NordenBladet — Korngröt, makaronilåda och hönsfrikassé – alla finländare känner till de här skolmatsklassikerna. Nu är målet att alla barn i världen ska få skolmat före 2030. Utvecklings- och utrikeshandelsminister Ville Skinnari är sändebud för livsmedelsprogrammet WFP och han berättar gärna varför det lönar sig erbjuda skolmåltider. Finland är en föregångare när det gäller skolmat – vi har redan erbjudit alla barn gratis skolmat i över 70 års. Vi vet av erfarenhet att skolmåltider stöder barns och ungas lärande, hälsa och lika möjligheter. Vilka minnen har du av skolmaten, minister Ville Skinnari? Från första klassen var skolmaten livsviktig för den här unga idrottaren. Tack vare maten orkade jag ända till eftermiddagen, både i spelen på skolgården och på fritiden. Det fanns skolmat som inte var så populär, men senare har också de blivit omtyckta delikatesser, till exempel blomkålssoppa. Hönsfrikassén var inte min favorit, och kanske just den inte är vår främsta exportprodukt, men näringsvärdena var bra och hjälpte oss orka hela dagen. Det bästa är att om – allt för ofta när – frukosten glöms bort, så får man i alla fall lunch i skolan. Tyvärr försummar allt för många skolelever i Finland frukosten. Uppskattade du skolmaten då eller har din uppskattning vaknat senare? Tiden förgyller alla minnen, men jag gillade faktiskt inte alla rätter. Fastän skolköket har vissa utmaningar, så tror jag ändå på det finska skolmatssystemet och på att eleverna får den näring de behöver ur skolmaten. Sömn, näring och vila – också som minister märker jag hur viktiga de är. Finland var det första landet i världen som stiftade en lag om avgiftsfria skolmåltider 1943, mitt under pågående krig. Det var en mycket djärv handling. Generationerna före oss var modiga när de byggde upp framtiden, men hur ser skolmatens framtid nu ut? Skolmaten är inte något kommunerna borde spara på, också föräldrarna oroar sig ofta för detta. Som skolmatsambassadör vill jag uppmana Finland att hålla fast vid sina trumfkort! Vad vill du åstadkomma som WFP:s skolmatsambassadör? Mitt främsta mål är att öka kännedomen om och tillgången till skolmat i olika länder. För detta ändamål håller vi på att samla en internationell koalition, som jag leder tillsammans med Frankrike och FN:s livsmedelsprogram. Koalitionen ska stödja och utveckla olika länders skolmatsprogram så att de når alla barn som blev utan skolmat när skolor stängdes på grund av coronapandemin. Dessutom arbetar vi för att också de barn som inte fick skolmåltider ens före pandemin också ska omfattas av skolmaten. Koalitionens övergripande mål är att alla barn i världen ska få skolmat före 2030. Samtidigt vill vi utveckla kvaliteten på skolmatsprogrammen i länder med högre inkomstnivå. Mitt mål är att utöver detta internationella arbete också exportera finländsk expertis och finländska lösningar. Finland är en föregångare när det gäller skolmat, och det finländska systemet ses som en förebild för väl genomförd skolbespisning. Jag vill exportera våra erfarenheter och lösningar tillsammans med statliga aktörer, organisationer och företag. Kan Finland på något sätt dra nytta av att skolmatsprogram inleds i andra länder? Skolmatsprogrammen är viktiga för att trygga livsmedelstryggheten i svaga stater, och redan det att Livsmedelstryggheten förbättras och förhållandena i dessa länder stabiliseras är bra för Finland på flera vis. Också det att Finland stöder utvecklingen av skolmatsprogram i andra länder kan vi dra nytta av på flera sätt. Till exempel har finländska företag mycket kunnande när det gäller praktiska lösningar för skolbespisning, såsom digitala lösningar för planeringen av skolmaten. Nu har vi samlat allt detta kunnande – följande mål är att föra kunnandet ut i världen.  Länkar till andra sidor:https://www.educationfinland.fi/schoolmeals

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Dialogerna under undantagsperioden som inleddes i början av coronapandemin fortsatte under hösten när man samlades den 27 oktober för att diskutera coronaupplevelserna under de senaste 18 månaderna. Av diskussionerna framgick att öppnandet av samhället inger glädje, men väcker också oro och känslor av besvikelse.Mest oro och besvikelse orsakas av de nya skiljelinjer som uppstått i samhället, särskilt i fråga om vaccindebatten. Många sade sig vilja förstå andras synpunkter och delta i diskussionen, men visste inte hur det skulle vara möjligt. Det känns otrevligt att beskylla och stämpla ovaccinerade som dåliga människor eftersom alla ändå måste medverka i samhället. Å andra sidan upplever många frustration över att pandemin förlängs eftersom somliga vägrar att vaccinera sig. Den långa undantagsperioden har lämnat sina spårDebattörerna oroade sig mest för hur äldre och unga orkar, samt för deras ensamhet. De studerande har blivit utan sociala evenemang och aktiviteter. En del av debattörerna upplevde det som svårt med interaktion i närvaro. Den egna sociala toleransen har försvagats och detta har lett till att man tröttnar snabbare än tidigare i sociala situationer. Upphörandet med distansarbete upplevdes i regel vara lättande och energigivande. Å andra sidan kräver hybridarbete att man vänjer sig och skapar nya förfaranden. Organisationerna upplevde att virtuell verksamhet är positiv eftersom det blivit lättare för människor att delta i organisationsverksamhet. Behovet av att förstå olika människors synpunkter och tankar samt behovet att stärka den känsla av gemenskap som sjunkit under pandemin lyftes tydligt fram vid diskussionerna. Pandemin har behandlat olika grupper ojämlikt och återhämtningen sker också på olika sätt. Frågan är hur vi tillsammans kan hitta metoder för att höra dem som tagit skada av pandemin och å andra sidan att stödja dem som går vidare.Under höstens första diskussionsdag ordnades sammanlagt 12 diskussioner med 84 deltagare. Diskussioner ordnades på Åland, i Esbo, Helsingfors, Åbo och Vanda. Diskussionerna ordnades av Dialogakademin, stiftelsen Dialogpaus, Kansalaisareena, Kansalaiskasvatusseura, Laurea, Yrkeshögskolan Metropolias projekt Hippa-Remote och Hytke, Tammerfors stads kulturfostringsenhet, Taidekaari-teamet vid TAITE, Åbo domkyrkoförsamling, Vanda stad och finansministeriet.Tanken bakom dialogerna under undantagsperioden är att ge medborgare och organisationer möjlighet att föra en konstruktiv diskussion och öka förståelsen för hur det är att leva i Finland under exceptionella omständigheter. Dialogakademin, Stiftelsen Dialogpaus, justitieministeriet, Sitra, finansministeriet och statsrådets kansli ansvarar för samordningen av dialogerna om undantagsperioden, sammanställandet av sammandraget och förmedlingen av det till stats- och kommunförvaltningen samt offentliggörandet av sammandraget för allmänt bruk. Höstens andra dialogdag ordnas torsdagen den 2 december. Du kan delta genom att anmäla dig på Stiftelsen Dialogpaus webbplats.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Undervisnings- och kulturministeriet har beviljat yrkeshögskolorna fem miljoner euro i statlig finansiering enligt prövning för forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet (FoUI). FoUI-projektansökan är ett etablerat sätt att stärka den strategiska planeringen och ledningen samt att stödja FoUI-verksamhetens kvalitet och genomslagskraft. Den riktade ansökningen genomfördes i år för fjärde gången.Finansiering beviljades i år Yrkeshögskolan Haaga-Helia, Sydöstra Finlands Yrkeshögskola, Yrkeshögskolan Karelia, Yrkeshögskolan Laurea, Yrkeshögskolan Novia och Vasa yrkeshögskola med stöd av en gemensam ansökan, Satakunta yrkeshögskola och Åbo yrkeshögskola.– Yrkeshögskolorna utvecklar på ett effektivt sätt praktiska lösningar såväl inom sina egna områden som nationellt. Yrkeshögskolornas forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet förtjänar uppskattning och stöd, säger forsknings- och kulturminister Antti Kurvinen.I ansökningarna beskrev yrkeshögskolorna sina projektplaner för FoUI-verksamhet inom respektive profileringsområden och enligt respektive strategier. En utomstående panel bedömde och poängsatte ansökningarna. I bedömningen fokuserade man på att planen är realistisk och innovativ i förhållande till yrkeshögskolans strategi och styrkor. Finansiering beviljades de ansökningar som bedömdes vara lämpliga och som bäst stöder högskolans profilering. Ordförande för den internationella panelen är Ilmari Absetz som är programdirektör för temat bioekonomi och cirkulär ekonomi vid Business Finland.Ett önskemål var att yrkeshögskolornas projekt ska anknyta till regionens och de viktigaste regionstädernas FoUI-miljöer. Vidare önskade man att FoUI-åtgärderna ska generera effekter av socialt, kulturellt, ekonomiskt eller ekologiskt hållbar utveckling antingen för högskolans egen verksamhet eller för verksamhetsområdets eller regionstädernas verksamhet.Till ansökningsomgången, som avslutades i juni 2021, inkom sammanlagt 20 projektansökningar, av vilka en ansökan var gemensam för två yrkeshögskolor. Sammanlagt söktes inemot 15 miljoner euro i finansiering.Finansierade projekt

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Undervisnings- och kulturministeriet tillsatte i maj 2021 en arbetsgrupp med uppgift att bereda ett förslag till färdplan för den nationella utvecklingen av kulturturismen. Arbetsgruppen har genom en webbenkät samlat in intressegruppernas synpunkter till stöd för färdplansarbetet. Utifrån resultaten kan Finland i framtiden vara känd i världen för en mångsidig kultur, som resenärer kan lära känna på ett ansvarsfullt sätt via en smidig digital servicekedja.I enkätsvaren betonades särskilt hållbar utveckling och digitalisering. Ett ökat samarbete mellan kultur- och naturarvsobjekten samt målen för hållbar turism lyftes fram som de viktigaste målen för att stärka kulturturismen.När det gäller utnyttjande av digitalisering visade enkätsvaren att det finns ett behov att utveckla bland annat försäljningen och marknadsföringen av kulturturismprodukter. Nätverksbildning och samarbete mellan de nationella aktörerna samt marknadsföring ansågs höra till de viktigaste utvecklingsåtgärderna. Det fanns inga stora skillnader mellan de olika målen och den beräknade betydelsen av åtgärderna.Tillgången och synligheten i fråga om kulturturismprodukter samt marknadsföring och försäljning upplevdes i synnerhet som utmaningar. Av enkäten framgick att det finns informationsutmaningar i samband med identifieringen av turismrelaterade möjligheter samt samordningen av kultur- och turismbranschens mål och verksamhetskulturer.Som lösningar föreslogs bland annat ökad kunskap och informationsspridning samt utvecklingen av olika samarbetsformer, såsom gemensamma säljplattformar och modeller med flera producenter.   Brister i kompetensen ansågs också vara en utmaning. Behoven av kompetensutveckling hade i enkätsvaren särskilt att göra med produktutveckling, kundförståelse, ansvarsfullhet och digitalt kunnande.Av enkätsvaren framgick att de framtida möjligheterna för kulturturismen är mångfasetterade. Möjligheterna kopplades bland annat till utvecklingen av en hållbar turism, där det också ansågs vara viktigt att beakta kulturell hållbarhet och att värna om kulturella resurser. Samarbetet mellan aktörerna inom kultur- och turismbranschen betraktades också som en möjlighet som kan leda till nya produkter och tjänster samt öka regionernas attraktionskraft.Det totala antalet respondenter uppgick till 156. Deltagarna representerade kulturorganisationer och kulturobjekt, aktörer inom turismbranschen, utbildningsorganisationer och den offentliga förvaltningen. Svar erhölls från olika håll i Finland, mest från Nyland, Lappland, Norra Karelen och Södra Savolax.Färdplan för kulturturismen  I färdplanen fastställs utvecklingsåtgärderna för de kommande åren och avsikten är att färdplanen ska vara ett nationellt styrande dokument också inom Europarådets kulturvägsverksamhet. Färdplanen främjar regeringens mål att stärka kulturturismen.Arbetsgruppens förslag till färdplan för den nationella utvecklingen av kulturturismen avses bli färdigt i slutet av februari 2022.  Med sikte på en färdplan för utveckling av kulturturismen. Sammandrag av resultaten av webbenkäten  

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Utrikesminister Pekka Haavisto presenterar prioriteringarna för Finlands ordförandeskap i Barentsrådet under konferensen Arctic Spirit i Rovaniemi den 16 november. Under sitt ordförandeskap ämnar Finland bland annat stärka Barentsregionens biodiversitet och bekämpa invasiva arter, stödja elektrifiering av transporterna, stärka ungas möjligheter att delta, stödja den fria rörligheten och förbättra förbindelserna.Vid slutet av Finlands ordförandeskap 2023 infaller Barentssamarbetets 30-årsjubileum.De unga är nyckeln till Barentsregionens framtidTill Barentsrådet hör de nordiska länderna, Ryssland och EU. I rådets arbete deltar också företrädare för regionens ursprungsfolk och Barents regionråd.Det regionala samarbetet, inklusive Barentssamarbetet, är ett viktigt sätt för Finland att främja stabiliteten och säkerheten, en hållbar utveckling och ekonomiska möjligheter i sina närområden. Regionerna och landskapen har en nyckelroll när det gäller att främja samarbete mellan människorna i Barentsregionen. När det gäller kontakter mellan människor fokuserar Finland framför allt på de unga. De unga är nyckeln till Barentsregionens framtid och de är av avgörande betydelse för om regionen kan förbli levande och utvecklas ytterligare.Ordförandeskaps program (pdf, 8 MB)Finlands ordförandeskap på webben Twitter: #BarentsFi

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Kulturens roll i främjandet av kommunernas välfärd och hälsa har stärkts. Flera kommuner än tidigare skriver till exempel in målen för kulturverksamheten i sin välfärdsberättelse eller fastställer målen i sin budget. Detta framgår av den datainsamling som THL, Kommunförbundet och undervisnings- och kulturministeriet genomförde våren 2021.Kommunerna beaktar också bättre än tidigare lagen om kommunernas kulturverksamhet i beslutsfattandet. Lagen reviderades år 2019. I datainsamlingen uppgav 35 procent av kommunerna att de förtroendevalda har behandlat ifrågavarande lag under fullmäktigeperioden 2017-2021. Ökningen jämfört med 2019 var 9 procentenheter.”Enligt undersökningen har kulturdeltagandet en positiv inverkan på människors hälsa och välbefinnande. Konst och kultur existerar således inte utan aktörer.  Den reviderade lagen tryggar möjligheterna att skapa och få tillgång till kultur och därför är det viktigt att både kommunens förtroende- och tjänstemannaförvaltning är så medveten som möjligt om lagens mål och uppgifter, berättar kulturråd Esa Pirnes vid undervisnings- och kulturministeriet. Samordningen av kulturverksamhet mer organiserad än tidigareKulturverksamheten verkar också vara mer organiserad än tidigare. I 76 procent av kommunerna hade man kommit överens om vilket förvaltningsområde som samordnar kulturverksamhet som främjar välfärd och hälsa i kommunen. Dessutom hade 70 procent av kommunerna utnämnt en person som ansvarar för kulturverksamheten. Motsvarande siffror i datainsamlingen 2019 var 68 och 58 procent.Det finns fortfarande utrymme för utveckling i fråga om hur kommunerna rapporterar om kulturtjänster och -verksamhet i kommunens verksamhetsberättelse eller i den omfattande välfärdsberättelsen. 71 procent av kommunerna uppgav till exempel att de årligen rapporterar hur många som deltagit i kommunens kulturtjänster. Endast 32 procent uppgav att de årligen rapporterar hur nöjda kommuninvånarna är med kulturtjänsterna.“Det är viktigt att kommunerna följer upp kommuninvånarnas tillfredsställelse med kulturtjänsterna och för in resultaten i kommunens verksamhetsberättelse och i den omfattande välfärdsberättelsen. Detta stöder bättre anordnande av kulturtjänster och främjar kommuninvånarnas välfärd och hälsa “, konstaterar kulturråd Kirsi Kaunisharju vid undervisnings- och kulturministeriet.Uppgifterna grundar sig på en datainsamling som genomfördes våren 2021, där man särskilt utredde åtgärder, resurser och verksamhetspraxis inom den kultur som främjar välfärd och hälsa i kommunerna. “Med hjälp av informationen kan kommunerna planera, leda och utvärdera främjandet av välfärd och hälsa genom konst och kultur”, berättar forskningskoordinator Niina Saukko vid THL. 279 kommuner i Fastlandsfinland svarade på datainsamlingen som genomfördes för andra gången. Täckningsprocenten var 95.Läs de kommunspecifika uppgifterna i webbtjänsten TEAviisari (www.teaviisari.fi.)Kulttuuri kunnan toiminnassa 2021 hyvinvoinnin ja terveyden edistämisen näkökulmasta. (Kultur i kommunens verksamhet 2021 med tanke på främjande av hälsa och välfärd) Tutkimuksesta tiiviisti -julkaisu (Kortfattat om undersökningen -publikation.
 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — EU betonar ekonomisk återhämtning, klimatåtgärder samt en grön och digital övergång i nästa års budget. Rådet och Europaparlamentet nådde en överenskommelse om budgeten måndagen den 15 november.EU-medlemsländerna behandlade budgetpropositionen för nästa år fredagen den 12 november vid budgetrådets möte i Bryssel. Statssekreterare Maria Kaisa Aula representerade Finland. Förlikningskommittén, där rådet och parlamentet förhandlade om budgeten, sammanträdde i samband med mötet.Förhandlingarna fortsatte måndagen den 15 november och förlikningskommittén sammanträdde på nytt. På kvällen nådde rådet och parlamentet enighet om EU:s budget för nästa år.
Rådet och parlamentet enades om EU-budgeten för nästa år enligt följande:Åtagandena uppgår sammanlagt till ca 169,5 miljarder euro. EU förbinder sig till dessa anslag nästa år, men en del av dem betalas ut först senare.Betalningsbemyndiganden uppgår sammanlagt till ca 170,6 miljarder euro. Dessa anslag betalar EU ut nästa år.Överenskommelsen måste ännu formellt fastställas av båda institutionerna.

Källa: Valtioneuvosto.fi