NordenBladet — Handlingsprogrammet mot rasism och för goda relationer godkändes idag som ett principbeslut av statsrådet. Programmet för samman regeringens åtgärder för att trygga ett Finland som är fritt från rasism.Statsrådets handlingsprogram för att motarbeta rasism och främja goda relationer mellan olika befolkningsgrupper har nu offentliggjorts under namnet Ett jämlikt Finland. Programmet baserar sig på en lägesbedömning och evidensbaserad information om rasism och dess uttrycksformer i Finland. Handlingsprogrammet innehåller åtta centrala mål och för att nå dem har man ställt upp 52 åtgärder inom olika förvaltningsområden för åren 2021–2023.Lokala aktörer i nyckelpositionLikabehandling förverkligas i människors vardag och därför spelar kommunerna en viktig roll för att skapa jämlika möjligheter, en trygg vardag och naturliga möten mellan människor med olika bakgrund. I handlingsprogrammet mot rasism betonas därför betydelsen av lokala åtgärder, och man vill allt bättre stödja kommuner och andra aktörer i att bygga upp goda relationer mellan olika grupper bland befolkningen och i att arbeta mot rasism.– Att beslutsamt främja antirasism och goda relationer mellan befolkningsgrupper stärker den positiva utvecklingen av hela samhället. Handlingsprogrammet har utarbetats tillsammans med myndigheter, aktörer i det civila samhället och ungdomar. Vi alla behövs för att skapa förändringar i samhället, konstaterar justitieminister Anna-Maja Henriksson.Åtgärderna i handlingsprogrammet genomförs som en del av statsminister Sanna Marins regeringsprogram. De finansieras dels genom att omrikta befintliga anslag, dels genom att utnyttja EU-finansiering. Ta del av handlingsprogrammet:
Ett jämlikt Finland – Statsrådets handlingsprogram mot rasism och för goda relationer

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Beredningen av det projektbolag som ska bildas för planeringen av Östbanan framskrider.Statsrådet beslutade den 28 oktober 2021 att bemyndiga kommunikationsministeriet att bilda det nya, delvis statsägda aktiebolaget för Östbanan (Itärata). Kommunikationsministeriet kan underteckna avtalet om bolagsbildning och andra handlingar som hänför sig till bildandet, och på statens vägnar teckna aktier i det aktiebolag som bildas.Finska staten förbinder sig att kapitalisera bolaget i enlighet med villkoren i delägaravtalet till ett belopp av högst 40,29 miljoner euro.Projektbolagets ansvarsområde och uppgifter omfattar planeringen av det spårprojekt som gäller linjen Flygbanan-Borgå-Kouvola och finansieringen av planeringen fram till byggstarten.Finanspolitiska ministerutskottet förordade bildandet av projektbolaget för Östbanan den 28 september 2021.Statsrådet bemyndigade dessutom den 28 oktober 2021 kommunikationsministeriet att på statens vägnar godkänna att Nordiska järnvägar Ab försätts i likvidation. Bolaget bildades i februari 2019 för att utveckla spårtrafiken på ett övergripande sätt. Bolaget har ingen operativ affärsverksamhet.Vad händer härnäst?Projektbolaget för Östbanan bildas när tiden för sökande av ändring i kommunernas beslut har löpt ut.En förutsättning för bildandet av bolaget är att finska statens finansieringsförbindelse vid bildandet utgör högst 51 procent av det totala beloppet av finansieringsförbindelserna.Eventuella processer för sökande av ändring kan påverka tidsramarna för bildandet av bolaget, och därför går det inte att ange något exakt datum för bildandet.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Propositionen handlar om att nationellt genomföra bestämmelserna i direktivet mot skatteflykt.Syftet med propositionen är att ingripa i fall där en näringssammanslutnings inkomst inte beskattas på grund av situationer med ett omvänt hybridsubjekt.  Med situationer med ett omvänt hybridsubjekt avses situationer där ett subjekt enligt lagen i en annan stat betraktas som ett skattemässigt transparent subjekt och som en särskild skattskyldig.När tillämpningsvillkoren uppfylls ska EU:s medlemsstater beskatta ett omvänt hybridsubjekts inkomster. Ändringen genomförs så att skattskyldigheten för begränsat skattskyldiga bolagsmän utvidgas till att gälla situationer med ett omvänt hybridsubjekt. Dessutom föreskrivs med stöd av direktivet om undantag för vissa alternativa investeringsfonder.Reformen föreslås träda i kraft vid ingången av 2022. Det är meningen att lagarna ska tillämpas första gången vid beskattningen för 2022. I och med den föreslagna reformen  har direktivet mot skatteflykt och dess ändringsdirektiv genomförts till alla delar i Finland.En länk till regeringens proposition publiceras på den finska webbsidan för beslut. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Statsrådet tillsatte en sannings- och försoningskommission för samer vid sitt allmänna sammanträde den 28 oktober. Arbetet med att tillsätta en sannings- och försoningskommission har fortsatt i enlighet med regeringsprogrammet för statsminister Sanna Marins regering. Ärendet har beretts i nära samarbete mellan företrädare för finska staten, Sametinget och Skoltarnas byastämma. Kommissionens mål är att sammanställa och synliggöra samernas erfarenheter av finska statens och olika myndigheters agerande.”Jag önskar sannings- och försoningskommissionen för samer framgång i det viktiga arbetet. Vårt gemensamma mål är att kommissionens arbete ska öka dialogen och förtroendet mellan samerna och finska staten. Endast genom att förstå vad samerna har upplevt kan vi finna lösningar för framtiden”, säger statsminister Sanna Marin.”I dag inleds ett viktigt arbete för att utreda konsekvenserna av diskrimineringen av samer och statens assimilationspolitik. Det finns fortfarande problem när det gäller att erkänna och tillgodose samernas rättigheter som urfolk i Finland. Jag hoppas att den här tunga processen leder till konkreta åtgärder som genuint främjar samernas ställning i det finska samhället”, konstaterar Sametingets ordförande Tuomas Aslak Juuso.”Sannings- och försoningskommissionen för samer utför ett viktigt men samtidigt tungt arbete. Arbetet kommer att bygga på flera år av omsorgsfullt förberedande arbete för att öka förståelsen och förtroendet mellan samerna och finska staten. Vi önskar kommissionen framgång i arbetet och tillräckliga resurser för ett framgångsrikt arbete”, säger skoltarnas förtroendeman Veikko Feodoroff.Sannings- och försoningskommissionen för samer är självständig och oberoende i sin verksamhet. Två av dess fem kommissionsledamöter har utnämnts på framställning av statsrådet, två på framställning av Sametinget och en på framställning av Skoltarnas byastämma.Kommissionsledamöter ärdoktorand, juris kandidat Heikki J. Hyvärinenförvaltningsmagister Irja Jefremoffärkebiskop emeritus, teologie doktor Kari Mäkinenarbetslivsprofessor, juris doktor Hannele Pokkafilosofie magister Miina Seurujärvi.Målet för sannings- och försoningsprocessen är attidentifiera och bedöma diskriminering av samer och kränkningar av deras rättigheter både i det förflutna och i dag, inklusive statens assimilationspolitikutreda hur dessa påverkar samerna och deras samhälle i daglägga fram föreslag om hur man kan främja kontakten såväl mellan samerna och finska staten som samerna emellanöka medvetenheten om samerna som Finlands urfolk.Avsikten är också att finska staten som resultat av sannings- och försoningsprocessen bär sitt ansvar och tillsammans med Sametinget, Skoltarnas byastämma och andra samiska aktörer främjar tillgodoseendet av samernas rättigheter i Finland. Psykosocialt stöd utgör en väsentlig del av sannings- och försoningsprocessen.
 
Kommissionen ska utarbeta en rapport om sitt arbete. Rapporten med åtgärdsförslag ska överlämnas till statsrådet, Sametinget och Skoltarnas byastämma före den 30 november 2023.Samernas ställning som urfolk tryggas i Finlands grundlag. Enligt 17 § 3 mom. i grundlagen har samerna såsom urfolk rätt att bevara och utveckla sitt språk och sin kultur.Internationella förebilderSannings- och försoningskommissioner har sina rötter i 1970-talet. Internationellt har sanningskommissioner eller sannings- och försoningskommissioner tillsatts för processer där man granskar kollektiva oförrätter som skett tidigare i landets historia. Sannings- och försoningskommissioner har tillsatts i cirka 40 länder.
 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Statsrådet har förlängt giltighetstiden för den förordning som begränsar förplägnadsrörelsers verksamhet till den 15 november 2021. De gällande områdesspecifika begränsningarna för restaurangerna ändras inte.Begränsningarna för samhällsspridningsfasen gäller i landskapen Egentliga Finland, Satakunta, Päijänne-Tavastland, Österbotten, Södra Österbotten, Mellersta Österbotten och Nyland från och med den 31 oktoberFörplägnadsrörelserna får servera alkohol kl. 07.00–24.00 och hålla öppet kl. 05.00–01.00.Restauranger vars huvudsakliga verksamhet är servering av alkohol får använda endast hälften av kundplatserna inomhus och utomhus. Övriga restauranger får använda 75 procent av kundplatserna inomhus.Alla kunder i restaurangens lokaler inomhus ska ha en egen sittplats vid ett bord eller en motsvarande plan yta.Som ett alternativ till de särskilda begränsningarna i förplägnadsverksamheten kan aktören kräva att deras kunder visar upp ett covidintyg.Begränsningarna för förplägnadsrörelser i det övriga landet, dvs. områden som befinner sig i accelerationsfasen eller på basnivån, från och med den 31 oktoberHär gäller inga särskilda begränsningar i fråga om antalet kunder eller serverings- och öppettiderna.De allmänna kraven på hygien och avstånd mellan kunder gäller i alla områden.Undantagen från begränsningarna ändras inteBegränsningarna i förordningen gäller inte personalrestauranger eller försäljning av mat som avhämtas. Begränsningarna i fråga om öppettiderna gäller inte ombord på fartyg och luftfartyg som går i trafik mellan Finland och utlandet eller i trafik utomlands, och inte heller förplägnadsrörelser som finns i anslutning till distributionsstationer för flytande bränsle.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Regeringen föreslår den 28 oktober 2021 ändringar i lagen om temporärt kostnadsstöd för företag. Kostnadsstödet fortsätter genom att det riktas till företag inom turism, restaurang- och evenemangsbranschen. Stödet beviljas av Statskontoret. Ansökningsperioden börjar i december 2021.Stödberättigade är också företag inom andra verksamhetsområden, om företaget självt eller en viktig kundgrupp för företaget har drabbats av en offentligrättslig begränsning i anslutning till hanteringen av covid-19-pandemin. Rena myndighetsrekommendationer betraktas inte som begränsningar.
 
Syftet med lagen är att i den svåra situation som uppstått till följd av pandemin stödja kontinuiteten i verksamheten inom de verksamhetsområden som särskilt drabbats av pandemin och för de företag som drabbats av begränsningar. Vidare är syftet att minska antalet företag som går i konkurs genom att ge företagen mer tid att anpassa sin verksamhet och sina kostnader, i och med att den kris som orsakats av covid-19-pandemin har dragit ut på tiden.
 
Propositionen hänför sig till den fjärde tilläggsbudgetpropositionen för 2021 och avses bli behandlad i samband med den. Det kommer att lämnas en separat regeringsproposition om att förlänga lagens giltighetstid efter den 31 december 2021.
 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Vid sitt allmänna sammanträde den 28 oktober 2021 utnämnde statsrådet Esa Pulkkinen till tjänsten som kanslichef för försvarsministeriet för tiden 1.1.2022-31.7.2025.Överdirektör Esa Ilmari Pulkkinen (f. 1957) har varit avdelningschef för försvarsministeriets försvarspolitiska avdelning sedan 2020. Han hade samma befattning åren 2010-2016. Åren 2016-2020 var Pulkkinen chef för Europeiska unionens militära stab i Bryssel. Tidigare i sin karriär har han tjänstgjort bland annat vid försvarsmakten som biträdande avdelningschef vid huvudstaben och som kommendör för jägarbrigaden, samt som avdelningschef och nationell expert vid EU:s militära stab. Till utbildningen är Pulkkinen generalstabsofficer.
Kanslichefen är ministeriets högsta tjänsteman och har till uppgift att bistå ministern i att leda, utveckla och övervaka verksamheten vid ministeriet och inom dess förvaltningsområde. Kanslichefen leder och samordnar ministeriets strategiska planering, har ansvar för att den interna kontrollen fungerar och stöder ministern i planeringen, genomförandet och övervakningen av omfattande frågor samt leder resultatstyrningen av förvaltningsområdet.
Vid försvarsministeriet ges

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — EU-ländernas finansministrar meddelade torsdagen den 28 oktober att de är nöjda med bedömningen av Finlands plan för återhämtning och resiliens. Finansminister Annika Saarikko representerade Finland vid videokonferensen.”Jag är nöjd med den positiva respons som Finland fick. Återhämtningsplanen hjälper oss för sin del att förverkliga ansvarsfull finländsk ekonomisk politik där hållbara finanser och gröna investeringar går hand i hand”, säger minister Saarikko.I sin plan för återhämtning och resiliens drar Finland upp riktlinjer för hur man ska använda sig av finansieringen från EU:s facilitet för återhämtning och resiliens. Återhämtningsplanen innehåller för närvarande 2,1 miljarder euro i finansiering av reformer och investeringar. Planen en är en del av Finlands program för hållbar tillväxt.Reformerna och investeringarna är indelade i fyra pelare:Grön övergångdigitaliseringsysselsättning och kompetenssocial- och hälsotjänster.Rådet godkänner planen inom de närmaste dagarnaEuropeiska kommissionen offentliggjorde den 4 oktober en positiv bedömning av Finlands plan. Finansministrarna diskuterade bedömningen vid sin videokonferens, men EU-rådet ska godkänna planen formellt genom ett genomförandebeslut  i ett skriftligt förfarande inom de närmaste dagarna. Genomförandebeslutet innehåller bland annat delmål och mål för Finlands plan.Efter godkännandet får Finland 13 procent av EU-finansieringen i återhämtningsplanen, dvs. 271 miljoner euro i löpande priser, till sitt förfogande. Riksdagen har godkänt den tredje tilläggsbudgeten, vilken drar upp riktlinjerna för användningen av finansieringen i år. Nästa års EU-finansiering ingår i regeringens budgetproposition. Ministerierna och andra organisationer informerar om finansieringsansökningar inom sina ansvarsområden.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Jämställdheten i Finland placerar sig på femte plats i Europeiska unionen. I jämförelsen mättes jämställdheten på flera olika delområden, såsom på arbetsmarknaden, inom hälso- och sjukvården och inom maktutövningen.Europeiska jämställdhetsinstitutet EIGE offentliggjorde det sjätte jämställdhetsindexet den 28 oktober 2021. Med indexet mäts jämställdheten inom sex olika delområden: makt, kunskap, arbete, hälsa, pengar och tid. Rapporten innehåller också ett specialtema som i år är hälsa, i synnerhet coronavirusets konsekvenser för hälsan, psykisk hälsa samt sexuell och reproduktiv hälsa. Största delen av uppgifterna i det nu publicerade indexet är från 2019, och i fråga om maktutövningen används främst medeltalen från åren 2018–2020.Som helhet är ökningen kraftigast inom maktutövning och ekonomiskt beslutsfattandeDet totala indextalet i EU är nu jämnt 68. Talet som beskriver fullständig jämställdhet är 100. Ökningen jämfört med den föregående mätningen är 0,6 poäng och 4,9 poäng jämfört med 2010. I rapporten fäster man uppmärksamhet vid att utvecklingen varit långsam. Med den nuvarande hastigheten uppskattas det ta nästan tre generationer att uppnå jämställdhet. Coronapandemin och dess negativa konsekvenser för jämställdheten hotar att bromsa utvecklingen.Hälsoområdet har de högsta poängen (87,8) i EU:s totalpoäng och områdena makt (55,0) och kunskap (62,7) de lägsta. De allra lägsta poängen (48,8/54,1) ses inom ekonomiskt beslutsfattande och segregationen inom utbildningen. Könssegregeringen är ett betydande problem såväl på arbetsmarknaden som inom utbildningen i EU. I fråga om utbildningen har poängen hållits på nästan samma nivå under de senaste åren, i synnerhet vad gäller segregation.Poängen har stigit mest inom området maktutövning. Ökningen var 1,9 poäng jämfört med föregående mätning och drygt 13 poäng jämfört med 2010. Poängen för maktutövning har stigit med nästan två tredjedelar av indexpoängens ökning i sin helhet sedan 2010. Situationen har förbättrats i synnerhet inom ekonomiskt beslutsfattande.Finland klart bättre än EU i genomsnittFinlands totala antal poäng är 75,3 vilket är drygt sju poäng över EU:s genomsnitt. Ökningen jämfört med i fjol är 0,6 poäng. Sedan 2010 har indextalet stigit med 2,2 poäng. I EIGE:s klassificering hör Finland till dem som har ett högre nationellt poängtal än EU:s genomsnitt men vars poäng har stigit långsammare än genomsnittligt inom EU.
 
Även i Finland är ökningen störst inom maktutövning, där resultatet nu är 74,3. Skillnaden jämfört med den föregående mätningen är 2,4 poäng. Poängen har stigit både för det politiska och för det ekonomiska beslutsfattandet. På kort sikt har ökningen varit störst inom det politiska beslutsfattandet (6,5), och på lång sikt störst inom det ekonomiska beslutsfattandet (8,3). Ökningen beror på att andelen kvinnor ökade både i riksdagsvalet 2019 och i regeringen.I övrigt har ändringarna varit små för Finlands del. De högsta poängen i Finland (89,5) ses inom hälsoområdet. Få förändringar i toppen – Nederländerna nu på tredje platsDe tre länderna i toppen är Sverige, Danmark och Nederländerna. Frankrike är på fjärde plats och Finland på femte plats. Nederländerna fick högre poäng än Frankrike och Finland och är nu på tredje plats, vilket innebär att Frankrike och Finland tappat en placering. Nio länder fick över 70 poäng, och av dem fick endast Sverige över 80 poäng. Poängen i Nederländerna och Frankrike har under de senaste åren stigit särskilt inom beslutsfattandet, i Frankrike med nästan 30 poäng sedan 2010. En av orsakerna till detta är särskilt de kvoter som används i Frankrike i både det politiska och det ekonomiska beslutsfattandet. Nederländernas poäng steg från i fjol särskilt inom området ekonomiskt beslutsfattande. Tydliga skillnader mellan könen i fråga om hälsotillstånd och hälsobeteendeI år är hälsa specialtemat. Resultatet visar som helhet att kvinnor i alla åldersgrupper i genomsnitt har ett sämre hälsotillstånd än männen, den psykiska hälsan medräknad. Av kvinnorna uppger 66 procent och av männen 71 procent att deras hälsotillstånd är gott eller mycket gott. Kvinnorna rapporterar också om nedsatt psykiskt välbefinnande oberoende av familjeform, ålder, inkomster, födelseland eller funktionsnedsättningar.Det finns permanenta skillnader mellan könen i fråga om hälsofrämjande beteende, såsom hälsosam kost och motion. Män röker och dricker mer alkohol än kvinnor. Å andra sidan uppnår män oftare än kvinnor motionsmålet per vecka. Beteendemönstren syns redan i ungdomen, och klyftan mellan män och kvinnor ökar med åldern. Coronapandemin har försämrat tillgången till hälso- och sjukvårdstjänsterMånga befolkningsgrupper, såsom ensamförsörjare, äldre, invandrare och personer med funktionsnedsättning, och inom dessa grupper i synnerhet kvinnorna, löper större risk att bli utan vård. Till exempel kostnader och erfarenheter av diskriminering kan vara ett hinder för att använda hälso-vårdstjänster. Stora kostnader utgör ett hinder för användning av social- och hälsovårdstjänster i synnerhet bland 65-åringar och äldre.Coronapandemin har ytterligare ökat hindren för tillgången till hälso- och sjukvårdstjänster i EU, antingen på grund av fördröjningar inom vården eller på grund av rädsla för smitta. Ungefär en femtedel har blivit utan vård eller läkarundersökning under pandemin. Män löper större risk att insjukna i allvarlig covid-19 – men kvinnor utsätts oftare för smittaMän löper större risk att insjukna i allvarlig covid-19 och att dö i sjukdomen. Kvinnor utsätts å andra sidan för coronavirussmitta oftare än män och smittan är vanligare bland kvinnor i arbetsför ålder än bland män i arbetsför ålder, vilket har en koppling till att omsorgsarbete ofta utförs av kvinnor, i synnerhet arbetet inom hälso- och sjukvården.Särskilt för dem som arbetar inom vårdbranschen verkar coronaviruset ha haft allvarliga effekter också på den psykiska hälsan.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Inrikesministeriet har tillsatt ett projekt som går ut på att göra en förstudie om behoven att ändra utlänningslagen och om sättet att genomföra reformen.Avsikten är att i förstudien bedöma hur väl utlänningslagens nuvarande innehåll och struktur fungerar och identifiera centrala utvecklingsbehov som beror på ändringar i rättspraxis och omvärlden. Omvärlden har påverkats i synnerhet av den tekniska utvecklingen, såsom införandet av digitala tjänster och biometriska kännetecken.Utifrån förstudien utarbetas i projektet en plan för en totalreform. I planen ges ett förslag till utlänningslagens framtida struktur och sättet att genomföra reformen samt en bedömning av personalbehoven och tidsplanen för arbetet.Själva reformarbetet ska inledas i ett separat projekt under nästa regeringsperiod. Avsikten är att nästa regeringsprogram ska innehålla en föresats om totalreformen. I projektet samlas in synpunkter på utlänningslagens tillgänglighetFörstudien bereds vid inrikesministeriets migrationsavdelning. Som underlag utnyttjas jämförande forskning om strukturen hos EU-ländernas utlänningslagstiftning. Vid behov och i mån av möjlighet utnyttjas också utomstående utredningar samt statsrådets gemensamma utrednings- och forskningsverksamhet (VN TEAS). I förstudien hörs myndigheter som tillämpar lagen samt andra sakkunniga och berörda grupper i synnerhet om lagens tillgänglighet och funktion. Vid ministeriet pågår samtidigt ett projekt vars uppgift är att fastställa långsiktiga mål för Finlands övergripande migrationspolitik.  För förstudien tillsätts en tvärsektoriell uppföljningsgrupp. Till medlemmar i gruppen kallas företrädare för utrikesministeriet, justitieministeriet, arbets- och näringsministeriet, Migrationsverket, domstolsväsendet, diskrimineringsombudsmannens byrå och forskarsamfundet. Projektets mandat går ut den 31 mars 2023.Ändringarna har gjort lagen svår att gestaltaI utlänningslagen finns bestämmelser om bland annat villkor för inresa och vistelse i landet, resedokument, internationellt skydd och rättsskydd. Det finns för närvarande separata lagar om vissa typer av tillstånd, men även i fråga om dessa tillstånd fastställs de allmänna förutsättningarna i utlänningslagen.Den nuvarande utlänningslagen trädde i kraft 2004. Den omfattande lagen innehåller cirka 300 paragrafer med över 1 000 bestämmelser. Efter ikraftträdandet har lagen ändrats sammanlagt cirka 90 gånger. Genom bestämmelserna i utlänningslagen har också över 20 EU-direktiv satts i kraft. På grund av de många ändringarna har lagens struktur lidit och lagen har blivit svår att gestalta. Utlänningslagen är ett verktyg för migrationspolitik med hjälp av vilket målen för en övergripande, konsekvent och tydlig migrationspolitik kan stödjas. Regeringen beslutade vid ramförhandlingarna i maj 2021 att det ska beredas en förstudie om en totalreform av utlänningslagen. 

Källa: Valtioneuvosto.fi