NordenBladet — Finland är känt för vatten och sin tekniska kompetens inom vattensektorn. Enligt en färsk utvärdering bör Finland i högre grad också marknadsföra sitt kunnande inom diplomati i vattenfrågor. Undersökningar visar att sannolikheten för barn som bor i en konfliktmiljö att dö till följd av komplikationer som orsakas av förorenat vatten är 20 gånger större än risken att avlida som offer för själva väpnade konflikten. Foto: Liisa TakalaMålet för Finlands internationella strategi för vattensektorn är en värld med tryggad vattenförsörjning till 2030. Det betyder att det alltid ska finnas vatten tillgängligt för varje ändamål, överallt och för alla i världen. Målet är ambitiöst, men Finland har lärdomar som vi kan ta vara på.En av strategins tre helheter fokuserar på frågor som rör fred och vatten. Temat är ytterst viktigt: Vattnet har stått bakom minst hälften av konflikterna sedan 1990-talet, trots att vattenresurser sällan nämns i fredsavtal.Gedigen kompetens…I den utvärdering som publicerades i slutet av oktober undersöker man hur Finland med diplomati i vattenfrågor har lyckats lösa och förebygga vattenrelaterade spänningar – och vad som kunde göras bättre i fortsättningen. Fokus i den oberoende utvärdering som utrikesministeriet låtit göra låg särskilt på Finlands arbete i FN:s ekonomiska kommission för Europa UNECE, gränsvattensamarbetet med Ryssland och Finlands stöd kring gränsvattenfrågor som gäller Mekong och Nilen.Det allmänna intrycket är mycket positivt: Finland får beröm för att långsiktigt stödja inkluderande hantering och nyttjande av vattenresurser och för att utveckla det internationella samarbetet inom vattensektorn. Utvärderingen betraktar det motiverade och kompetenta nätverket av aktörer som en särskild styrka för vårt land. Finlands gränsvattenavtal med Ryssland har bedömts vara det bästa i världen. Enligt utvärderingen har Finland kontinuerligt visat sin förmåga att svara på vattenrelaterade spänningar och tillämpa evidensbaserad diplomati och tekniskt stöd.… också till andras kännedomFinland har alltså förmåga, vilja och aktörer – vad saknas? Enligt Rens de Man, som leder utvärderingsgruppen, känner internationella aktörer inte tillräckligt till finländskt kunnande. Därför måste Finland göra upp en tydlig plan för hur landet kan bli ledande aktör inom diplomati i vattenfrågor. Till stöd för genomförandet av strategin behövs en förvaltningsövergripande organisation som sammanför de olika aktörernas bästa praxis.”Vi måste ha en genomgående kunskap om förhållandena när det gäller att förebygga konflikter. Detta i sin tur förutsätter att forskningsinrättningar, civilsamhällesorganisationer, företag och Finlands beskickningar har tydliga roller, incitament och möjligheter att skaffa och förmedla den information som behövs i arbetet med diplomati i vattenfrågor. Det är för sent för informationsinhämtning i det skede då konflikten redan har brutit ut”, säger de Mans.Kommunikation, förberedelser och ett smidigt samarbete inom vattendiplomatnätverket är av största vikt för att Finland ska kunna ses som en trovärdig partner som man vid behov kan vända sig till.Läs merUtvärderingsrapporten och en inspelning av utgivningsevenemanget

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Arbetsgruppen för beredning av lagstiftning om lönetransparens föreslår att rättigheterna i jämställdhetslagen i fråga om att få information om löner ska stärkas för personal, personalrepresentanter och sådana anställda som misstänker diskriminering.Arbetsgruppen överlämnade sin rapport till ministern för nordiskt samarbete och jämställdhet Thomas Blomqvist måndagen den 15 november. Arbetsgruppen var inte enhällig i sitt arbete. Det huvudsakliga syftet med förslaget är att genom ökad lönetransparens i jämställdhetslagen förhindra lönediskriminering på grund av kön och främja förverkligandet av lika lön. Förslaget hänför sig till den skrivning om lönetransparens i regeringsprogrammet för statsminister Sanna Marins regering som gäller målet att förbättra jämställdheten i arbetslivet.I arbetsgruppens förslag rekommenderas att lagen om jämställdhet mellan kvinnor och män (jämställdhetslagen) ändras. Arbetsgruppen föreslår att arbetsgivaren med ett års mellanrum för personalen ska klargöra det lönesystem som arbetsgivaren följer och hur det tillämpas. Också jämställdhetsplanerna och lönekartläggningarna på arbetsplatsen ska vara fritt tillgängliga för arbetstagarna.  Enligt förslaget ska personalrepresentanterna ha rätt att under lönekartläggningen få löneuppgifter för enskilda arbetstagare för att säkerställa att lönejämförelsen är täckande eller för att utreda orsakerna till löneskillnader.  Verkställandet av förbudet mot lönediskriminering effektiviseras så att en arbetstagare som misstänker lönediskriminering på grund av kön ska ha rätt att för bedömning av eventuell diskriminering få löneuppgifter för en annan arbetstagare direkt av arbetsgivaren. Arbetstagaren har tystnads-plikt i fråga om dessa uppgifter.  Arbetsgruppens rapport utgör underlag för den fortsatta politiska diskussionen. Beslut om fortsatta åtgärder fattas senare. Social- och hälsovårdsministeriet tillsatte en arbetsgrupp på trepartsbasis den 21 augusti 2020 med uppdrag att bereda de ändringar i jämställdhetslagen som bygger på målet om lönetransparens i regeringsprogrammet för statsminister Sanna Marins regering. Arbetsgruppen tillsattes fram till den 31 mars 2021. Dess mandattid förlängdes till den 31 augusti 2021.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Europaminister Tytti Tuppurainen och Frankrikes EU-minister Clément Beaune träffas i Helsingfors tisdagen den 16 november.Ministrarna ska diskutera aktuella EU-ärenden, bland annat frågor som rör ekonomi, EU:s strategiska kompass, rättsstatsprincipen och klimat- och energipolitik. Ministrarna ska även diskutera Frankrikes EU-ordförandeskap, som börjar i januari 2022.Ministrarna Tuppurainen och Beaune kommer också att besöka Helsingfors universitet och diskutera EU:s framtid med studerandena.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Näringsminister Mika Lintilä besöker USA för första gången 15–16 november efter coronapandemin. Besöksprogrammet innehåller diskussioner om energi, bioekonomi och digitalisering med representanter för USA:s förvaltning och delstaterna på hög nivå. Ministern kommer också att träffa finländska företag som är verksamma i USA och deltar i en konferens om bioekonomi.Näringsminister Mika Lintilä talar vid USA:s internationella bioekonomikonferens om hållbar produktion av träbiomassa i Finland. Träbiomassa används bland annat för förnybara kemikalier, biobaserade produkter och biodrivmedel.”Vi behöver en global biobaserad ekonomi. Finländska företag har mycket att ge när det gäller att lösa globala utmaningar. USA är en viktig partner för oss och jag tror att vi har möjligheter att fördjupa samarbetet till exempel inom biodrivmedel”, säger minister Lintilä. Under resan träffar ministern också representanter för finländska företag i USA och hör sig för om aktuella frågor på den lokala marknaden.Näringsministern träffar företrädare på hög nivå för delstaternaMinistern besöker delstaten Virginia och diskuterar bland annat samarbetsmöjligheter inom 6G-forskningen med guvernör Ralph Northam.”För att kunna delta i utvecklingen inom en bransch som utvecklas snabbt måste en liten stat som Finland nätverka med de bästa internationella forskningsinstituten”, säger minister Lintilä. Minister Lintilä diskuterar också med kongressledamoten Paul Tonko om USA:s mål och åtgärder för ren energi. Han kommer också att träffa högnivårepresentanter för delstaterna Maine och Michigan. Finland har tillsammans med de båda delstaterna en arbetsgrupp som består av olika aktörer inom bioekonomi och den samordnas av Business Finland och Finlands ambassad i Washington. Syftet med samarbetet är att öppna nya kommersiella möjligheter för finländska företag. USA är en av Finlands viktigaste handelspartner och samarbetet med delstaterna har en viktig roll i exportfrämjandet.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Försvarsminister Antti Kaikkonen deltar i EU:s råd för utrikes frågor i Bryssel den 15-16 november 2021 och i ett styrelsemöte för Europeiska försvarsbyrån (EDA) som ordnas i samband med det. Styrelsemötet ordnas i ministersammansättning.
Under den första mötesdagen diskuterar utrikes- och försvarsministrarna vid sin gemensamma session det första utkastet till strategisk kompass (utvärderings- och styrdokument för EU:s säkerhets- och försvarssamarbete). Under den andra mötesdagen ska försvarsministrarna diskutera effektiviteten i och lärdomarna av EU:s utbildningsinsatser.
Under temat aktuella frågor får ministrarna en översikt över samordnad marin närvaro (Coordinated Maritime Presences, CMP), militär rörlighet (Military Mobility) och hur genomförandet av EU:s permanenta strukturerade samarbete (Pesco) framskrider. Försvarsministrarna ska också diskutera samarbetet mellan EU och Nato med Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg.
I EDA:s styrelse ska ministrarna diskutera EDA:s stöd till medlemsländernas innovationsverksamhet inom försvarssektorn, inklusive omvälvande tekniker. Ministrarna ska dessutom godkänna bland annat de grundläggande principerna för samarbetet med tredjeländer och ett förhandlingsmandat för att skapa ett administrativt arrangemang mellan EDA och Förenta staterna.

Källa: Valtioneuvosto.fi