NordenBladet — Social- och hälsovårdsministeriet har publicerat en uppföljningsrapport där Finlands nationella äldrepolitik granskas och utvärderas i förhållande till den internationella handlingsplanen om åldrande, som antogs i Madrid 2002. Rapporten belyser det utvecklingsarbete som gjorts i Finland och placerar det i en internationell kontext.Äldrepolitiken i Finland överensstämmer till sina mål och sitt innehåll i hög grad med FN:s mål. FN:s ekonomiska kommission för Europa (UNECE) uppmuntrar medlemsstaterna att närma sig utarbetandet av rapporten med ett  ”nedifrån och upp”-tillvägagångssätt som inkluderar det civila samhället och de äldre.Avsikten är att hjälpa medlemsstaterna att få respons på den politik och de program som de genomfört. Social- och hälsovårdsministeriet begärde utlåtanden om uppföljningsrapporten av olika ministerier och sakkunnigorganisationer samt företrädare för kommunsektorn, frivilligorganisationer, intressegrupper och arbetsmarknadsorganisationer. Av de 31 organisationer som tog emot begäran om utlåtande lämnade 26 ett utlåtande.De nationella rapporterna är en viktig del av granskningen och utvärderingen av äldrepolitiken. De utgör grunden för den regionala sammanfattande rapporten om genomförandet av handlingsplanen. Efter granskningen och utvärderingen på nationell nivå samordnar FN:s regionala kommittéer samkörningen av uppgifterna inom sitt eget område. Gransknings- och utvärderingsprocesserna kulminerar i en allmän översikt som utförs av FN:s kommission för social utveckling (CSocD).Bakgrunden till uppföljningsrapporten är den internationella handlingsplanen Madrid International Plan of Action on Ageing (MIPAA), som godkändes av den andra världskonferensen om åldrande i Madrid i april 2002. För att främja genomförandet av handlingsplanen och målen ordnas det vart femte år en nationell rapporteringsrunda där den nationella äldrepolitiken ses över och utvärderas. Genomförandet av handlingsplanen följs upp av FN:s ekonomiska kommission för Europa UNECE. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Regeringens ministerarbetsgrupp för social- och hälsovård diskuterade den 4 november de åtgärder som föreslagits av den expertarbetsgrupp som utrett vården i livets slutskede.De åtgärder som expertarbetsgruppen föreslagit för att utveckla den palliativa vården och vården i livets slutskede samt för att stärka patientens självbestämmanderätt utvärderas enligt en tidta-bell som fastställs närmare vid beredningen. Först bedöms behovet av lagstiftning om fastställande av patientens vårdtestamente samt en ut-vidgning av de palliativa centrens verksamhet till alla välfärdsområden.En självständig expertarbetsgrupp utredde ändringsbehoven i lagstiftningen gällande god vård i livets slutskede, självbestämmanderätt samt palliativ vård och eutanasi. Arbetsgruppen överläm-nade sin slutrapport till social- och hälsovårdsministeriet i augusti 2021.Expertarbetsgruppen anser att den palliativa vården och vården i livets slutskede bör utvecklas och att tillgången till vård samt kompetensen bör ökas. Det bör finnas tillgång till palliativ vård av hög kvalitet i hela Finland. Enligt arbetsgruppen räcker inte enbart rekommendationer till för att åtgärda bristerna, utan det behövs ändringar i lagstiftningen. I sin slutrapport föreslår arbetsgrup-pen ändringar i patientlagen, hälso- och sjukvårdslagen och sjukförsäkringslagen. Utredning om regleringsbehov och arbetsgruppens synpunkter på ändring av lagstiftningen: Slutrapport från den expertarbets-grupp som utrett behovet av lagstiftning för vård i livets slutskede, självbestämmanderätt, palliativ vård och eutanasi   Länk till en annan webbplats

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Regeringen enades i dag om den fjärde tilläggsbudgetpropositionen för 2021. Propositionen innehåller anslagsökningar till åklagare, domstolarna och Brottspåföljdsmyndigheten för att åtgärda anhopningen av ärenden till följd av coronapandemin.– Jag är nöjd över att vi fick mer pengar för att avarbeta den stora ärendebalansen till följd av coronan. Pandemin har på många sätt påverkat justitieministeriets förvaltningsområde. Konsekvenserna av coronapandemin syns med fördröjning och kostnaderna till följd av den är stora i förhållande till justitieministeriets årliga budget på cirka 1 miljard euro, konstaterar justitieminister Anna-Maja Henriksson.I den fjärde tilläggsbudgetpropositionen föreslås det 4,07 miljoner euro för domstolarna och 750 000 euro för åklagarna för att avhjälpa anhopningen av rättegångsärenden till följd av pandemin. Coronapandemin har lett till en ökad ärendebalans vid domstolarna och åklagarväsendet, eftersom man har varit tvungen avbryta behandlingen av ett stort antal ärenden eller övergå till specialarrangemang för att förhindra spridningen av pandemin.Brottspåföljdsmyndigheten föreslås få 5,8 miljoner euro för att avhjälpa den anhopning av verkställighet av fängelsestraff som pandemin har orsakat. På grund av covid-19-pandemin har man begränsat verkställigheten av korta fängelsestraff och verkställigheten av förvandlingsstraff för böter.Dessutom föreslås det att dimensioneringen av anslagen till ersättningar till privata rättsbiträden höjs med 12 miljoner euro. Ökningen av utgifterna för 2021 beror bland annat på att antalet avgöranden vid domstolarna har ökat, eftersom den anhopning av ärenden som uppstått till följd av coronapandemin har avvecklats med tilläggsresurser.Statsrådets pressmeddelande om tilläggsbudgeten

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Regeringen föreslår ett tillägg på 10 miljoner euro för energiunderstödet för bostadshus i den fjärde tilläggsbudgetpropositionen för år 2021. Genom tilläggsanslaget kan man fortsätta bevilja det eftersökta understödet utan uppehåll.”Energieffektiva byggnader är en central del av ett klimatneutralt samhälle. Finländarna har med iver tagit emot det understöd som står till buds. Med tilläggsanslaget säkerställer vi att byggnadernas energirenoveringar inte skjuts upp, utan arbetet fortsätter runt om i Finland”, säger miljö- och klimatminister Krista Mikkonen.Energiunderstödet har påskyndat renoveringar för att göra bostadshus mycket energieffektiva – mer energieffektiva än vad som förutsätts i lagstiftningen, eller rentav så energieffektiva att de motsvarar nästan nollenerginivå.  Tilläggsanslaget på 10 miljoner euro beräknas räcka till cirka 2 500 hushåll. Tack vare renoveringarna skulle man spara uppskattningsvis 72 000 megawattimmar värmeenergi, och utsläppen skulle minska med cirka 14 300 ton koldioxid fram till år 2023.Understödet har erbjudits i snart två års tid, och beviljas av Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet (ARA). De 40 miljoner euro som tidigare reserverats för innevarande år har i praktiken bundits till ansökningar som redan har lämnats in. Det har reserverats 40 miljoner euro för understöd 2022.Stöd till kommunerna och landskapen i införandet av informationssystemet för den byggda miljönRyhti-projektet uppdaterar hanteringen av informationen om den byggda miljön 2020–2024. Uppgifter från planer och bygglov samlas in i ett enhetligt format i det nya informationssystemet för den byggda miljön. Uppdateringen kommer att ta bort överlappande överföring och manuell behandling av information. Den kommer också att underlätta arbetet i kommunerna, som är det kommande informationssystemets centrala användare och informationsproducenter.Regeringen föreslår ett tilläggsanslag på 2 miljoner euro för det förändringsstöd som erbjuds kommunerna och landskapen. Tillsammans med kommunerna planeras utbildning, informationsutbyte och stöd för upphandlingar, med vilka kommunerna kan åstadkomma en nationellt interoperabel informationshantering.

Källa: Valtioneuvosto.fi