NordenBladet — Social- och hälsovårdsministeriet ber om utlåtanden om utkastet till regeringens proposition med förslag till lag om Genomcentret och om förutsättningarna för hälsorelaterade genetiska analyser. Lagförslaget är på remiss den 18 oktober – 26 november 2021. Syftet med den föreslagna lagen är att stödja en ansvarsfull, jämlik och informationssäker användning av genomdata för att främja människors hälsa. Social- och hälsovårdsministeriet har tidigare begärt utlåtande om en bedömningspromemoria av arbetsgruppen för genomcentret och om två utkast till regeringsproposition med förslag till lag om genomdata, som föregick detta lagförslag. I lagen föreslås bestämmelser om Genomcentret och dess uppgifterI lagförslaget föreslås att det i Finland inrättas ett genomcenter, som ska vara en nationell expertmyndighet i frågor som gäller behandling av genomdata samt hälsorelaterade genetiska analyser. Genomcentret ska vara en expertmyndighetGenomcentret ska vara expertmyndighet i frågor som gäller behandling av genomdata samt hälsorelaterade genetiska analyser.Det nationella genomdataregistret kräver ytterligare beredning I samband med beredningen av lagen har det framkommit att de omständigheter som hänför sig till det nationella genomdataregistret kräver ytterligare beredning. Därför har man beslutat att dela den lagberedning som gäller genominformation i två separata lagförslag som bereds parallellt. Det utkast som nu sänds på remiss är det första av dem. På grund av detta förfarande kommer regleringen av Genomcentret och inrättandet av Genomcentret inte att fördröjas oskäligt. Med tanke på beredningen av genomdataregistret har det dessutom ansetts vara bäst att först inrätta Genomcentret, eftersom detta ger bättre förutsättningar att inrätta ett genomdataregister när också Genomcentret kan delta i beredningsarbetet.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Social- och hälsovårdsministeriet förbereder ett evenemang där man kommer att diskutera fördelningen av social- och hälsovårdens resurser. På detta sätt svarar man på det förslag som arkiater Risto Pelkonens kom med vid Hälsoforum våren 2021. Han föreslog ett nationellt möte i fråga om prioriteringar. Avsikten är att det egentliga evenemanget arrangeras i slutet av 2022.Resurserna måste riktas så att man som helhet får så mycket välfärd och hälsa som möjligt. Då måste man beakta både individens och gemenskapens rättigheter. Syftet med prioriteringen är att främja likabehandling och säkerställa att resurserna används effektivt och verkningsfullt. Prioritering förstås dock ofta felaktigt som en sparåtgärd eller som en åtgärd som riktas mot enskilda befolkningsgrupper. ”Behoven kan vara begränsade och möjligheterna nästan obegränsade, men resurserna är alltid begränsade. Det handlar inte enbart om ekonomiska resurser utan också om tillgången till personal. Vi behöver allmänna, öppna principer för prioriteringen inom social- och hälsovården som alla känner till och som vi kan stödja oss på då vi fattar beslut på olika nivåer”, säger kanslichef Kirsi Varhila.”Traditionellt har man fokuserat på hälso- och sjukvården i diskussionen om prioriteringar. Nu vill vi också få med socialvården så att diskussionen kan föras parallellt. I diskussionen behövs olika infallsvinklar – medborgarnas och experternas tankar samt ett politiskt, strategiskt, juridiskt och etiskt perspektiv”, konstaterar kanslichef Varhila.Förberedelserna för evenemanget inleds hösten 2021. Social- och hälsovårdsministeriet har för avsikt att bjuda in ett stort antal olika aktörer för att delta i beredningen, eftersom man vill att diskussionen ska bli genuint tvärvetenskaplig och pluralistisk.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Finland har förbundit sig att halvera utsläppen från trafiken och transporterna i hemlandet före 2030 jämfört med 2005. Åtgärderna för att uppnå målet har fastställts i statsrådets principbeslut om en färdplan för fossilfria transporter. Inom ramen för färdplanens konsekvensbedömning har man även bedömt vilka kostnader som skulle uppstå för olika branscher om bränslepriserna för vägtrafiken stiger.Enligt utredningen skulle företagens produktionskostnader som en följd av de högre bränslepriserna öka fram till 2025, men ökningen varierar beroende på bransch och område.För de flesta aktörerna skulle kostnadsändringarna på grund av de högre bränslepriserna vara rätt måttliga och deras betydelse beror på ekonomiska konjunkturer. År 2025 skulle kostnadseffekterna för prisökningen drabba trafiken och kemiindustrin hårdast, eftersom andelen bränslen som används för trafiken i dessa branscher är stor. På grund av branschstrukturen skulle kostnaderna öka mest i Södra Finland samt Helsingfors och Nyland när man studerar de stora regionerna.I undersökningen användes prisscenarion som jämfördes med ett referensscenario, där bland annat världsmarknadspriset på olja och distributionsskyldigheten för biobränslen varierade jämfört med i dag.Som en följd av ändrade bränslepriser stiger företagens produktionskostnader inom alla granskade alternativ fram till 2025 med i snitt cirka 0,08 procent jämfört med situationen enligt referensscenariot, och fram till 2030 är ökningen i snitt 0,07–0,38 procent. Sett till bransch är prisökningen störst inom de varu- och persontransporttjänster för vägtrafiken där kostnaderna beroende på prisscenario ökar med 0,7–4,0 procent jämfört med situationen enligt referensscenariot.Högre priser på hemmamarknaden, eventuella effekter på konkurrenskraftenDen kostnadsökning som orsakas av de högre bränslepriserna för trafiken skulle enligt utredningen vara måttlig jämfört med företagens genomsnittliga kostnadsökning. Företagens möjligheter att överföra kostnadsökningen till priserna varierar dock beroende på bransch och geografiskt område. Den påverkas till exempel av konkurrenssituationen och marknadsställningen.På den inhemska marknaden kan ökningen av produktionskostnaderna i huvudsak överföras till priserna för mellanprodukter och slutprodukter, eftersom de högre bränslepriserna påverkar alla branscher. I slutändan syns de högre bränslepriserna till exempel i priserna för livsmedel, konsumtionsvaror och bostäder.Inom exportindustrin beror det på den internationella marknadssituationen om kostnaderna helt eller ens delvis kan överföras till produkternas försäljningspriser, och det är i regel svårt. De högre bränslepriserna leder till sämre konkurrenskraft för företagen om samma prisstegring inte sker i andra länder. Exportens andel är stor till exempel inom skogsindustrin, tillverkningen av maskiner och anordningar, metallindustrin och den övriga industrin.De ökade bränslepriserna skulle inom kollektivtrafiken påverka trafikkostnaderna för dieseldrivna bussar och delvis även biljettpriserna. Bussarnas utsläpp förväntas dock minska avsevärt i takt med att utsläppsstandarderna för fordon skärps som en följd av EU-regleringen. I synnerhet stadstrafiken förutspås bli eldriven, medan det i fjärrtrafiken kommer att finnas dieseldrivna fordon även i framtiden.Den modell som tillämpats i studien beaktar inte ekonomins och företagens anpassning till kostnadsökningen. Om företagen förändrar sin verksamhet som en följd av kostnadsökningen blir de totala effekterna mindre än utredningens resultat.Möjligt att vid kompensationer utnyttja metoder som delvis redan användsI utredningen granskades även eventuella kompensationsmetoder. Om man beslutar att kompensera de extra kostnader som beror på de högre bränslepriserna kan man för att allokera stöden vid sidan om eventuella andra lösningar använda liknande stödformer som i dag. Bland dessa kan nämnas till exempel att minska drivkraftsskatten för lastbilar till den inom EU tillåtna miniminivån och regionala transportstöd.Det motiverade beloppet av kompensationen påverkas väsentligen av i vilken grad prisökningen beror på statens åtgärder och hur transportkostnaderna utvecklas som helhet jämfört med konkurrenterna.Utredningen genomfördes av Ramboll Finland Oy. I utredningens styrgrupp ingick representanter för kommunikationsministeriet, finansministeriet och Transport- och kommunikationsverket Traficom.Närmare information:Sakkunnig Heikki Savikko, Ramboll Finland Oy, tfn 040 124 1194 [email protected] och specialsakkunnig Valtteri Härmälä, kommunikationsministeriet, tfn 0295 342 039, [email protected]

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — I statsandelsuppgifterna till den kommunspecifika kalkyl över utgiftstrycket som publicerades i samband med kommunekonomiprogrammet hösten 2021 har det upptäckts ett fel som nu har korrigerats i den kalkyl över utgiftstrycket som publicerats på finansministeriets webbplats. Korrigeringen gäller statsandelen för kommunal basservice 2023–2025.På grund av korrigeringen är det sammanlagda beloppet av statsandelarna för basservicen från och med 2023 cirka 340 miljoner euro större än i de tidigare publicerade kalkylerna. Effekten per kommun är lika stor för alla kommuner, dvs. statsandelen ökar med cirka 62 euro per invånare från och med 2023.Korrigeringen inverkar inte på den överföringskalkyl för social- och hälsovårdsreformen som även publicerats på ministeriets webbplats och som har gjorts enligt nivån 2022, och senast uppdaterats i maj 2021. Korrigeringen påverkar inte heller fastställandet och utbetalningen av statsandelarna för 2022. Korrigeringen är således informativ och avsedd att beaktas i kommunernas ekonomiplanering under de närmaste åren. Trots korrigeringen måste man förhålla sig särskilt reserverat till den kommunspecifika kalkylen över utgiftstrycket bland annat på grund av den osäkerhet coronaepidemins effekter medför samt för att överföringskalkylen för social- och hälsovårdsreformen fortfarande är preliminär. Både den kommunvisa kalkylen över utgiftstrycket och överföringskalkylen för social- och hälsovårdsreformen uppdateras nästa gång våren 2022. Överföringskalkylen för social- och hälsovårdsreformen görs och fastställs slutligt utifrån bokslutsuppgifterna för 2021–2022 från slutet av sommaren 2023 när boksluten för 2022 har färdigställts. Kalkylerna över utgiftstrycket uppdateras på samma sätt som tidigare två gånger om året i samband med offentliggörandet av kommunekonomiprogrammet på våren och hösten.

Källa: Valtioneuvosto.fi