NordenBladet — Statsrådet godkände den 11 november 2021 Finlands deltagande i programmet Interreg Baltic Sea Region, som är ett av programmen för europeiskt territoriellt samarbete (Interreg). Programmet har en central roll i genomförandet av EU:s Östersjöstrategi. Målet med programmet är att genom internationellt samarbete främja innovativa lösningar som skyddar vattendragen och klimatneutrala lösningar i Östersjöområdet. Målet kan nås bland annat genom att skapa nya affärsmöjligheter med hjälp av digitalisering och genom att utveckla och genomföra nya lösningar för att förebygga förorening av vattendrag. Avsikten är också att stödja och samordna företagens och det civila samhällets initiativ för att främja cirkulär ekonomi.Programmet ingår i EU:s programperiod för regional- och strukturpolitik 2021–2027 och medfinansieras av Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF). Den totala finansieringen av programmet uppgår till sammanlagt 313,6 miljoner euro, varav 250,9 miljoner euro är EU-finansiering.Av EU-länderna deltar förutom Finland också Sverige, Danmark, Estland, Lettland, Litauen, Polen och Tyskland i programmet Interreg Baltic Sea Region. Av länderna utanför EU deltar Norge och Ryssland, eventuellt också Vitryssland, i programmet.Programmet har tagits fram i samarbete mellan de deltagande länderna och regionerna. Alla de deltagande länderna ska godkänna programmet nationellt, varefter programmet sänds till Europeiska kommissionen för godkännande.    Allt som allt deltar Finland i elva program, av vilka sju redan har godkänts. När det gäller de tre Interreg-program (Kolarctic, Karelia och South-East Finland – Russia) som ska genomföras vid de yttre gränserna inleds den nationella godkännandeprocessen i början av 2022.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — För nästa år föreslås en temporär höjning med 25 procent för inkomstgränserna för den studerandes egna inkomster som påverkar studiestödet. Den föreslagna höjningen förbättrar de studerandes möjligheter att förvärvsarbeta vid sidan av studierna och komplettera studiestödet med löneinkomster i större utsträckning. Syftet är att förbättra förutsättningarna för de ungas sysselsättning och de studerandes försörjning.Den föreslagna höjningen med 25 procent görs i de inkomstgränser som gällde 2020 och 2021, vilket innebär att inkomstgränsen för en stödmånad stiger från nuvarande 696 euro till 870 euro och inkomstgränsen för en månad utan studiestöd från 2 078 euro till 2 600 euro. För tydlighetens skull avrundas inkomstgränserna till närmaste hela tio euro.För en heltidsstuderande som omfattas av studiestödet nio månader per år skulle ändringen t.ex. öka möjligheterna att få extra inkomster med ca 3 000 euro år 2022, eftersom den årliga inkomstgränsen skulle stiga från nuvarande 12 498 euro till 15 630 euro.Dessutom föreslås det att de belopp som avses i bestämmelsen om återkrav av stöd som betalats till för högt belopp och som beaktas när den studerandes årsinkomst överstiger beloppet av fribeloppet år 2022 på motsvarande sätt höjs med 25 procent. Om en studerandes årsinkomst överstiger fribeloppet nästa år, återkrävs enligt förslaget en stödmånads studiepenning och bostadstillägg för varje påbörjat överstigande belopp om 1 730 euro i kronologisk ordning med början från kalenderårets sista stödmånad. Om fribeloppet har överskridits med högst 290 euro, återkrävs dock inte stöd som betalats ut till för stort belopp.Det föreslås att inkomstgränserna höjs temporärt för ett års tid, och därför justeras inkomstgränserna undantagsvis inte år 2022 i överensstämmelse med förändringen i det allmänna inkomstnivåindexet. Syftet med propositionen är att förbättra förutsättningarna för de ungas sysselsättning och de studerandes försörjning.Propositionen hänför sig till den kompletterande budgetpropositionen för 2022 och avses bli behandlad i samband med den.Lagen föreslås träda i kraft vid ingången av 2022. Regeringens proposition publiceras på sidan Beslut. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Social- och hälsovårdsministeriet har fastställt arbetspensionsförsäkringsavgifterna för 2022.År 2022 utgör den genomsnittliga arbetspensionsförsäkringsavgiften enligt lagen om pension för arbetstagare 24,85 procent av lönen. Avgiften för 2022 är 0,45 procentenheter högre än 2021, eftersom i avgiften ingår den första återbetalningsposten av den tillfälliga nedsättning av arbetsgivaravgiften som var i kraft 2020.Basprocentsatsen för arbetspensionsförsäkringsavgift enligt lagen om pension för lantbruksföretagare och procentsatsen för arbetspensionsförsäkringsavgift enligt lagen om pension för företagare är nästa år 24,10, medan motsvarande höjda procentsats för personer som fyllt 53–62 år är 25,60. Dessa procentsatser är desamma som 2021.Nästa år är procentsatsen för arbetstagares pensionsförsäkringsavgift 7,15, medan den höjda procentsatsen för arbetstagare som fyllt 53–62 år är 8,65. Även dessa procentsatser är desamma som 2021.Arbetsgivarens genomsnittliga avgift år 2022 är 17,4 procent. Nivån på arbetspensionsförsäkringsavgiften för 2020 sänktes undantagsvis i mitten av året på grund av coronapandemin. Arbetspensionsavgiften sänktes den 1 maj 2020 med 2,6 procentenheter, och detta gällde till utgången av 2020. Nedsättningen av avgiften hänför sig till arbetsgivarens andel av arbetspensionsförsäkringsavgiften och påverkar inte arbetstagarens arbetspensionsförsäkringsavgift. Underskottet i avgiftsintäkterna till följd av nedsättningen av arbetspensionsavgiften ska amorteras genom höjningar av arbetsgivarens arbetspensionsförsäkringsavgift 2022–2025, så att effekterna av den tillfälliga nedsättningen kan kompenseras till fullt belopp. Därför höjs den genomsnittliga arbetsgivaravgiften med 0,45 procentenheter 2022.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Indexjusteringar har gjorts i de klientavgifter som tas ut för kommunala social- och hälsovårdstjänster. De maximala beloppen i euro i lagen och förordningen justeras vartannat år i enlighet med förändringen i folkpensionsindex och arbetspensionsindex. De indexjusterade beloppen träder i kraft den 1 januari 2022.De belopp som justerats med folkpensionsindexet höjs med cirka 1,36 procent och de belopp som justerats med arbetspensionsindexet med cirka 1,78 procent. Klientavgifternas högsta möjliga belopp och eurobeloppen för avgifterna under avgiftstaket stiger något. Minimibeloppen i fråga om de inkomstbundna avgifterna som är avsedda för personligt bruk och inkomstgränserna för avgifter för hemvård höjs, vilket sänker avgifterna.Vid ingången av 2022 ska i avgiftstaket för hälso- och sjukvården inkluderas mer avgifter än tidigare, bl.a. avgifter för mun- och tandvård och avgifter för tillfällig hemsjukvård. Eurobeloppet för avgiftstaket är 692 euro per kalenderår. När avgiftstaket har nåtts, är de tjänster som räknas in i avgiftstaket i regel avgiftsfria för klienten till utgången av kalenderåret i fråga.I klientavgiftslagen och klientavgiftsförordningen föreskrivs det om det maximibelopp som får tas ut för en tjänst. Kommunen har prövningsrätt i fråga om uttagandet av klientavgifter och storleken på avgifterna inom ramen för maximiavgifterna. Kommunen har rätt att ta ut lägre avgifter än de maximiavgifter som anges i lagen.I den bifogade tabellen anges klientavgifternas maximala belopp i euro före och efter indexjusteringen.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Kommittén för social trygghet sammanträdde den 8 november 2021 för att utforma sina ståndpunkter om reformen av den sociala tryggheten. Ståndpunkterna gäller problemen i det nuvarande systemet för social trygghet och riktlinjerna för att lösa dem genom att reformera systemet. De bygger på de fyra centrala problemområden inom den sociala tryggheten som fastställts av kommittén. Avsikten är att utkastet till ståndpunkter ska godkännas vid kommittémötet den 31 januari 2022, varefter kommitténs sektioner börjar bereda förslag till lösningar på de problem som beskrivs i dem. Presidiets första utkast till ståndpunkter publicerades i maj 2021 och de har därefter uppdaterats i takt med att arbetet framskridit.Presidiets utkast till ståndpunkter (på finska, uppdaterat 1.11.2021) Arbetsmötet fokuserade på att finslipa ståndpunkterna. Kommittén diskuterade bl.a. förhållandet mellan social trygghet, heltidsarbete och deltidsarbete, lågavlönat arbete och stödjande av företagande. Den sociala tryggheten för företagare diskuterades också med tanke på säsongarbete, beaktande av branschspecifika särdrag samt behövlig service. Dessutom diskuterades hur heltidsarbete lämpar som allmänt mål och hur det förhåller sig till olika livssituationer, till exempel situationer där en individ inte har full arbetsförmåga. Den sociala tryggheten för studerande behandlades bl.a. i fråga om målet att studerandena snabbt ska utexamineras.Diskussionen om problemen med samordningen av förmåner och tjänster fokuserade på tillgången till tjänster, tjänsternas genomslagskraft och deras förpliktande karaktär. Kommitténs ståndpunkt om social trygghet när det gäller kontinuerligt lärande och utveckling av kompetensen behandlades nu för första gången. Enligt ståndpunkten stöds kompetensutveckling även i fortsättningen genom olika förmånssystem enligt personens situation och de mål som fastställts för förmånerna. Målet är att på ett föregripande sätt stödja förändringar i arbetslivet genom att möjliggöra kompetensutveckling redan vid sidan av arbetet och under avbrott i arbetskarriären, beakta nya utbildningsbehov och utbildningsutbud samt stödja i synnerhet underrepresenterade gruppers deltagande. “Kommittén och sektionerna har gjort ett omfattande arbete med att utforma ståndpunkterna och upprätta rapporter som beskriver problemen inom den sociala tryggheten. Nu är vi på slutrakan och för det får vi tacka alla som deltagit i arbetet. Till följande inleds sektionernas arbete med att utarbeta förslag till lösningar på dessa problem. Reformarbetet framskrider nu till nästa fas”, säger kommitténs ordförande Pasi Moisio.Preliminär struktur för kommitténs mellanrapport Sammanställningen av socialförsäkringskommitténs mellanrapport inleds. Avsikten är att mellanrapporten blir klar i början av 2023 och i den presenteras de viktigaste resultaten av kommitténs arbete dittills. Den preliminära strukturen för kommitténs mellanrapport är:1. Det nuvarande systemets värdegrund, förhållande till grundläggande fri- och rättigheter, principer och finansieringsstruktur 
2. Det långsiktiga målet för nivån på, omfattningen av och finansieringen av den sociala tryggheten 
3. Problemen i det nuvarande systemet och reformförslag 
4. Alternativa sätt att ordna den sociala tryggheten 
5. Kommitténs riktlinjer för principerna och strukturerna för reformen på lång sikt.Kommitténs kommande mötenMötet i november (29.11)Förändringarna i arbetslivet, Boende och arbete som grund för socialskyddet och den internationella rörligheten, Övriga teman, Behandling av ställningstagandena, Godkännande av de slutliga problemrapporterna Mötet i januari (31.1) Genomförande och digitalisering, informationshantering och dataskydd, Godkännande av principerna i utkastet till ställningstaganden Arbetsmötet i februari (14.2) 
Mötet i mars (21.3) 
Arbetsmötet i april (25.4) 
Mötet i maj (23.5)Mötesmaterial (på finska):Dior, Kommittén för social trygghet 8.11.2021Presidiets utkast till ståndpunkter (på finska, uppdaterat 1.11.2021) 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Statsrådet har godkänt nya program för Europeiska unionens fonder inom området för inrikes frågor för programperioden 2021–2027. Fonderna under programperioden är fonden för inre säkerhet, asyl-, migrations- och integrationsfonden samt instrumentet för ekonomiskt stöd för gränsförvaltning och viseringspolitik.Totalfinansieringen från fonderna för inrikes frågor under programperioden 2021–2027 är cirka 183 miljoner euro. I samband med halvtidsutvärderingen 2024 är det möjligt att få tilläggsfinansiering för programmen förutsatt att man före halvtidsutvärderingen har anhållit om utbetalning av minst 10 procent av den ursprungliga finansieringsandelen. Tilläggsfinansieringen allokeras till medlemsstaterna utifrån de kriterier som anges i förordningen om fonden.Fenomen som försämrar säkerheten kan förebyggas genom beredskap inför nya hotMålet för fonden för inre säkerhet (Internal Security Fund ISF) är att utveckla verktyg, rutiner, samarbete och en lägesbild för att bekämpa och utreda gränsöverskridande brottslighet. Ett ytterligare mål är att stärka kriståligheten och beredskapen inför nya hot så att man kan förebygga fenomen som försämrar säkerheten. Avsikten är också att förbättra skyddet av brottsoffer. Fonden är indelad i tre särskilda mål som fastställs i EU-förordningen om fonden:• att förbättra och underlätta informationsutbytet mellan och inom behöriga myndigheter och berörda unionsorgan och unionsbyråer samt vid behov med tredjeländer och internationella organisationer
• att förbättra och effektivisera det gränsöverskridande samarbetet, inklusive gemensamma insatser mellan behöriga myndigheter när det gäller terrorism och grov och organiserad brottslighet med en gränsöverskridande dimension
• att stödja stärkandet av medlemsstaternas kapacitet.I början av programperioden är Finlands andel av finansieringen från fonden för inre säkerhet 36,60 miljoner euro.Genomförandet av den gemensamma migrationspolitiken främjasMålet för asyl-, migrations- och integrationsfonden (Asylum, migration and integration Fund AMIF) är att främja en effektiv hantering av migrationsfrågor samt genomförandet, stärkandet och utvecklingen av den gemensamma asylpolitiken och den gemensamma migrationspolitiken. Fonden är indelad i fyra särskilda mål som fastställs i EU-förordningen om fonden och av vilka Finland har inkluderat de tre första i programmet:• att stärka och utveckla alla aspekter av det gemensamma europeiska asylsystemet, inbegripet dess yttre dimension
• att stärka och utveckla den lagliga migrationen till medlemsstaterna i enlighet med ländernas ekonomiska och sociala behov samt att främja en effektiv integration av tredjelandsmedborgare och att bidra till deras sociala delaktighet
• att delta i bekämpningen av olaglig migration, att effektivisera ett effektivt, tryggt och människovärdigt återvändande och återtagande samt att främja återintegrationen i tredjeländer i initialskedet
• att öka solidariteten och rättvis ansvarsfördelning mellan medlemsstaterna, särskilt med de medlemsstater som mest påverkas av de utmaningar som gäller migration och asyl, bland annat genom praktiskt samarbete.I början av programperioden är Finlands andel av finansieringen från asyl-, migrations- och integrationsfonden 67,93 miljoner euro. Via fonden betalas dessutom finansiering till medlemsstaterna för vidarebosättning och humanitär inresa. Den finansieringsandel som betalas till Finland 2021–2022 uppskattas uppgå till totalt cirka 33,8 miljoner euro.Målet är en stark och effektiv europeisk integrerad gränsförvaltning vid de yttre gränsernaMålet för instrumentet för ekonomiskt stöd för gränsförvaltning och viseringspolitik (Instrument for financial support for Border Management and Visa Policy, BMVI) är att utveckla och genomföra en stark och effektiv europeisk integrerad gränsförvaltning vid de yttre gränserna och att därigenom ge högre inre säkerhet i unionen. Samtidigt skyddar man den fria rörligheten för personer inom unionen och följer fullt ut unionens regelverk med iakttagande av de förpliktelser som rör de grundläggande och mänskliga rättigheterna. Fonden är indelad i två särskilda mål som fastställs i EU-förordningen om fonden:• att stödja en effektiv europeisk integrerad gränsförvaltning vid de yttre gränserna, som genomförs av den europeiska gräns- och kustbevakningen 
• att stödja den gemensamma viseringspolitiken.I början av programperioden är Finlands andel av finansieringen från instrumentet för ekonomiskt stöd för gränsförvaltning och viseringspolitik 77,97 miljoner euro.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Finland är ordförande i Freedom Online Coalition 2021. Koalitionens syfte är att trygga friheter och rättigheter som gäller internet. I egenskap av ordförandeland ordnar Finland en webbkonferens 30.11–3.12.2021 för att fira koalitionens tioåriga historia. Konferensen kulminerar i ett online ministermöte för koalitionens medlemsländer med utrikesminister Pekka Haavisto som värd. Utöver de 34 medlemsländerna samlar konferensen också experter på olika frågor kring de mänskliga rättigheterna, internet och digitalisering från civilsamhällesorganisationer, företag och forskningsinstitut, för att diskutera hur man bäst kan främja ett fritt, inkluderande, tillgängligt och tryggt internet på 2020-talet.Öppenhet, tillgänglighet, delaktighetSedan koalitionen grundades 2011 har antalet internetanvändare ökat explosionsartat. Den digitala tekniken erbjuder allt fler möjligheter att dela information och hålla kontakt. Tillgång till internet har blivit en nödvändighet för att kunna utnyttja tjänster och delta i det ekonomiska och samhälleliga livet. Samtidigt har en stor del av världens befolkning inte tillgång till internet och digital teknik. Varje år begränsas internet i politiskt syfte och ny teknik utnyttjas för politiskt förtryck och för ekonomisk vinning. Koalitionens uppdrag, att försvara och främja de mänskliga rättigheterna på webben, är idag mer aktuellt än någonsin.Temat för jubileumskonferensen är ”Öppenhet, tillgänglighet, delaktighet – mänskliga rättigheter på webben på 2020-talet”.  På programmet står paneldebatter som fördjupar sig i tillgänglighet och likabehandling, artificiell intelligens, cybersäkerhet och auktoritära stater.Anmäl dig till konferensen  Janette Sorsimo-Kimmo, utrikesministeriets enhet för politiska frågor gällande mänskliga rättigheterjanette.sorsimo-kimmo(at)formin.fi 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Rättsstaten fungerar bra när medborgarna kan lita på att deras rättigheter tillgodoses. Förtroendet är limmet i ett demokratiskt samhälle, den sammanhållande kraften, sade justitieminister Anna-Maja Henriksson i dag på ett rättsstatsseminarium i Ständerhuset.Vid seminariet som ordnades av justitieministeriet samlades framstående företrädare för det finländska rättslivet för att diskutera den finska rättsstatens nuläge och utmaningar.
 
I sitt anförande betonade justitieminister Henriksson att medborgarna måste kunna lita på att förvaltningen iakttar lagen och att rättigheter tillgodoses på lika villkor. Medborgarna ska också kunna lita på sina möjligheter att driva sin sak i en oavhängig domstol.
 
– Den finska rättsstaten står allmänt taget på en tämligen stabil grund. Detta stöds också av den rapport om rättsstatsprincipen som EU-kommissionen offentliggjorde i somras. Finland klarar sig bra i internationella jämförelser och får goda omdömen om yttrandefriheten, bekämpningen av korruption och medborgarnas förtroende för demokratiska institutioner. Detta är viktigt och återspeglar också värderingarna i vårt samhälle.
 
Henriksson påpekade dock om att det skulle vara naivt att tro att det i Finland inte kan förekomma strävanden att rubba rättsstaten.
 
– Det är skäl att i tillräckligt god tid överväga beredskapen inför detta alternativ, sade Henriksson.En livskraftig demokrati och tillgodoseendet av rättigheterna förutsätter kontinuerlig utveckling
Henriksson betonade att man i lagstiftningen tillräckligt effektivt måste trygga domstolarnas oberoende ställning. Här har inrättandet av Domstolsverket varit ett steg mot att stärka oberoendet. Även justitieförvaltningens resurser ses över, eftersom regeringen har beslutat inleda beredningen av en redogörelse för rättsvården. Redogörelsen bereds vid justitieministeriet och den ska ge aktuell information om rättsvårdens tillstånd i Finland i syfte att trygga justitieförvaltningens verksamhetsförutsättningar.

Källa: Valtioneuvosto.fi