NordenBladet — Finansministeriets tjänst som finanspolitisk samordnare söktes inom den utsatta tiden av 5 personer. Avsikten är att tjänsten tillsätts den 1 december för en viss tid på fem år.Följande personer sökte tjänsten:Katariina JuholaLauri KajanojaSeppo OrjasniemiJenni PääkkönenPekka SinkoFinanspolitiska samordnaren ska i egenskap av biträde till statssekreteraren som kanslichef Martti Hetemäki utveckla och samordna beredningen av ärenden inom ekonomiska avdelningens, budgetavdelningens och skatteavdelningens ansvarsområden som omfattas av det finanspolitiska samordnandet samt beredningen av ärenden inom kommun- och regionförvaltningsavdelningens ansvarsområde som gäller verktyg för tillsynen över den offentliga ekonomins stabilitet.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Social- och hälsovårdsministeriet har mottagit ett utlåtande från Institutet för hälsa och välfärd som gäller att utvidga användningen av coronapasset. I utlåtandet föreslår Institutet för hälsa och välfärd bland annat att coronapasset ska användas även för att kontrollera arbetsdugligheten hos social- och hälsovårdspersonal, dvs. att anställda inom vissa uppgifter inom vård och omsorg är vaccinerade.Enligt social- och hälsovårdsministeriet är initiativet intressant särskilt med tanke på att skydda de människor som är mest utsatta för coronavirussjukdomen. Hos de personer som är särskilt utsatta eller som inte har vaccinationsskydd kan coronaviruset orsaka allvarliga symtom som kräver sjukhusvård, och i värsta fall vara livsfarligt. Social- och hälsovårdsministeriet kommer att bedöma Institutet för hälsa och välfärds förslag tillsammans med de övriga ansvariga ministerierna i samband med den fortsatta beredningen gällande användningen av coronapasset. 
 
Att utvidga användningen av coronapasset är enligt utlåtandet ett snabbt sätt att skydda patienter och kolleger mot coronavirussmitta. Förslaget har dock sina brister när det gäller möjligheterna att utfärda bestämmelser i lag om den föreslagna lösningen. Utlåtandet saknar en grundlig bedömning av de lagstiftningsmässiga yttre villkoren för förslaget. Frågan är principiellt svår, och måste bedömas med tanke både på vårdpersonalens rättigheter och på arbetsrättsliga frågor. 
 
För att bestämmelserna om coronapasset ska kunna omfatta vårdpersonal förutsätts det en helhetsbedömning där man beaktar jämlikheten, förbudet mot diskriminering, den personliga integriteten och skyddet för privatlivet och personuppgifter. I de grundläggande rättigheterna ingår dessutom näringsfriheten och rätten till arbete. Bestämmelserna om coronapasset innehåller en rätt att behandla hälsouppgifter, vilket betyder att också den allmänna dataskyddsförordningen och lagen om  integritetsskydd i arbetslivet måste beaktas när man bedömer frågan. 
 
Om bestämmelserna om coronapasset utvidgas till att gälla vårdpersonal, måste konsekvenserna och följderna av detta bedömas till exempel utifrån vad följden skulle vara för en anställd som inte har ett coronapass, och vad man skulle göra om en anställd på grund av hälsoskäl inte har möjlighet att bli vaccinerad. 
 
Social- och hälsovårdsministeriet har bett Institutet för hälsa och välfärd i egenskap av sakkunniginrättning bedöma om förslaget är genomförbart med tanke på de yttre villkoren för att det ska finnas en starkare grund för förslaget både vid lagberedning och i offentliga debatter. Som sakkunniginrättning har Institutet för hälsa och välfärd en viktig roll när det gäller att ge tillförlitlig information och expertutlåtanden. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Ett viktigt mål i miljöministeriets åtgärdsprogram för äldres boende (2020–2022) är att uppmuntra åldrande människor att förutse sina framtida boendebehov och att i god tid genomföra sina planer gällande boendet.Arbetseffektivitetsföreningen rf har på uppdrag av miljöministeriet gjort en utredning om vad organisationerna och föreningarna gör och kan göra när det gäller äldres möjligheter att förutse och planera sitt boende. I utredningen deltog riksomfattande pensionärs- och seniororganisationer, organisationer inom äldreomsorgen, företrädare för bostads- och fastighetsbranschen samt företrädare för kommunerna.I utredningen lyfte man fram finansieringen, utmaningarna gällande organisationernas resurser, samarbetet med andra organisationer och kommuner samt behoven inom kommunikationen, eftersom informationen inte når alla äldre och deras anhöriga. Det viktigaste förslaget till små tilläggsresurser var att stärka samarbetet genom ett gemensamt projekt om förutseendet och planeringen av äldres boende.Miljöministeriet utlyser den 1 november 2021 en ansökningsomgång för riksomfattande organisationer för deras verksamhet när det gäller att stödja förutseendet och planeringen av äldres boende. Det nätverksprojekt som inleds syftar till att tillsammans med organisationernaStärka organisationernas samarbete när det gäller att förutse äldres boendebehovSammanställa och uppdatera rådgivningsmaterial och vid behov producera nytt materialKommunicera vid evenemang, i sociala medier m.m.Arrangera lokala evenemang, också tillsammans med medlemsföreningarEffektivisera kommunikationen, rådgivningen och utbildning genom samarbete.Deltagande organisationer kan till exempel ordna evenemang och rådgivning för medborgare och sina medlemmar samt för de kommunala äldreråden. Arbetseffektivitetsföreningen samordnar genomförandet av nätverksprojektet. Projektet pågår under tiden december 2021 till november 2022.I projektet skapas en gemensam databank med kommunikations- och rådgivningsmaterial om hur äldre kan planera för framtida boendebehov.Ansökan ska vara inlämnad senast den 21 november 2021 kl. 16.15.Mer om ämnetMiljöministeriet: Äldres boendeArbetseffektivitetsföreningens rapport (på finska)Utlysning och ansökningsblankett

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Europeiska kommissionens ledande vice ordförande och kommissionär Margrethe Vestager med ansvar för EU:s digitala beredskap och konkurrenspolitik besöker Helsingfors fredagen den 29 oktober. Arbetsminister Tuula Haatainen och näringsminister Mika Lintilä diskuterar med vice ordföranden aktuella frågor inom konkurrenspolitiken och politiken om statligt stöd, genomförandet av EU:s industristrategi samt digitalisering. Arbets- och näringsministeriets ministrar träffar kommissionär Margrethe Vestager på fredagen i Helsingfors. Huvudtemat för mötena är främjande av EU:s inre marknad och industrins konkurrenskraft. Utgångspunkten ska vara att trygga lika verksamhetsbetingelser för näringslivets aktörer. När det gäller industripolitiken är det viktigt att ta hänsyn till EU:s övergripande industristrategi och de små och medelstora företagens betydelse för att främja konkurrenskraften.Finland understöder en strikt linje i EU:s konkurrenspolitik och politik om statligt stödArbetsminister Haatainen diskuterar med Vestager EU:s konkurrenspolitik och politik om statligt stöd och kommissionens pågående utvärdering av konkurrenspolitiken.  ”För oss är det viktigt att regleringen av EU:s konkurrenspolitik och politik för statligt stöd förblir strikt för att den inre marknaden ska fungera väl och jämlikt. I vissa projekt som är strategiska för EU är det motiverat att tillämpa en mer tolerant reglering av statligt stöd som riktar sig till dem, men detta bör inte utvidgas till ett mer allmänt bruk”, säger arbetsminister Haatainen.Många EU-länder har under den senaste tiden föreslagit lindringar i reglerna för EU:s konkurrenspolitik och politik för statligt stöd, men Finland förespråkar en strikt linje i dessa. Reglerna om statligt stöd måste garantera de företag som är verksamma inom EU jämlika verksamhetsmöjligheter och säkerställa att den inre marknaden förblir öppen för fri konkurrens. Finland hoppas också att de temporära statliga stöd som inletts under coronakrisen i mån av möjlighet ska slopas genast när det ekonomiska läget och pandemiläget medger det. Bestämmelserna om konkurrens och statligt stöd ska också bidra till att stödja unionens mål om en grön och digital omställning.Industristrategin ska vara inriktad på att säkerställa EU:s globala konkurrenskraftNäringsminister Lintilä diskuterar EU:s uppdaterade industristrategi, EU:s konkurrenskraft samt den digitala ekonomin och framväxande tekniker med ledande vice ordföranden. I industristrategin ska de olika sektorerna vara väl representerade och den ska vara inriktad på att säkerställa EU:s globala konkurrenskraft.”Hållbara bioekonomiska lösningar bör vara en del av EU:s industristrategi. Biobaserade material och produkter stöder EU:s övergång till en klimatneutral ekonomi, hållbar tillväxt och konkurrenskraft”, säger näringsminister Lintilä.

Källa: Valtioneuvosto.fi