NordenBladet — Statsrådet har torsdagen den 25 november 2021 godkänt ändringarna i förordningen om principerna för god företagshälsovårdspraxis, företagshälsovårdens innehåll samt den utbildning som krävs av yrkesutbildade personer och sakkunniga (708/2013). Ändringarna förtydligar företagshälsovårdens innehåll och ökar effektiviteten och resultaten av företagshälsovårdens verksamhet. Förordningsändringarna träder i kraft den 1 januari 2022.Genom förordningen genomförs förslagen av kommittén som dryftat rehabiliteringsreformen om att stärka uppföljningen och främjandet av arbetstagarnas möjligheter att klara sig i arbetet och om att förtydliga företagshälsovårdens innehåll (förslag nr 15) samt förslaget om att precisera rådgivningens och vägledningens innehåll (förslag nr 16). I fortsättningen är företagshälsovården skyldig att följa upp och utvärdera genomförandet och effekterna av vård- och rehabiliteringsåtgärder som gäller arbetsförmåga och återgång till arbete. Dessutom ska företagshälsovårdspersonalen ge rådgivning och vägledning om praxis för återgång till arbete.Förordningen uppdateras också så att den motsvarar ändringen av definitionen av en yrkesutbildad person inom företagshälsovården i 3 § i lagen om företagshälsovård som träder i kraft den 1 januari 2022. De föreslagna ändringarna förtydligar företagshälsovårdens innehåll och ökar effektiviteten och resultaten av företagshälsovårdens verksamhet. På så sätt har ändringarna som en del av reformen av rehabiliteringssystemet positiva effekter på arbetshälsan och välbefinnandet i arbetet och därigenom också på arbetets produktivitet och arbetskarriärernas längd.Förordningsändringarna träder i kraft den 1 januari 2022.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Avgifterna för studerandehälsovården 2022 enligt lagen om studerandehälsovården för högskolestuderande har fastställts. Bestämmelser om storleken på hälsovårdsavgiften, dröjsmålsavgiften och avgiften för oanvänd mottagningstid utfärdas i fortsättningen årligen genom förordning av statsrådet.År 2022 uppgår hälsovårdsavgiften till 71,60 euro. Avgiften betalas per termin. Hälsovårdsavgiften är då 35,80 euro per termin. Avgiften betalas till Folkpensionsanstalten.Dröjsmålsavgiften är 5 euro. Studenternas hälsovårdsstiftelse tar ut en avgift på 40 euro för en oanvänd mottagningstid. Avgiften kan tas ut om man utan godtagbart skäl missar den bokade mottagningstiden.Förordningen om avgifter för studerandehälsovården gäller för viss tidStatsrådets förordning om avgifter för studerandehälsovården utfärdas i fortsättningen alltid för ett år i sänder. Genom den nya förordningen upphävs statsrådets gällande förordning om avgifter för studerandehälsovården för högskolestuderande.Förordningen träder i kraft den 1 januari 2022 och gäller till och med den 31 december 2022.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Regeringen föreslår att riksdagen godkänner Europarådets reviderade konvention om samproduktion av filmverk från den 30 januari 2017. Konventionens syfte är att främja och underlätta uppkomsten av samproduktioner av filmverk mellan parterna genom att fastställa regler som ska tillämpas i sådana produktioner.Europarådets konvention om samproduktion av filmer från 1992 (Council of Europe Convention on Cinematographic Co-Production) trädde i kraft internationellt den 1 april 1994. I konventionen föreskrivs om förhållandet mellan de fördragsslutande parterna vid samproduktion av multilaterala filmverk med ursprung inom parternas territorium. I konventionen finns bestämmelser bland annat om finansiering av filmer och om förmåner som beviljas filmer. Konventionen reviderades den 30 januari 2017 och trädde i kraft internationellt den 1 oktober 2017. Konventionen innehåller bestämmelser bland annat om villkoren för att erhålla samproduktionsstatus, samproducenternas finansieringsandelar, samproducenternas rättigheter och finansiella samproduktioner. Syftet med konventionen är att främja och underlätta samproduktion av filmverk mellan de fördragsslutande parterna genom att fastställa regler för samproduktion. Finland undertecknade den reviderade konventionen den 18 november 2020. Tillämpningen av konventionen förutsätter förutom undertecknande av konventionen också nationellt ikraftsättande.Regeringens mål är att den reviderade konventionen ska godkännas så snabbt som möjligt under 2022 efter det att riksdagen har godkänt konventionen och det lagförslag som gäller den, och Ålands lagting har gett sitt bifall i ärendet. Regeringens proposition publiceras på sidan Beslut (delvis på svenska)

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Statsrådet har fattat beslut om behovsprövade höjningar av statsandelen för 2021. 30 kommuner understöds med sammanlagt 30 miljoner euro.I år ansökte 82 kommuner om höjning av statsandelen och det ansökta beloppet var sammanlagt nästan 146 miljoner euro. En höjning av statsandelen beviljades 30 kommuner. År 2020 var antalet sökande 148, av vilka 66 fick stöd, och det utdelade stödbeloppet var 60 miljoner euro. Beviljandet av stöd grundar sig på en helhetsbedömningBehovsprövad höjning av statsandelen kan beviljas kommuner som på grund av exceptionella eller tillfälliga kommunalekonomiska svårigheter är i behov av ökat ekonomiskt stöd. Dessutom beaktar man lokala särförhållanden. Kommunerna motiverade behovet av en höjning bland annat med att den ekonomiska situationen försämrats, de inkomstförluster och merkostnader som coronaepidemin orsakat, den allmänna minskningen av skatteinkomsterna, ökningen av underskottet i boksluten och problemen med balanseringen av dem, nedskärningarna i statsandelarna, förändringarna i servicebehoven samt exceptionella och oförutsedda utgifter inom social- och hälsovården. Kommunerna jämfördes förutom med hänsyn till motiveringarna i ansökan också med nyckeltal som beräknats utifrån boksluten för 2019–2020. Utifrån de ekonomiska nyckeltalen ställdes de sökande kommunerna på samma startlinje enligt de ekonomiska uppgifterna. I besluten betonades uppgifterna i boksluten för 2020. Urvalskriterierna fokuserade i synnerhet på de uppgifter om den ekonomiska utvecklingen 2021 som kommunen angett i sin ansökan, de faktorer som påverkar den och dessa faktorers betydelse för kommunens ekonomi. Som bedömningsgrund användes dessutom de åtgärder som kommunen anmält för att hålla tillbaka utgiftsutvecklingen, skatteförvaltningens skatteredovisningar till kommunerna och andra stöd som betalats till kommunerna 2021. Höjningen beviljades i synnerhet sådana kommuner vars ekonomi påverkats i betydande mån av de nämnda faktorerna redan under 2021. Plan för balansering av ekonomin ett villkor för att höjning beviljasEtt villkor för att höjning av statsandelen ska kunna beviljas är att kommunen antagit en plan för att balansera kommunens ekonomi. Planen skulle fogas till ansökan. Statsandelsmyndigheten kan också ställa andra villkor som gäller kommunens ekonomi för beviljandet och användningen av höjningen av statsandelen. Höjningen avses utgöra en del av kommunens egna saneringsåtgärder som kommunen bör bereda sig för oberoende av höjningen. Höjningen får inte leda till en motsvarande ökning av utgifter som kommunen beslutar om. Höjningarna betalas till kommunerna före utgången av detta år. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Regeringen föreslår att giltighetstiden för de temporära bestämmelserna i lagen om smittsamma sjukdomar förlängs till utgången av juni 2022 så att bestämmelserna i huvudsak förblir oförändrade. Bestämmelserna gäller bland annat hälsosäker inresa, restriktioner i fråga om lokaler och verksamhet i syfte att hindra smittspridning samt covidintyget.I propositionen föreslås det att giltighetstiden för bestämmelserna om temporär begränsning av förplägnadsrörelsers verksamhet och om tillsyn över förplägnadsrörelser ska förlängas. Dessutom förlängs giltighetstiden för bestämmelserna om särskilda hygienkrav i persontrafiken och övriga tjänster och om temporär begränsning av verksamheten när epidemiläget kräver det.I propositionen föreslås det också att bestämmelserna om Coronablinkern och covidintyget förlängs. Bestämmelserna om användningen av covidintyg preciseras genom att användningen riktas till att gälla hela öppettiden för offentliga tillställningar och utrymmen.I propositionen föreslås det att giltighetstiden för bestämmelserna om hälsosäker inresa under covid-19-pandemin förlängs. Det krävs fortfarande att personer som anländer till Finland ska visa upp ett tillförlitligt intyg över att de har haft covid-19 inom de sex senaste månaderna eller fått en godkänd vaccinationsserie eller att de före ankomsten till Finland tagit ett tillförlitligt test med negativt resultat.Skyldigheten att ta ett test 72–120 timmar efter ankomsten till landet ska gälla dem som har ett testintyg eller som tar ett test efter ankomsten till Finland eller som inte har en hel vaccinationsserie.  Undantaget från skyldigheten att visa upp intyg eller delta i ett covid-19-test gäller vissa persongrupper på samma sätt som för närvarande, medan det undantag som gäller vissa länder och områden samt statsrådets bemyndigande att utfärda förordning ska slopas.
I propositionen föreslås en ny temporär bestämmelse om kommunernas skyldighet att bevilja EU:s digitala vaccinationsintyg till dem som har vaccinerats utanför EU. En vaccinationsserie är godtagbar om den har genomförts med vaccinpreparat för vilka Europeiska kommissionen har beviljat försäljningstillstånd eller som Världshälsoorganisationen har godkänt i sin förteckning över nödanvändning.I propositionen föreslås det att bestämmelserna om temporär begränsning av antalet passagerare i persontrafiken och om temporär stängning av utrymmen ändras. Incidensen av covid-19 ska strykas bland de föreskrivna kriterierna för myndigheternas beslutsfattande. Tillämpningen av bestämmelsen förutsätter att smittklustren i området är betydande och att de kan medföra risk för omfattande spridning av nya smittor i området.Lagen ska fortsättningsvis innehålla en bestämmelse om underlåtenhet att delta i covid-19-test och en bestämmelse om statens skyldighet att ersätta kommuners och samkommuners kostnader för kontroll av intyg och covid-19-testning. Det föreslås också att preciseringarna av bestämmelserna om handräckning och om verkställighet av beslut ska fortsätta att gälla.De temporära bestämmelserna avses träda i kraft den 1 januari 2022.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Statsrådet godkände i dag fem förordningar* om producentansvar och en förordning om avstjälpningsplatser.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Statsrådets allmänna sammanträde beslutade i dag den 25 november 2021 att överföra aktierna i börsbolaget Anora Group Abp från statsrådets kansli i specialuppgiftsbolaget Solidium Oy:s ägo och ägarstyrning. Statens Anora-innehav är av finansiellt intresse. Ägarandelen är 19,4 procent.Solidium Oy är ett helt statsägt bolag som äger minoritetsandelar huvudsakligen i börsnoterade bolag. De bolag som ägs av Solidium anses ha en viktig roll med tanke på Finlands ekonomi. Statens innehav av strategiskt intresse är koncentrerade till statsrådets kanslis ägarstyrning. Staten är den näst största ägaren i Anora med ett aktieinnehav på 19,4 procent och har ställt ett finansiellt intresse på sitt innehav.Anora är Nordens ledande tillverkare och varumärke när det gäller viner och starka alkoholdrycker. Bolaget bildades efter fusionen mellan Altia Abp och norska Arcus ASA i september 2021. Bolaget är noterat på Helsingforsbörsen och Oslobörsen.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Det föreslås att lagen om småbarnspedagogik ändras så att bedrivande av privat daghemsverksamhet i fortsättningen förutsätter tillståndsmyndighetens godkännande i stället för det nuvarande anmälningsförfarandet. Statsrådet lämnade på torsdagen en regeringsproposition om detta.Den privata familjedagvården omfattas även i fortsättningen av anmälningsförfarandet. Bakgrunden till propositionen är följande skrivning i regeringsprogrammet för statsminister Marins regering: Privata tjänster inom småbarnspedagogiken ska uppfylla samma kvalitetskriterier som offentliga tjänster. Verksamhet som bedrivs av privata serviceproducenter inom småbarnspedagogiken ska kräva tillstånd. Ändringen avses träda i kraft den 1 januari 2023.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Utrikesministeriet har utfärdat en förordning om ändring av förordningen om avgifter för utrikesförvaltningens prestationer 2020–2022. Ändringen träder i kraft den 1 januari 2022 och gäller till och med den 31 december 2022.Genom ändringen av förordningen ändras avgifterna för pass och identitetskort som utfärdas vid utrikesministeriet och vid beskickningarna. Ett undantag är avgiften för pass för personer som deltagit i Finlands krig, som förblir oförändrad.Priset för identitetskort stiger med sex euro från och med den 1 januari 2022.  Ändringen baserar sig på EU:s förordning om identitetskort. Höjningen av avgiften beror på att det till följd av EU:s förordning har gjorts kompletterande ändringar i lagen om identitetskort. Sökandens ansiktsbild och fingeravtryck kommer att lagras i identitetskortets chip. De extra kostnader som lagstiftningsändringarna medför gäller den avgiftsbelagda verksamheten inom utrikesförvaltningen och ska i enlighet med lagen om grunderna för avgifter till staten (150/1992) täckas till sitt fulla belopp av tillståndsavgifterna. Priset för pass stiger med 35 euro från och med den 1 januari 2022.  Priset på pass stiger med 35 euro, med undantag för pass för personer som deltagit i Finlands krig. Avgiften för pass har varit 140 euro sedan 2014. Passets nuvarande pris motsvarar inte längre kostnaderna. Enligt lagen ska avgiftens storlek motsvara statens totala kostnader för prestationen.  Avgiften för pass höjs för att förbättra kostnadstäckningen. Förslaget till prishöjning jämkades efter remissbehandlingen och den nya avgiften är nu lägre än kostnaderna för passet, med stöd av 6 § 3 mom. i lagen om grunderna för avgifter till staten. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Statsrådet godkände utrednings- och forskningsplanen till stöd för statsrådets beslutsfattande 2022 vid sitt allmänna sammanträde torsdagen den 25 november.Målet för utrednings- och forskningsplanen till stöd för statsrådets beslutsfattande är att säkerställa en stark och horisontell kunskapsbas som stöder det samhälleliga beslutsfattandet. Med hjälp av planen riktas utrednings- och forskningsverksamheten in på de fokusområden som är väsentliga med tanke på genomförandet av regeringsprogrammet för statsminister Marins regering.Informationsbehoven i planen har identifierats vid ministerierna. Dessutom har en del av informationsbehoven tagits fram genom öppen samutveckling.Planen omfattar nio fokusområden och för dem valda utrednings- och forskningsteman samt reserver för informationsbehov som fastställs senare:Ett ekonomiskt hållbart FinlandEtt klimatneutralt Finland som tryggar den biologiska mångfalden samt bostadspolitikenFinland – större än sin storlek i världenDen trygga rättsstaten Finland, utvecklingen av rättsstaten samt försvarspolitikenEtt livskraftigt Finland, utvecklingen av transportnätet samt jordbruketEtt Finland där förtroende och en jämlik arbetsmarknad råderEtt rättvist, jämlikt och inkluderande FinlandKunnandets, bildningens och innovationernas FinlandStyrningssättÖvriga informationsbehovStatsrådets kansli och ministerierna med ansvar för de olika temana ansvarar för genomförandet av utrednings- och forskningsplanen i samarbete med den arbetsgrupp som samordnar statsrådets forsknings-, framsyns- och utvärderingsverksamhet. För genomförandet av planen anvisas ett anslag på 9 miljoner euro. Planen omfattar fokusområden och teman inklusive kostnadsförslag för utrednings- och forskningsverksamheten och anger fördelningen av berednings- och styrningsansvar.Utrednings- och forskningsprojekten upphandlas genom öppen ansökan. Urvalskriterierna för projekten är relevans och användbarhet, projektets kvalitet, projektgenomförarnas expertis och tillräckliga resurser samt kommunikation och informationshantering. Ansökningsomgången inleds den 30 november 2021. Närmare information om detta ges senare.

Källa: Valtioneuvosto.fi