NordenBladet — Uppföljningen av patient- och klientsäkerheten inom social- och hälsovården i Finland är oenhetlig, vilket har försvårat bedömningen av patient- och klientsäkerheten. De nationella indikatorerna som publicerades den 26 november möjliggör jämförelse mellan social- och hälsovårdsorganisationer och medutveckling.Avvikelser i säkerheten orsakar mänskligt lidande och betydande kostnader inom social- och hälsovården. Projektet om patient- och klientsäkerhetens lägesbild och uppföljningsförfaranden, som genomfördes som en del av statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet, sammanställde en omfattande förteckning med över 200 indikatorer för uppföljning av patient- och klientsäkerhet. Det föreslås att en mindre helhet av indikatorerna ska införas. En stor del av indikatorerna i denna inledningsfas används redan för närvarande vid social- och hälsovårdsorganisationerna.Mer än tio experter inom området deltog i projektet. I utarbetandet och valideringen av indikatorerna hördes experter inom patient- och klientsäkerhet, tillsynsmyndigheter och social- och hälsovårdsorganisationernas ledning i stor omfattning.Skyldigheten avseende uppföljning av patient- och klientsäkerheten ska ökasSkyldigheten till uppföljning och myndigheternas tillsyn spelar en viktig roll inom säkerhetskritiska branscher. De stöder även integreringen av säkerhet i ledarskap.Projektet rekommenderar att social- och hälsovården, liksom andra säkerhetskritiska branscher, ska införa en systematisk uppföljning av säkerhet. För att kunna bygga upp en säker verksamhetsmiljö och -kultur krävs att direktörerna är insatta i och har förbundit sig till att utveckla säkerheten. Efter övergångsperioden ska även publiceringen av uppgifterna om uppföljningen göras bindande.Uppföljningen kopplad till kunskapsbaserad ledningTillräckliga resurser ska reserveras för utvecklingsåtgärder som vidtas på basis av införandet, användningen och resultaten av indikatorerna.Uppföljningen av patient- och klientsäkerheten är kopplad till kunskapsbaserad ledning, vars utveckling förutsätter ändringar i verksamhetssätt samt investeringar i IT-infrastrukturen och automatiseringen av datainsamling.Indikationerna för patient- och klientsäkerhet ska göras till en del av övrig kunskapsbaserad ledning och beaktas vid utvecklingen av indikatorerna för kostnadseffektivitet inom social- och hälsovården (KUVA).Fastställandet av nödvändiga grundläggande uppgifter som behövs för indikatorer som följs upp på riksnivå och för beräkningen av dem samt framtagandet av indikatorerna ska inledas centraliserat. Det finns skäl att inleda användningen av indikatorerna i regionerna och verksamhetsenheterna genom medutveckling som bygger på frivillighet.Indikatorerna för uppföljning publiceras på webbplatsen för Utvecklingscentret för patient- och klientsäkerhetProjektets slutrapport innehåller förslag till nationella indikatorer för uppföljning av patient- och klientsäkerhet. Indikatorerna publiceras även på webbplatsen för Utvecklingscentret för patient- och klientsäkerhet.I projektet, som leddes av Vasa sjukvårdsdistrikt, deltog även Institutet för hälsa och välfärd, NHG Finland, Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt och Auria datatjänster.Slutrapporten ingår i verkställandet av statsrådets utrednings- och forskningsplan 2020. Social- och hälsovårdsministeriet var ansvarigt ministerium för projektet och även finansministeriet och inrikesministeriet ingick i styrgruppen.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Enligt preliminära uppgifter har fåglar som är fridlysta enligt naturvårdslagen, såsom vitkindade gäss, orsakat mindre skador på odlingar än i fjol. Gynnsamma väderförhållanden anses vara den huvudsakliga orsaken. Ersättning för skador orsakade av fridlysta fåglar kan sökas före utgången av året. Ersättningen betalas ut i början av nästa år.Miljöministeriet och Närings-, trafik- och miljöcentralernaDe gynnsamma väderförhållandena under fåglarnas vår- och höstflytt kan anses vara den huvudsakliga orsaken till mindre skador än i fjol. Vädret gjorde det möjligt för i synnerhet vitkindade gäss att snabbt flytta över Finland. Den korta våren begränsade uppkomsten av skador på åkrarna i Finland. Fridlysta fåglar orsakade mest skador i Norra Karelen och Sydöstra Finland. Hittills har det lämnats in sammanlagt 170 ersättningsansökningar från dessa områden. Av dem gällde 169 skador orsakade av vitkindade gäss och en skador orsakade av tranor. De skador som anmäldes i dessa områden på våren ersattes redan tidigare i år.Ersättning för skador som orsakats av fridlysta fåglar 2021 kan sökas hos NTM-centralerna före utgången av året. Ersättningarna för 2021 betalas i början av året. År 2020 lämnades det in 481 ersättningsansökningar och ersättningarnas sammanlagda belopp var 3,8 miljoner euro.Vitkindade gäss orsakar skador på ensilagevallar och höstsädens groddar. Antalet skador orsakade av tranor är störst inom områdena för NTM-centralerna i Södra och Norra Österbotten, där de orsakar problem för havre-, korn- och foderärtodlingar. Skadorna orsakade av svanar har fortfarande varit ganska små, men de har ökat. Svanar orsakar skador på spannmål, ensilagevallar och oljeväxter. De vitkindade gässen flyttade snabbt i årDet var kyligt och mycket motvind i april och i början av maj, och de vitkindade gässens flyttning tog därför fart på allvar först den 9 maj. Efter det bromsades flyttningen upp av dimma och regn. De vitkindade gässen flyttade i huvudsak mellan den 18 och den 21 maj. Efter den 25 maj, som var den sista dagen med relativt stor flyttning, observerades endast några tusen lokala och flyttande gäss i det arktiska området. Huvudrutten gick normalt, det vill säga från Östra Nyland till Mellersta Karelen. Höstens flyttning inleddes med fart den 15 september. Då observerades tiotusentals flyttande och lokala vitkindade gäss mellan Norra Karelen och Kymmenedalen. Flyttningen pågick aktivt den 18 och den 19 september, och uppskattningsvis hälften av de vitkindade gässen hade flyttat vid den tidpunkten, mycket tidigare än i genomsnitt. Efter det rörde sig ytterst få vitkindade gäss på grund av det dåliga vädret, och flyttningen skedde i korta etapper. Många lokala gäss lämnade Finland den 12 och den 13 oktober, och de sista stora arktiska flyttningarna skedde den 14 oktober samt den 18 och den 19 oktober. Några tusen vitkindade gäss observerades ännu i november. De första och sista flyttomgångarna skedde i de vanliga områdena vid landsgränsen, men mellan flyttopparna spred sig gässen i större utsträckning till exempel till Savolax. Större spridning norrut, liksom på hösten 2020, skedde inte. Att flyttningen skedde tidigare kan ha samband med att tundran var varmare och torrare än normalt sommaren 2021.Följ de vitkindade gässens flyttning via satellittjänsten på adressen satelliitti.laji.fi. Satellittjänsten har producerats av Åbo universitet och Naturresursinstitutet med miljöministeriets finansiering för projektet för gåsåkrar.

Källa: Valtioneuvosto.fi