NordenBladet — Fredagen den 22 oktober deltar försvarsminister Antti Kaikkonen i en arbetssession under andra mötesdagen av Natos försvarsministermöte. Arbetssessionens teman är geostrategiska utmaningar och samarbetet mellan EU och Nato.

“Nato är en viktig aktör som främjar den transatlantiska och europeiska säkerheten och stabiliteten. Det är viktigt för Finland att regelbundet kunna utbyta åsikter med Nato och dess allierade”, säger försvarsminister Antti Kaikkonen.

Utöver Natoländerna har Finlands och Sveriges försvarsministrar bjudits in till mötet samt EU:s höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik Josep Borrell. Mötet hålls i Natos högkvarter i Bryssel.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Statsrådet lämnade den 21 oktober 2021 till riksdagen en proposition med förslag till lag om ändring av lagen om en effektreserv som säkerställer balansen mellan elproduktion och elförbrukning. Lagen bringas till sitt innehåll i överensstämmelse med kraven i EU-förordningen om den inre marknaden för el när det gäller bedömningen av resurstillräcklighet och införandet av kapacitetsmekanismer.Syftet med propositionen är att utveckla effektreservsystemet så att det motsvarar de nya krav som EU-regleringen ställer på strategiska reserver. Syftet med effektreservsystemet är också i fortsättningen att säkerställa att elektriciteten räcker till under vinterperiodens toppförbrukning.En bedömning av behovet av effektreserv och av mängden behövlig kapacitet ska i fortsättningen göras minst vartannat år. Bedömningen ska basera sig på en nationell bedömning enligt elmarknadsförordningen som kompletterar den europeiska bedömningen av resursernas tillräcklighet. Dessutom ska Energimyndigheten vid dimensioneringen av effektreserven beakta den målnivå för elleveranssäkerheten som fastställts genom beslut av statsrådet.Utöver kraftverk och objekt med förmåga till flexibel elförbrukning kan i effektreserven i fortsättningen också ingå energilager som uppfyller de tekniska kraven samt kombinationer av dessa enheter (aggregering). Effektreserven ska till skillnad från tidigare anmälas till Europeiska kommissionen som statligt stöd. Lagen avses träda i kraft den 1 januari 2022.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Regeringen betonar att omställningen till ett klimatneutralt samhälle bör ske på ett socialt och regionalt rättvist sätt. Regeringen anser det principiellt nödvändigt att klimatåtgärdernas eventuella skadliga effekter på inkomstfördelningen kompenseras särskilt för låginkomsttagare och utsatta hushåll. Enligt regeringen är kommissionens förslag i dess nuvarande form dock inte ändamålsenligt. Regeringen kritiserar särskilt möjligheten till direkta inkomstöverföringar från EU:s budget som ingår i förslaget, och betonar att överlappande kompensationssystem bör undvikas.Regeringen tog ställning till kommissionens förslag att inrätta en ny samhällsfacilitet för klimatåtgärder i sin U-skrivelse till riksdagen i dag. Inrättandet av samhällsfaciliteten har ett tätt samband med den föreslagna utvidgningen av utsläppshandeln att innefatta drivmedel och uppvärmningsbränslen, som regeringen i princip förhåller sig positiv till. I och med den nya utsläppshandeln fastställs för vägtrafiken och uppvärmningen av byggnader ett pris vars kostnadseffekter kan inverka negativt på utsatta hushåll, mikroföretag och personer som använder trafiken. Syftet med samhällsfaciliteten är att minska de negativa konsekvenserna. Samhällsfaciliteten som föreslås av kommissionen uppgår till 72,2 miljarder euro och ska fungera under viss tid 2025–2032.Regeringen anser att det på allmän plan är bra att man med hjälp av auktionsintäkterna från det nya utsläppshandelssystemet kan kompensera eventuella negativa konsekvenser för de mest utsatta hushållen och andra aktörer, och å andra sidan stödja rena investeringar. Regeringen anser det också vara positivt att kommissionen fäster uppmärksamhet vid att klimatåtgärderna ska genomföras på ett rättvist sätt. Propositionen är dock inte i sin nuvarande form ändamålsenlig.Regeringen betonar att man vid den fortsatta beredningen av förslaget bör fästa uppmärksamhet vid det mervärde som kan uppnås på EU-nivå, kostnadseffektiviteten och den administrativa bördan. Regeringen förhåller sig med reservation också till samhällsfacilitetens storlek.Regeringen ställer sig kritisk till att öppna den fleråriga budgetramen och till direkt finansiering av sociala förmåner från EUFinansieringen av samhällsfaciliteten sker genom att medlemsstaterna överlåter en fjärdedel av intäkterna från auktioneringen av de nya utsläppsrätterna för vägtrafik och uppvärmning av byggnader till EU:s egna medel. Förslaget förutsätter ändringar i beslutet om EU:s egna medel. Dessutom förutsätter det att beslutet om den fleråriga budgetramen ändras. Regeringen förhåller sig mycket kritisk till ändringarna. För att samhällsfacilitetens medel ska kunna utnyttjas förutsätts det att en medlemsstatsspecifik plan utarbetas och godkänns av kommissionen. Medlemsstaterna kan använda bidragen från samhällsfaciliteten till åtgärder som minskar beroendet av fossila bränslen och som bidrar till övergången till utsläppssnål och utsläppsfri trafik och uppvärmning av byggnader. Förslaget gör det dessutom möjligt för medlemsstaterna att i planerna rikta direkta inkomstöverföringar till sårbara hushåll, trafikanvändare och mikroföretag. Regeringen konstaterar att medlemsstaterna i första hand ska ansvara för miniminivån på grundskyddet som en del av sina system för social trygghet. Statsrådet ställer sig särskilt kritiskt till att EU vid sidan av medlemsstaterna ska vara finansiär av direkta sociala förmåner.Regeringens ståndpunkt är att den har beredskap att granska andra alternativ som möjliggör en lösning som är förenlig med riksdagens ståndpunkter och Finlands klimatpolitiska mål. Denna bedömning kan göras om det krävs för genomförandet av 55 %-paketet eller uppnåendet av en helhet som är tillräckligt ambitiös med tanke på Finlands mål.”Samhällsfaciliteten väcker tvivel och många frågor – och av helt grundad anledning. Det är dock viktigt att ha helhetsbilden i åtanke. Kommissionens förslag om att utvidga utsläppshandeln och inrätta en samhällsfacilitet är tätt sammanlänkade med varandra. Om samhällsfaciliteten inte inrättas och det inte uppstår någon ny utsläppshandel går vi miste om ett effektivt sätt att minska fossila utsläpp överallt i EU och särskilt i de medlemsstater som har mindre skyldigheter utanför utsläppshandeln än vi. Därför är det viktigt att Finlands ståndpunkt inte är ett kategorisk nej, och att olika alternativ utreds”, säger miljö- och klimatminister Krista Mikkonen.Hur framskrider arbetet?Kommissionens förslag om en ny samhällsfacilitet är en del av EU:s mer omfattande klimatpaket, det vill säga 55 %-paketet, som Europeiska kommissionen publicerade i juli. Genom paketet genomförs EU:s åtagande att minska utsläppen med minst 55 procent fram till 2030 och att uppnå klimatneutralitet på EU-nivå före 2050.Behandlingen av lagförslagen har redan inletts i arbetsgrupperna vid Europeiska unionens råd. Förhandlingarna pågår åtminstone till 2022.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Regeringen föreslog den 21 oktober 2021 att republikens president ska stadfästa den nya lagen om driftskompatibilitet för elektroniska vägtullsystem. Lagen gäller ändringar i det europeiska vägtullsystemet, och det varken förpliktar eller leder till att vägtullar införs i Finland.Lagen som avses träda i kraft den 23 oktober 2021 upphäver den gällande lagen.Genom lagen genomförs i Finland Europaparlamentets och rådets nya direktiv om driftskompatibilitet mellan elektroniska vägtullsystem och informationsutbyte om underlåtenhet att betala vägavgifter. Direktivet gäller huvudsakligen teknisk interoperabilitet mellan elektroniska vägtullar.Lagen om driftskompatibilitet för elektroniska vägtullsystem genomför inte konstaterandet i regeringsprogrammet om en lag som ska möjliggöra trängselavgifter. Beredningen av den lagstiftningen sker separat vid finansministeriet.

Källa: Valtioneuvosto.fi