NordenBladet — Den 25 november uppmärksammas den internationella dagen mot våld mot kvinnor och då ordnar justitieministeriet i samarbete med Kvinnoorganisationernas Centralförbund ett seminarium om digitalt våld. Evenemanget är en del av regeringens program för bekämpning av våld mot kvinnor.Digitalt våld är ett välkänt fenomen för många som är offer för våld i nära relationer. I diskussionen om våld och i myndigheternas verksamhet har frågan däremot inte uppmärksammats i någon större utsträckning. Vid seminariet granskar internationella och finländska experter digitalt våld ur olika synvinklar. Ämnen som diskuteras är till exempel könsstereotyper i videospel och könsbaserat våld inom spelbranschen.Seminariet öppnas av justitieminister Anna-Maja Henriksson.Seminariet hålls i Helsingfors och det är möjligt att delta på plats eller på distans. Anmälningar tas emot till och med den 19 november.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Jord- och skogsbruksministeriet har sänt på remiss en förordning som tillåter jakt på varg i stamvårdande syfte vintern 2022. Jakt är en del av förvaltningsplanen för vargstammen som syftar till att trygga en livskraftig population och samtidigt tillgodose behoven hos de människor som bor i vargreviren.– Jakt är ett viktigt element som hör till förvaltningen av stora rovdjur. Och nu föreslår vi att även jakten på varg ska tillåtas. Jakten hjälper att reglera populationens tillväxt, förebygga skador och öka acceptansen för varg. Vi har berett detta omsorgsfullt och brett, säger jord- och skogsbruksminister Jari Leppä.Syftet med jakten är att minska sociala vargrelaterade konflikter och förbättra acceptansen för varg och på så sätt bevara den gynnsamma bevarandestatusen. Enligt EU:s habitatdirektiv är vargen en strikt skyddad art utanför renskötselområdet. Undantag är dock möjliga om jakten har ett tydligt mål och om det går att visa att det inte finns någon annan tillfredsställande lösning. Jakten får inte riskera vargens gynnsamma skyddsnivå. Kvoten är 20 vargar utanför renskötselområdet. Jakten får rikta sig till högst fyra flockar eller ett revirmarkerande vargpar för att inte riskera den gynnsamma bevarandestatusen. Kvoten gäller inte skade- eller säkerhetsbaserade dispenser beviljade av Viltcentralen eller polisen.Naturresursinstitutet fastställer bevarandestatusenJord- och skogsbruksministeriet har gett Naturresursinstitutet i uppdrag att ta fram ett referensvärde för den gynnsamma bevarandestatusen som används som stöd för besluten. Referensvärdet beskriver den populationsstorlek som räcker för att nå och bevara en gynnsam bevarandestatus på lång sikt. Arbetet blir klart 2022, men Naturresursinstitutet lämnade den 2 september 2021 en halvtidsrapport som jord- och skogsbruksministeriet har använt vid beredningen av förordningen. Halvtidsrapporten beskriver tre olika sätt att fastställa referensvärdet. Ministeriet tillämpade den modell som bygger på demografi. Ett demografiskt referensvärde beaktar till exempel vargstammens storlek, struktur, könsfördelning och geografiska fördelning av revir. Naturresursinstitutets strategi går ut på att beslutsfattaren gör en bedömning av storleken på den risk som accepteras för det att antalet sjunker under nivån för minsta livskraftiga population. När det handlade om att definiera den minsta livskraftiga populationen utgick man från att risken för att vargen försvinner från Finland under de kommande hundra åren är tio procent. Internationella naturvårdsunionen (IUCN) använder samma risknivå i sina hotbedömningar. Därefter beslutade ministeriet att risken för att antalet vargar sjunker under nivån för minsta livskraftiga population är en procent under de kommande hundra åren. Utifrån detta beräknade Naturresursinstitutet att det demografiska referensvärdet för en gynnsam bevarandestatus är 24 familjeflockar. Ministeriet valde att använda en väldigt låg risknivå eftersom Naturresursinstitutet inte är färdigt med referensvärdearbetet och det demografiska referensvärdet inte beaktar vargstammens genetiska variation. Trots att vargpopulationens genetiska mångfald är god just nu är den nedåtgående trenden oroväckande. Jord- och skogsbruksministeriet har målet att på lång sikt få vargstammen upp till en nivå som tryggar vargstammens genetiska variation. För att nå detta mål måste toleransen för varg blir bättre jämfört med dagsläget, och därför beslutade man tillåta begränsad jakt utifrån demografiskt gynnsam bevarandestatus.Vargstammen i Finland är nu störst på hundra årEnligt Naturresursinstitutets bedömning av vargpopulationens storlek fanns det 28 vargflockar i Finland i mars i år, vilket betyder att bevarandestatusen är gynnsam. Utöver dessa flockar fanns det 20 revirmarkerande vargpar. Det är Finlands största vargstam på hundra år. Vargungarna föddes i april-maj, så att i slutet av året är populationen avsevärt större än i mars.  Naturresursinstitutets bedömning av populationens storlek innehåller en prognosmodell som beskriver förändringarna i vargstammen efter bedömningen i mars. I november 2021 finns det med 90 procents sannolikhet 36–51 vargflockar och 70–84 vargrevir i Finland. Prognosmodellen baserar sig på forskningsrön om reproduktion och dödlighet.Dispenserna för stamvårdande jakt beviljas av Finlands viltcentral. De regionala viltvårdsråden har i höst behandlat vargläget inom sina områden bland annat utifrån revirsamarbetsgrupperna information. Riksviltvårdsrådet behandlar vargläget tisdagen den 2 november 2021. Remisstiden för förordningen löper ut den 30.11.2021. Ministeriets mål är att få förordningen antagen i början av december, vilket innebär att jakten kan inledas efter årsskiftet.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Justitieministeriets projekt Stöd och verktyg ordnar den 26 november 2021 ett seminarium i Helsingfors om EU:s civilrätt i rättstillämparens arbete.  Seminariet ger information om EU:s civilrättsliga lagstiftning med tanke på det praktiska arbetet. Målgruppen är domare, advokater, jurister och andra aktörer inom det rättsliga området som vill utveckla sin kompetens inom gränsöverskridande civilrätt. Talare vid seminariet är bland andra Tuomo Antila, justitieråd vid högsta domstolen, och Ulla Liukkunen, professor i arbetsrätt och internationell privaträtt vid Helsingfors universitet.På förmiddagen gestaltas civilrättsliga och handelsrättsliga ärenden med EU-anknytning samt rättspraxis i dessa frågor på ett allmänt plan. På eftermiddagen ligger fokus på de EU-förordningar om lagval som inverkar bland annat på formuleringen och effekten av lagvalsklausulerna i gränsöverskridande avtal och skadestånd. Förordningarna innehåller rättsregler om gränsöverskridande skadeståndsanspråk och om skydd av den svagare parten till exempel i konsument-, försäkrings- och arbetsavtal.Seminariet är en del av projektet Stöd och verktyg för gränsöverskridande rättsligt samarbete som pågår vid justitieministeriet. Utvecklingsprojektet har fått finansiering från Europeiska unionens program för rättsliga frågor 2014–2020. Anmälningar till seminariet tas emot till den 19 november 2021. Seminariet hålls på finska.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — I Finland har man för första gången utarbetat en nationell strategi och åtgärdsplan för pollinerare. Målet är att minskningen av antalet och mångfalden av pollinerare stoppas, pollinerarstammarna etableras och utvecklas i en positiv riktning och pollineringen av kulturväxter och växter i naturen tryggas genom att vilda pollinerare skyddas och biodling används på ett hållbart sätt före 2030. Utlåtanden om utkastet till strategi kan lämnas fram till den 30 november.Man har lagt märke till en oroväckande minskning av antalet pollinerare på olika håll i världen. Minskningen kan orsaka betydande olägenheter för jordbruket och livsmedelsproduktionen och mer allmänt för ekosystemens funktion. Även enligt Finlands hotbedömning har antalet hotade arter ökat i de viktigaste grupperna av pollinerare, i synnerhet bin. På grund av bristfällig uppföljning känner man dock dåligt till eventuella stora förändringar i mängden vanliga pollinerande arter. Man har satt upp mål för skyddet av pollinerare både internationellt och på EU-nivå för att trygga människans och naturens välmående.”Att antalet pollinerare minskar är en varningsklocka för hur allvarlig förlusten av den biologiska mångfalden och följderna av den är. Skyddet av pollinerare är viktigt både lokalt och globalt för att stoppa förlusten av biologisk mångfald. När vi skyddar pollinerare tryggar vi förutom produktionen av mångsidig föda för människor, också andra insektsarter och den biologiska mångfalden”, säger miljö- och klimatminister Krista Mikkonen.Målet med Finlands nationella strategi och åtgärdsplan för pollinerare är att trygga framtiden för pollinerarna och de pollineringstjänster de tillhandahåller. Med tanke på ekosystemens funktion och de tjänster pollinerarna tillhandahåller omfattar strategin alla vilda pollinerande insekter och deras livsmiljöer. I strategiförslaget betonas metoder för att motarbeta orsakerna till att pollinerarna minskar. Strategin ökar också medvetenheten om pollinerare och uppmuntrar och stöder olika aktörer att ta ansvar för att bevara pollinerarna och de tjänster de producerar. Vid beredningen har man identifierat pollinerarnas centrala betydelse inom jordbruket och i jordbruksområdena samt betydelsen och effekterna av honungsbin och andra odlade bin och näringarna som hänför sig till dem.Åtgärdsplanen innehåller 27 förslag till åtgärder för förbättring av pollinerarnas livsmiljöer, ansvarsfull användning av odlade pollinerare, komplettering av forskning om och uppföljning av pollinerare, kommunikation och rådgivning samt aktivering av verksamheten. Det har dessutom lagts fram förslag till konkreta metoder för att förbättra levnadsförhållandena för pollinerare när det gäller jordbruks- och skogsmiljöer och bebyggda miljöer.Vilda bin, blomflugor och fjärilar utgör de viktigaste pollinerarna i Finland. Det finns också arter som deltar i pollineringen inom många andra insektgrupper. Till exempel honungsbin kan ha stor betydelse i pollineringen av bärgårdar och fruktträdgårdar, även om det huvudsakligen är vilda insekter som svarar för pollineringen av grödor.Förslaget till strategin för pollinerare har beretts i en arbetsgrupp som tillsatts av miljöministeriet. Arbetsgruppen bestod av medlemmar från 16 organisationer som är centrala med tanke på pollinerare och deras livsmiljöer. Kommentarer till utkastet till strategi kan lämnas fram till den 30 november 2021.Ytterligare upplysningar:Antti Heikkinen
Ministerns specialmedarbetare
tfn 050 525 0231
[email protected]Esko Hyvärinen
Miljöråd
tfn 0295 250 094
[email protected]

Källa: Valtioneuvosto.fi