NordenBladet — Finland placerade sig på andra plats i EU:s digitaliseringsjämförelse. Europeiska kommissionens årliga index för digital ekonomi och digitalt samhälle (DESI) beskriver varje EU-lands digitala handlingsförmåga och utveckling. Finland har redan under flera år placerat sig högt upp på listan och under de två föregående åren har Finland toppat jämförelsen.Det maximala poängtalet i DESI-jämförelsen är 100. Finlands poängtal är 67,1 i år. Finlands poängtal är betydligt större än EU-ländernas medeltal, vilket är 50,7. Danmark toppade jämförelsen i år. Följande platser i digitaliseringsjämförelsen togs av Sverige, Nederländerna, Irland, Malta och Estland.Ministerarbetsgruppen för utveckling av digitaliseringen, dataekonomin och den offentliga förvaltningen anser att Finlands kontinuerliga framgång i jämförelsen är ett tecken på lyckade förvaltningsöverskridande digitaliseringssatsningar samt på viljan att skapa en hållbar och jämlik framtid med hjälp av teknik och information. Det återstår dock mycket att göra. ”Resultatet bekräftar för egen del att Finland hör de mest framstående länderna i Europa när det gäller digitalisering. För att denna ställning ska bevaras måste vi fortfarande arbeta målmedvetet, och det är särskilt viktigt att se till att utvecklingen gagnar finländarna på bred front och inte marginaliserar någon. Inrättandet av en egen ministergrupp för digitaliseringsfrågor och statsrådets nya digitaliseringsbyrå är goda exempel på åtgärder som stärker statsförvaltningens förmåga att stödja digitaliseringsutvecklingen inom olika samhällssektorer”, säger kommunminister Sirpa Paatero, som ansvarar för digitaliseringen inom den offentliga förvaltningen.  ”Det var hög tid att effektivisera ledningen av digitaliseringen och att omedelbart börja utarbeta en digital kompass för Finland. Finlands referensländer satsar allt mer på dataekonomi. Vi vill vara föregångare inom teknik, applikationsutveckling och digitala tjänster”, säger kommunikationsminister Timo Harakka, som är den nya ministergruppens första ordförande i digitaliseringsfrågor.DESI-indexet följer EU-ländernas framsteg i utnyttjande av digitalisering inom fyra delområden: anslutbarhet, humankapital (bl.a. digital kompetens), hur företag använder sig av digital teknik och digitala offentliga tjänster. Finlands placering varierar inom olika delområden, men totalt sett kommer Finland på andra plats i jämförelsen.Finland gjorde framsteg inom alla delområden i jämförelsenEnligt landrapporten utmärker sig Finland särskilt i kategorierna humankapital, företagens användning av digital teknik och digitala offentliga tjänster. Skillnaderna är små mellan toppländerna i jämförelsen. Jämfört med tidigare år har Finland gjort framsteg inom samtliga delområden i jämförelsen. Finlands placering i jämförelsen sjönk på grund av nätförbindelserna och i synnerhet på grund av de fasta nätens utbredning. Landrapporten identifierade mobila nät som en styrka, men de fasta näten i glesbygden konstaterades vara en speciell utmaning. Dessutom lyfte rapporten fram bland annat att små och medelstora företag i Finland utnyttjar e-handel i mindre utsträckning än i många andra länder. Resultaten kommer att analyseras noggrant och beaktas i Finlands digitala kompass, om vilken ministerarbetsgruppen för utveckling av digitaliseringen, dataekonomin och den offentliga förvaltningen fattade beslut om vid sitt första möte. Ministerarbetsgruppen för utveckling av digitaliseringen, dataekonomin och den offentliga förvaltningen har till uppgift att styra utvecklingen av digitaliseringen, informations- och teknologipolitiken och dataekonomin, samt att samordna åtgärder och lägesbilden i anslutning till dessa.Kommunminister Sirpa Paatero är ministerarbetsgruppens ordförande i ärenden som gäller den offentliga förvaltningen. Ordförande i övriga ärenden är kommunikationsminister Timo Harakka till utgången av mars 2022 och näringsminister Mika Lintilä till utgången av september 2022. Därefter är minister Paatero ordförande i alla ärenden för resten av mandatperioden.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Europaminister Tytti Tuppurainen och Tysklands EU-minister Michael Roth träffades i Helsingfors i dag den 12 november. Ministrarna diskuterade aktuella EU-ärenden, bland annat gällande rättsstatsprincipen, klimatet, migrationssituationen och läget vid de yttre gränserna. Diskussionerna tangerade också den pågående konferensen om Europas framtid.Ministrarna Tuppurainen och Roth besökte Tyska skolan i Helsingfors och diskuterade Europas framtid med eleverna. Ministrarna besökte också Helsingfors centrumbibliotek Ode.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Fredsnobelpristagaren Nadia Murad besöker Finland på inbjudan av statsminister Sanna Marin. Statsministern och Murad, som tilldelades Nobels fredspris 2018, träffas i statsministerns tjänstebostad Villa Bjälbo måndagen den 22 november.Statsminister Marin och Nadia Murad, som gjort sig känd som en försvarare av offer för sexuellt våld, ska diskutera sätt att främja de mänskliga rättigheterna, att skydda utsatta personer och i synnerhet att försvara kvinnors och flickors ställning och rättigheter under kriser och våldsamma konflikter.I Finland träffar Murad också utrikesminister Pekka Haavisto, jämställdhetsminister Thomas Blomqvist, delegationen för internationella frågor om mänskliga rättigheter och delegationens ordförande, riksdagsledamot Eva Biaudet. Murad ska också tala vid prisgalan för den finska regeringens internationella jämställdhetspris (International Gender Equality Prize, IGEP) måndagen den 22 november.Att involvera det civila samhället och att stärka kvinnors, flickors och olika minoriteters ställning och rättigheter är en central del av Finlands utrikes- och utvecklingspolitik. Finland framhåller dessa mål i FN:s råd för mänskliga rättigheter, där landet inleder sitt treåriga mandat 2022.Nadia Murad tilldelades Nobels fredspris 2018 för att ha främjat rättigheterna för offer för sexuellt våld och för överlevare av folkmord.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — På initiativ av inrikesministeriet lät statsrådet göra en undersökning där man utredde vilka kompletterande migrationsvägar det finns i olika länder för personer som är i behov av internationellt skydd. Fokus låg på vägar som baserar sig på arbete och studier. Forskningsinformation stöder Finlands överväganden av behovet av migrationsvägar och EU:s ansträngningar för att finna nya lösningar.Arbets- och studiebaserade kompletterande vägar är rekryteringskanaler och stipendieprogram genom vilka personer som är i behov av skydd anländer till mållandet som arbetstagare och studerande, inte som asylsökande eller kvotflyktingar. Vägarna kallas kompletterande eftersom de inte ersätter de olika ländernas kvotflyktingsystem utan kompletterar dem. Avsikten är att möjliggöra en laglig och trygg inresa. I kompletterande migrationsvägar förenas humanitär och kompetensbaserad migrationEnligt undersökningen är de arbets- eller studiebaserade kompletterande vägarna i olika länder tills vidare bara en rad olika program och försök. Deras antal ökar dock snabbt, och de kompletterande vägarna har potential att tillgodose behoven hos såväl de personer som väljs ut för arrangemangen som de mottagande länderna. I vissa länder har vägarna underlättat bland annat bristen på arbetskraft inom hälso- och sjukvården.EU uppmuntrar medlemsländerna att utveckla kompletterande vägarÅr 2020 antog Europeiska kommissionen ett omfattande meddelande om reformen av migrations- och asylpolitiken. I meddelandet betonas utvecklingen av lagliga migrationsvägar som en del av EU:s övergripande strategi för migration. Kommissionen antog också en separat rekommendation om lagliga vägar. I rekommendationen uppmanar kommissionen medlemsländerna att undersöka möjligheterna till inresa på grund av arbete eller studier för dem som är i behov av internationellt skydd och uppmuntrar länderna att dela med sig av sina erfarenheter. Undersökningen på engelska stöder EU-ländernas gemensamma ansträngningarForskargruppen bestod av experter från Stiftelsen för Rehabilitering, Oxford Research AB och Migrationsinstitutet. Dessutom medverkade Joanne van Selm, självständig forskare som specialiserat sig på migrations- och flyktingfrågor. I forskningsprojektets styrgrupp fanns representanter för inrikesministeriet, utrikesministeriet, arbets- och näringsministeriet, undervisnings- och kulturministeriet och social- och hälsovårdsministeriet.Forskningsrapporten är skriven på engelska så att även andra länder kan dra nytta av den framtagna informationen. På så sätt stöder rapporten EU-ländernas gemensamma ansträngningar för att finna lösningar på migrationen.

Källa: Valtioneuvosto.fi