NordenBladet — Arbets- och näringsministeriet ber om utlåtanden om strategin för immateriella rättigheter. Strategins vision är att den finländska regleringen av immateriella rättigheter år 2030 stöder innovationsverksamhet och kreativt arbete. Målet är att öka den ekonomiska välfärden och konkurrenskraften med beaktande av olika samhälleliga intressen på ett mångsidigt sätt.Arbets- och näringsministeriet inledde våren 2020 beredningen av en strategi för immateriella rättigheter, dvs. IPR-strategin (Intellectual Property Right). Den styrgrupp som ministeriet tillsatte fick sitt eget beredningsarbete slutfört i maj 2021. Utifrån styrgruppens förslag och remissvaren om det beredde arbets- och näringsministeriet ett utkast till statsrådets principbeslut i samarbete med undervisnings- och kulturministeriet, utrikesministeriet och finansministeriet. Statsrådets principbeslut är förberedande beslut genom vilka statsförvaltningen ges anvisningar och riktlinjer för beredningen av ärenden. De slutliga besluten fattas av den myndighet som handlägger och bereder ärendet. Principbesluten har inga direkta följder för medborgarna. I principbeslutet om IPR-strategin fastställs de centrala åtgärder som olika ministerier och förvaltningar vidtar för att uppnå strategins mål. Utkastet till principbeslut har öppnats för en remissrunda fredagen den 10 december 2021. Immateriella rättigheter sporrar till forsknings- och innovationsverksamhet samt kreativt arbeteMed immateriella tillgångar avses egendom som inte är fysisk eller konkret. Det kan vara fråga om till exempel en teknisk uppfinning, form eller ett varumärke. De immateriella rättigheterna skyddar immateriella tillgångar. Immateriella rättigheter är alltså till exempel upphovsrätt, mönsterrätt, varumärke och patent.I regeringsprogrammet är målet att utveckla forsknings- och innovationsmiljön och öka de immateriella och materiella investeringarna. IPR-strategin är ett sätt att nå detta mål och den syftar till att utveckla kompetensen och förvaltningen i fråga om immateriella tillgångar. Utlåtanden kan lämnas fram till den 21 januari 2022 Utlåtandena ska lämnas in via Utlåtande.fi senast den 21 januari 2022. Alla intresserade kan lämna ett utlåtande. Om den som ger utlåtande inte vill registrera sig i tjänsten, kan utlåtandet skickas per e-post till arbets- och näringsministeriets registratorskontor på adressen kirjaamo.tem(at)gov.fi. Vi ber er använda diarienumret VN/6935/2020 som referens för utlåtandena.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Forsknings- och kulturminister Antti Kurvinen har beviljat anordnare av grundläggande konstundervisning sammanlagt 4 644 400 euro för grundläggande konstundervisning som omfattas av statsandel. Understöd har beviljats till 83 huvudmän i syfte att trygga den verksamhet som försvårats på grund av coronapandemin.Understödet är avsett att stödja kontinuiteten i den grundläggande konstundervisningen och stärka förutsättningarna att ordna grundläggande konstundervisning. Det är fråga om ett allmänt understöd som beviljas som tilläggsfinansiering för att täcka läroanstaltens driftskostnader år 2021.Våren 2021 var situationen vid flera läroanstalter utmanande i och med att det svåra coronaläget fortsatte och antalet elever ytterligare minskade. Enligt uppgifter från sektorn fanns det då vid en del läroanstalter upp till 80 procent färre elever än under tiden före pandemin. I genomsnitt minskade elevantalet med cirka 30 procent i början av året.– Det är fint att man under höstterminen igen har kunnat ägna sig åt gemensamma aktiviteter inom den grundläggande konstundervisningen och att även nya elever har deltagit. Mitt i coronakrisen bär vi särskild omsorg om hur eleverna, familjerna och läroanstalternas personal orkar. Att den meningsfulla hobbyverksamheten kan fortsätta ökar välbefinnandet under undantagsförhållandena. Jag anser att det är ytterst viktigt att trygga en fortsatt verksamhet, säger minister Antti Kurvinen. Omfattningen av de sökandes verksamhet och deras verksamhetsförhållanden varierar, men coronapandemins konsekvenser som beskrivs i ansökningarna är i stor utsträckning enhetliga. För flera sökande har inkomstbortfallet orsakats dels av att intäkterna från elevavgifter har minskat, men också på grund av det minskade antalet föreställningar och uppträdanden och begränsningarna av antalet personer i publiken.Undervisningen har organiserats med beaktande av hälsosäkerhetsaspekter, t.ex. genom att minska gruppstorlekarna och genom nödvändiga anskaffningar av utrustning och material. Man har dels gått in för att omvandla undervisningslokalerna så att de fungerar bättre och dels hyrt mer utrymmen. Mindre grupper har delvis också medfört behov av att anställa extra arbetskraft. Städ- och vikariekostnaderna samt arbetsbördan inom förvaltningen har utan undantag ökat. Inom utsatt tid kom det in 83 ansökningar, vilket motsvarar 60 procent av de läroanstalter som omfattas av statsandelen per undervisningstimme för grundläggande konstundervisning. Sökandena bestod av 23 kommunala och 60 privata utbildningsanordnare, och i deras läroanstalter studerar cirka 51 000 elever inom grundläggande konstundervisning.Av läroanstalterna omfattas 139, dvs. ca 30 procent, av statsandelen per undervisningstimme för grundläggande konstundervisning.  Grundläggande konstundervisning ges inom musik, dans, bildkonst, mediekonst, cirkuskonst, ordkonst, arkitektur, teater och hantverk.  Vissa konstformer undervisas i huvudsak individuellt och vissa i grupper.Ett huvudsakligt verksamhetsställe eller en filial för läroanstalter inom den grundläggande konstundervisningen finns i ca 80 procent av kommunerna i Fastlandsfinland, men undervisningen är koncentrerad till Södra Finland; de tre största landskapen på basis av antalet huvudsakliga verksamhetsställen vid läroanstalter som ger grundläggande konstundervisning är Nyland, Birkaland och Egentliga Finland.  Ungefär hälften av läroanstalterna täcker över en tredjedel av sin budget med elevavgifter. Annan avgiftsbelagd verksamhet som ordnas utöver den grundläggande konstundervisningen ordnas av 70 procent av läroanstalterna (kurser, utbildningar, klubbverksamhet i skolorna).Beviljade understöd för behov av tilläggsfinansiering  på grund av coronapandemin till huvudmän för grundläggande konstundervisning som omfattas av statsandel per undervisningstimme 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — EU:n ulkoministerit kokoontuvat Brysselissä maanantaina 13.12. Suomea kokouksessa edustaa valtiosihteeri Johanna Sumuvuori. Ulkoasiainneuvoston pääaiheita ovat EU-Afrikka suhteet, Keski-Aasia ja Venezuela. Lounastapaamisessa ulkoasianneuvosto keskustelee Qatarin varapääministerinä ja ulkoministerinä toimivan Sheikh Mohammed bin Abdulrahman Al-Thanin kanssa. Ulkoasiainneuvoston ajankohtaisina aiheina esillä ovat Valko-Venäjä, Varosha, Etiopia ja Ukraina.Utrikesrådet ska föra en omfattande diskussion om viktiga teman i samarbetet med Afrika, bland annat säkerhet, hälsa och demokratiutveckling. Avsikten är att förskjuta tyngdpunkten från den traditionella relationen med fokus på utvecklingssamarbete till ett verkligt politiskt och ekonomiskt partnerskap som är mångsidigt och jämlikt. EU bör vara en stark, pålitlig och konsekvent partner till Afrikanska unionen och de afrikanska länderna.Ministrarna ska också diskutera EU:s samarbete i Centralasien. Länderna i regionen har uttryckt sin oro över de regionala konsekvenserna för säkerheten på grund av situationen i Afghanistan, vilket har ökat behovet av samarbete, dialog och EU:s engagemang i regionen. Målen för EU:s samarbete i Centralasien bygger starkt på demokrati, rättsstatsprincipen och de mänskliga rättigheterna. Finland stöder EU:s starka roll och ansträngningar att fördjupa samarbetet med länderna i regionen. Under mötet diskuteras regional- och lokalvalen i Venezuela som hölls den 21 november. Diskussionen ska gälla valens inverkan på läget i förhandlingarna mellan Venezuelas regering och opposition. EU har visat sitt stöd för civilsamhället i Venezuela och upprätthållit en dialog med både regeringen och oppositionen för att lösa den politiska krisen.Under ett inofficiellt lunchmöte träffar utrikesministrarna Qatars vice premiärminister och utrikesminister Sheikh Mohammed bin Abdulrahman al-Thani. Avsikten är att bland annat diskutera situationen i Afghanistan. Situationen för de mänskliga rättigheterna och gästarbetarna i Qatar är problematisk, men landet spelade en central roll i evakueringarna från Kabul i augusti och har gjort det möjligt att upprätthålla en dialog med talibanerna. Målet för samarbetet mellan EU och Qatar i Afghanistan är att förbättra den humanitära och socioekonomiska situationen i landet. Finland öppnade en ambassad i Doha, Qatar den 10 december. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Finansministeriet bereder en lagändring som säkerställer att offentligheten i fråga om löneuppgifter också gäller lönerna för tjänsteinnehavare och arbetstagare i välfärdsområdena. Utkastet till en regeringsproposition är på remiss mellan den 10 december 2021 och den 23 januari 2022.Alla har möjlighet att ge respons på lagändringen. Finansministeriet begär skilt sakkunnigutlåtanden av ministerierna, välfärdsområdena, statens revisionsverk, arbetsgivar- och arbetstagarorganisationerna inom kommun- och hälso- och välfärdsbranscherna, riksdagens justitieombudsman, dataombudsmannens byrå samt jämställdhetsombudsmannen. Reformen främjar lönetransparensen inom den offentliga sektornDen i lagutkastet avsedda offentligheten i fråga om välfärdsområdenas och välfärdssammanslutningarnas löneuppgifter motsvarar nuvarande praxis i kommuner och samkommuner samt vid statliga ämbetsverk och inrättningar. Löneuppgifterna för samtliga anställda hos staten, kommunerna och församlingarna är enligt matrikellagen tillgängliga för alla. Denna bestämmelse har varit i kraft sedan 1999. Regeringen har för avsikt att överlämna en proposition till riksdagen i början av februari 2022. Ändringen avses träda i kraft så snart som möjligt när de nya välfärdsområdesfullmäktige inleder sin verksamhet den 1 mars 2022. Vid finansministeriet pågår också ett mer omfattande projekt för att uppdatera matrikellagen. Ministeriet utredde år 2020 behovet av att uppdatera matrikellagen, och en arbetsgrupp har utifrån detta arbete berett ett förslag. De nödvändiga författningsändringarna finslipas vid finansministeriet. 

Källa: Valtioneuvosto.fi