tjejkompis, den gemensamma killkompisen är i köket. Han kastar sig över henne och tar stryptag. Tänker att det är så man gör för att visa uppskattning. Det är ju så de gör i porrfilmerna.
Tjej 17, berättar i ett förhör att hon blev utsatt redan för flera år sedan. Tänker att folk inte anmäler sådant, alla blir ju utsatta? Det jag var med om – var det verkligen våldtäkt?
Berättelserna har Erika Gyllenswärd, verksamhetsutvecklare brott i nära relation, på utvecklingscentrum Väst, fått till sig när hon tidigare jobbade som utredare. Hon menar att ungdomars frekventa närvaro på internet gör våld i parrelation till komplexa ärenden.
– Arenorna där våld utövas är i skolan, men även online och hemma. En tonårstjej kan sitta hemma i tv-soffan med familjen och få ta emot hotfulla meddelanden utan att de vuxna förstår vad som händer, säger hon.
För att brottsförebygga och omhänderta dessa ärenden menar Erika Gyllenswärd att det behövs en vuxenvärld som förstår de ungas situation och som kan vägleda dem och hjälpa dem att förstå hur de kan skydda sig.
Många gånger väljer utsatta barn och unga ut en person att berätta för. Ibland berättar de bara enstaka detaljer.
– Det kan vara någon som jobbar på skolan. Men klarar inte den vuxna att ta emot informationen på ett bra sätt upplever de unga ofta att de har gjort ett försök men att vuxenvärlden svek. Då berättar de kanske inte igen, säger Erika Gyllenswärd.
–  Därför behöver vi inom polisen och våra samverkanspartners förstå sårbarheten och öppna upp för frågor, förklara vad som händer när man skriver en anmälan och så vidare. Vi måste kunna ta emot historien och visa att vi förstår. Det kan vara i förhör, när man tar upp en anmälan, när vi på olika sätt möter ungdomar.
Brottsförebygga genom samverkan
För att brottsförebygga våld i ungas relationer är också samverkan A och O. Bland annat med civilsamhället, sjukvården, barn- och ungdomspsykiatrin, skolan och socialtjänsten.
– Ser man det från den unga personens perspektiv kan det vara skrämmande att prata med en polis eftersom det automatiskt blir en anmälan, medan frivilligorganisationer ibland har chattar där man kan vara anonym. Vi måste bli bättre på att berätta om och sälja in varandras stödmöjligheter.
En person som växer upp i en våldsam miljö kan genom att utsätta andra för våld påverka flera generationer.
– Att växa upp med våld i sin närhet ökar risken för att man i framtiden själv kommer att bli utsatt för våld eller kommer att bruka våld. Det ökar också risken för missbruk och i längden gängkriminalitet och skjutningar, säger hon och menar att dessa individer ofta har en “taskig uppväxt” som gemensam nämnare.
– Därför finns en jättestor brottsförebyggande potential att jobba i hela kedjan, där det börjar med våld i ungas relationer.

Källa: Polisen.se

NordenBladet — Igår, onsdagen den 23 november, var det bandknytning och invigning av Barnahus och StoppCenter på Drottninggatan i Eskilstuna. Samtliga samverkansparter fanns på plats och berättade om det gemensamma arbetet mot våld i nära relation.

På Barnahus och StoppCenter samverkar Socialtjänsten inom Strängnäs och Eskilstuna kommun med polisen, Region Sörmland, Frivården och Åklagarkammaren. Här finns en samlad resurs som möter vuxna och barn som upplevt eller utsatts för våld i nära relation. De erbjuder stöd i olika former beroende av behov. 
På Barnahus samverkar myndigheter kring barn under 18 år som utsatts för våld i nära relation, sexualbrott oavsett relation eller andra allvarliga brott. Syftet är att i en trygg, barnvänlig miljö låta barn som misstänks vara utsatta för övergrepp vara i centrum för utredningsprocessen. Barnet ska slippa slussas runt mellan olika myndigheter och ska inte i onödan behöva upprepa sin berättelse för flera personer.   

Talesperson för media
Elisabeth JohanssonGruppchef på brott i nära relation i Eskilstuna, polisområde SödermanlandTel.nr 010-566 91 86

Nyhet från
Polisen

Publicerad 24 november 2022 15:01

Källa: Polisen.se

NordenBladet — Poliserna finns på plats klockan 13-16 på lördag 26 november. Dina tankar och idéer kommer att samlas in för att skapa nya medborgarlöften för 2023.

Poliser finns på plats mellan klockan 13-16 på lördag 26 november på julmarknaden i Aneby. 
Du som bor i eller i närheten av Aneby har nu chansen att prata med poliserna om hur vi och kommunen ska samverka i det brottsförebyggande och trygghetsfrämjande arbetet i Aneby.
Dina tankar och idéer kommer att samlas in för att skapa nya medborgarlöften för kommande år.
Välkommen!

Pressmeddelande från
Polisregion Öst

Text KommunikationsavdelningenPublicerad 24 november 2022 14:29

Källa: Polisen.se

NordenBladet —
Anna Jinghede Sundwall, kriminaltekniker och doktorand inom våldsforskning. Bild: Anne Majakari
Sent en lördagskväll får polisen ett telefonsamtal från en person som hör skrik och dunsar från grannens bostad. Det är inte första gången. Och inte heller första gången hen ringer polisen. En polispatrull skickas till platsen.
Poliserna ringer på. En kvinna i 35-årsåldern öppnar med viss tvekan. Ett barn i treårsåldern står intill kvinnan och en man runt 40 år sluter upp bakom henne.   
Grannen som ringde polisen var orolig för att kvinnan blivit misshandlad av sin sambo. Patrullen kan inte se några skador på kvinnan och bostaden ser välordnad och städad ut. Det finns inget som tyder på strid eller våld.Mannen lägger armen om kvinnan och förklarar för poliserna att hans sambo skulle gå ut i köket för att ta ett glas vatten när hon snubblade över dammsugaren som stod framme. Kvinnan slog huvudet i en dörrpost, skrek till och ramlade ihop en kort stund av smärtan.- Det måste vara det grannen reagerade på, säger mannen och tittar på sin sambo som nickar bekräftande.
Det som faktiskt hände var att mannen slet upp kvinnan ur soffan genom att ta tag i hennes hår. Han släpade henne över golvet och slog hennes huvud mot dörrposten. Hon ramlade ihop på golvet och blev liggande.Det här är ett fiktivt fall, men ett klassiskt exempel på hur det kan se ut när en patrull åker på uppdrag till ett hem där våld hör till vardagen.
– En person kan utsättas för grovt våld utan att det ger synliga skador eller uppenbara tecken på våld, berättar Anna Jinghede Sundwall, kriminaltekniker i polisområde Örebro och doktorand inom våldsforskning. En person kan också utsättas för lindrigt våld – och blöda ner en hel bostad. Det finns alltså inget givet samband mellan våldets allvar och tecknen på våld och strid.
Är det någon idé att kalla kriminaltekniker till brottsplatsen när det är parternas gemensamma bostad?
– Ja! menar Anna Jinghede Sundwall. Självklart finns både dna och andra spår från förövaren, både i bostaden och på offret, av naturliga orsaker. Men det hindrar inte att vi kan hitta spår som kan bevisa vad som skett på platsen. Eller vad som INTE har skett.
Inte sällan går parternas utsagor isär. Med hjälp av spår eller skador i bostaden, på parterna eller på föremål kan kriminalteknikerna styrka eller avfärda utsagor om vad som hänt och hur spår och skador har uppkommit. Anna forsätter: 
– I vårt fiktiva exempel skulle det kunna vara så att vi hittar små mängder blod och avslitna hårstrån från kvinnan i soffan; hårstrån som visar sig var ryckta från huvudet och inte har lossnat naturligt. Vid undersökning av kvinnan skulle det sannolikt visa sig att hon har skador som inte kan ha uppkommit på det sätt som mannen säger, eftersom skadebilden då skulle sett annorlunda ut.
Hur är det möjligt att utöva grovt våld utan att det syns?
Våld i nära relationer domineras av ett trubbigt våld; med eller utan tillhygge.  Sparkar, slag, örfilar, knuffar, sexuellt och psykiskt våld är vanligt.
– Det här våldet ger inte alltid synliga, yttre skador i form av sår eller blödningar, berättar Anna. Det kan istället orsaka diskreta hudavskrapningar, underhudsblödningar och/eller skador i djupare vävnader och inre organ.
Strypningsvåld är mycket grovt – och mycket vanligt i nära relationer där våld utövas av en man mot en kvinna. Det kan orsaka omedelbar – eller fördröjd – död, men ger sällan synliga yttre skador.- Ytterligare fem sekunders tryck över lufstrupen kan vara skillnaden mellan död och ”inga tecken på våld”, berättar Anna. För att hitta tecken på strypningsvåld måste man veta var man ska söka och vilka frågor man ska ställa. Små, små blödningar kan uppkomma i halsen, i och runt ögonen och i munslemhinnan. Därför är det mycket angeläget att ansiktet och munnen undersöks och dokumenteras noga.  
Hur kan man bevisa ”det osynliga våldet”?
Släpspår, skospår, fot- och fingeravtryck, hårtussar, nagelskrap, blåmärken, besudlingar, rivsår, spår på tillhyggen, kläder och inredning. Det är bara några exempel på vad som – tillsammans förhör, utlåtande av rättsläkare och andra utredningsinsatser – kan bidra till att skapa en bild av vad som hänt (och vad som inte hänt) på en plats vid en viss tidpunkt. 
– Strypningsvåld kan till exempel ibland påvisas genom att vi topsar målsägarens hals och runt den misstänktes handleder, förklarar Anna. Spår av urin, slem och maginnehåll på platsen kan också bidra till att förklara vad som hänt. Dessutom finns metoder för att visualisera skador i underhuden med ultravilolett ljus eller värmekamera. 
Varför är det så viktigt att kriminaltekniker åker ut på uppdrag vid våld i nära relation?
– Den här typen av brott saknar ofta vittnen och är utredningsmässigt komplexa, säger Anna. Om vi i ett tidigt skede kan göra en uttömmande dokumentation av platsen, säkra spår och dokumentera skador kan vi bidra till att oftare nå hela vägen till åtal och fällande dom.
Anna betonar också att många av de initiala åtgärderna kan utföras av patrullen som kommer först till platsen. Ibland på egen hand och ibland med stöd av kriminaltekniker.
– Men för att det ska bli gjort gäller det att ha vetskap om att den här typen av våld inte alltid lämnar uppenbara spår, avslutar Anna.

Hjälp och stöd

Är du eller någon du känner utsatt för våld i hemmet? Misstänker du att någon far illa? Kontakta polisen på 11414. Vid pågående brott ringer du 112. 
Riskerar du att göra någon närstående illa? Det finns hjälp få för att förändra ett kontrollerande eller våldsamt beteende. 
Här finns information om hjälp och stöd; för dig som blir utsatt, för dig som utsätter (eller riskerar att utsätta) och för närstående till både våldsutsatt och våldsutövare: https://polisen.se/utsatt-for-brott/olika-typer-av-brott/brott-i-nara-relation/har-far-du-stod-och-hjalp/ 

Källa: Polisen.se

NordenBladet — Polisen i region Stockholm har även i år förstärkt närvaro på publika platser i samband med julhandeln.

Den förstärkta närvaron är en del av en ökad beredskap för att kunna agera snabbt vid behov, samt skapa trygghet på platser där många människor samlas. Det ger även polisen en större möjlighet att upptäcka avvikande beteenden och samtala med medborgare.
Ingen ökad hotbild
I Stockholm city, där julskyltning, restauranger och butiker lockar många besökare, kommer polisen att ha förstärkt förmåga från och med slutet av november. Det innebär att det kommer att finnas fler poliser på platser där många människor samlas. Den ökade närvaron beror inte på en känd eller förändrad hotbild.
Polisområde nord kommer ha förhöjd närvaro i bland annat köpcentrum. Ambitionen är att regelbundet ha synlig polispersonal i publika miljöer för att skapa trygghet och säkerhet.
Ökad samverkan
Även i polisområde Stockholm syd finns en ökad polisiär närvaro med anledning av julhandeln. Ett särskilt fokus kommer att ligga på närvaro vid handelsplatser och andra publika platser där många människor är i rörelse.
Polisen kommer också att ha ökad samverkan med ordningsvakter och andra externa samverkanspartners på publika platser och köpcentrum i syfte att förebygga och försvåra ett eventuellt angrepp.

Nyhet från
Polisen Stockholms län

Publicerad 24 november 2022 10:09

Källa: Polisen.se