NordenBladet — De nordiska miljö- och klimatministrarna sammanträdde i dag den 3 november i Köpenhamn för att förbereda sig för klimatmötet i Glasgow. Ministrarna diskuterade förhandlingsläget på klimatmötet, de ungas delaktighet i att fatta klimatbeslut och de projekt under Finlands ordförandeskap i Nordiska rådet som rör cirkulär ekonomi inom byggandet.“Det bästa sättet att driva på klimatambitionen på internationellt plan och bevara möjligheten att kunna uppnå målet på 1,5 grader är att på nationell nivå vidta klimatåtgärder i linje med dessa mål. Vi här i de nordiska länderna kan uppmuntra världens andra länder genom att föregå med ett gott exempel”, säger miljö- och klimatminister Krista Mikkonen som var mötets ordförande.Ministrarna diskuterade förhandlingsläget och hur de nordiska länderna tillsammans kan bidra till att åstadkomma ett ambitiöst slutresultat vid COP26. Enligt ministrarna kan de nordiska länderna genom att arbeta tillsammans nå bättre resultat i förhandlingarna.Målen för förhandlingarna på klimatmötet i Glasgow gäller instrumenten för att genomföra Parisavtalet. Strävan är att nå samförstånd om till exempel detaljerna i den rapportering som krävs av länderna, om en cykel enligt vilken länderna ska skärpa sina åtaganden, samt om reglerna för att använda internationella marknadsmekanismer. På mötet söks också lösningar på ländernas anpassning till klimatförändringarna och i synnerhet på finansieringen av klimatåtgärderna i utvecklingsländer.Ett av samtalsämnen gällde möjligheterna att öka ungas deltagande i politiska processer. De nordiska miljö- och klimatministrarna samlas tillsammans med de nordiska ungdomarna i samband med Stockholm+50-mötet.Att minska utsläppen från byggande är en central faktor på väg mot klimatneutralitetDet nordiska ministermötets särskilda fokus låg på byggandets klimatpåverkan. Den byggda miljön ger en tredjedel av de nordiska ländernas växthusgasutsläpp.  “Med dagens lösningar kan vi minska utsläppen under en byggnads hela livscykel med cirka 40 procent. Vi måste tillämpa dessa lösningar bredare och utveckla nya”, säger minister Mikkonen.Nordiska ministerrådet stöder två projekt som Finland samordnar. Projektens mål är att snabbt införa på cirkulär ekonomi baserade lösningar inom byggandet samt att minska byggnadernas klimatavtryck med hjälp av bättre digital planering. Globalt sett utgör utsläppen från tillverkningen av byggmaterial ett hot mot målet i Parisavtalet att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 grader. Det behövs radikala på cirkulär ekonomi bottnade lösningar för att det ska vara möjligt att bygga sunda och trygga hem för världens ökande folkmängd utan att påverka klimatet.De nordiska ländernas paviljong i samband med klimatmötet i Glasgow föregår med gott exempel på hållbarhet    Paviljongen visar också i år exempel på hållbara sidoevenemang när evenemanget ordnas i hybridform i Glasgow och i Kajsaniemi i Helsingfors. I paviljongen presenteras de nordiska ländernas lösningar på internationella miljöutmaningar och bjuds beslutsfattare, medborgare och intressegrupper in till diskussion.I det nordiska COP26-programmet ingår över 100 evenemang i den nordiska paviljongen i Glasgow och Nordic COP26 Hub i Helsingfors. Evenemangen är öppna för allmänheten och man kan delta i alla evenemang på distans.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — De svin- och fjäderfägårdar som anges i direktivet om industriutsläpp förutsätts årligen övervaka utsöndringen av kväve och fosfor samt ammoniakutsläppen i enlighet med BAT-slutsatserna. I övervakningen av utsläppen har man kunnat utnyttja en räknare för utsläpp som Finlands miljöcentral har utvecklat för detta ändamål. Räknaren har nu förnyats så att man kan räkna ut den specifika mängden kväve och fosfor per djurplats utifrån gårdens egna produktions- och utfodringsuppgifter. Dessutom ger räknaren också den information om ammoniakutsläpp som behövs i E-PRTR-rapporteringen.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Ordlistan ”centrala begrepp i social- och hälsovårdsreformen” är färdig. Ordlistan är avsedd i synnerhet för personer som arbetar inom social- och hälsovården, och den ska bidra till en enhetlig användning av centrala begrepp och termer inom området. Ordlistan innehåller både nya begrepp och befintliga begrepp, av vilka en del har förändrats eller håller på att förändras till exempel i och med de nya slags servicekanaler som den tekniska utvecklingen möjliggjort.I ordlistan har information om 44 begrepp samlats i form av termposter och begreppsscheman. I ordlistan utreds begreppens innehåll med hjälp av definitioner och kompletterande anmärkningar samt ges finskspråkiga termrekommendationer och motsvarigheter på svenska, engelska och ryska. Begreppsbeskrivningarna har översatts till svenska och engelska. Begreppens inbördes relationer presenteras med hjälp av begreppsdiagram.Ordlistan finns nu tillgänglig i TEPA-termbanken och i Institutet för hälsa och välfärds ordlistor för social- och hälsovårdsreformen.
 
•    OrdlistanOrdlistan bereddes av arbetsgruppen och finslipades utgående från remissyttrandena
Den finskspråkiga delen av ordlistan har utarbetats av en arbetsgrupp som bestod av sakkunniga från social- och hälsovårdsministeriet, Institutet för hälsa och välfärd, Folkpensionsanstalten, Institutet för de inhemska språken och översättnings- och språksektorn vid statsrådets kansli. Arbetsgruppen arbetade under ledning av experter från Terminologicentralen. Under arbetets gång konsulterade arbetsgruppen också sakkunniga utanför arbetsgruppen.Social- och hälsovårdsministeriet ordnade en remissbehandling om utkastet till ordlista, och arbetsgruppen finslipade ordlistan utifrån remissyttrandena. Arbetet finansierades av social- och hälsovårdsministeriet. Översättnings- och språksektorn vid statsrådets kansli ansvarade för ordlistans språkversioner.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — De nordiska statsministrarna har godkänt ett gemensamt uttalande om försörjningsberedskap och annan beredskap. De nordiska länderna framhåller betydelsen av beredskap och samarbete i en instabil och svårförutsägbar omvärld.”Det nordiska samarbetet är en resurs som gör det möjligt för de nordiska länderna att stärka sin beredskap och resiliens. Genom att intensifiera det nordiska samarbetet kring försörjningsberedskap och annan beredskap bidrar vi till ett Norden som är handlingskraftigt i alla lägen”, säger statsminister Sanna Marin.De nordiska statsministrarna godkände sitt gemensamma uttalande i Köpenhamn onsdagen den 3 november. De nordiska statsministrarna och regeringsledarna från Färöarna, Grönland och Åland träffades i Köpenhamn i samband med Nordiska rådets session.Finland är ordförande för det mellanstatliga nordiska samarbetet i år. Ett av de viktigaste målen för Finlands ordförandeskap har varit att utveckla samarbetet kring försörjningsberedskap.Samarbetet mellan de nordiska länderna styrs av följande vision som de nordiska statsministrarna har godkänt: Norden ska vara världens mest hållbara och integrerade region år 2030. Vid mötet redogjorde Nordiska ministerrådets generalsekreterare Paula Lehtomäki för framstegen i det gemensamma visionsarbetet och för resultaten av en enkätundersökning av medborgarnas förväntningar på det nordiska samarbetet.Nordiska ministerrådet, de nordiska regeringarnas samarbetsorgan, fyller 50 år i år. Statsministrarna konstaterade i Köpenhamn att världen har förändrats avsevärt på 50 år, men att det nordiska samarbetet fortsätter att vara starkt både nu och i framtiden.

Källa: Valtioneuvosto.fi