NordenBladet — Lagen om tillståndsplikt för förvärv av fastigheter i fråga om aktörer utanför EU- och EES-området trädde i kraft för två år sedan, och enligt försvarsministeriets utredning har den visat sig vara nödvändig.Fram till den 30 november 2021 hade försvarsministeriet tagit emot 1101 ansökningar om tillstånd för fastighetsförvärv. Före utgången av november hade 1059 beslut fattats. Till privatpersoner beviljades det 888 tillståndsbeslut och till företag och sammanslutningar 171 tillståndsbeslut.De största grupperna av sökande enligt nationalitet är medborgare i Ryssland, Ukraina, Kina, Förenta staterna, Schweiz, Storbritannien och Indien. Geografiskt fördelar sig de beviljade tillstånden tämligen jämnt mellan landskapen, men sett till nationalitet finns det skillnader i var de förvärvade fastigheterna är belägna. Merparten av fastigheterna har skaffats för boende- eller fritidsbruk. Cirka 80% av dem som beviljats tillstånd bor redan i Finland.Tillämpning av lagen om statens förköpsrätt på vissa områden har övervägts mindre än fem gånger under lagens giltighetstid, men alla dessa fall har resulterat i frivilliga köp. Affärerna har ingåtts mellan finländska aktörer och förköp har övervägts för att trygga Försvarsmaktens eller Gränsbevakningsväsendets verksamhet och utveckla verksamheten.Tillståndslagarna har haft en förebyggande effekt på oegentligheter inom fastighetshandeln. Dessutom har försvarsministeriets lägesbild i fråga om ägandet av fastigheter förbättrats avsevärt. Enligt försvarsministeriet har också myndighetssamarbetet fungerat väl.Det behövs dock ytterligare preciseringar i både tillståndslagen och statens förköpslag. Utvecklingsobjekt är bland annat frågor som gäller tillgång till information, identifiering av kunder, finansieringskällor för fastighetsaffärer och nationell säkerhet.Målet är att utveckla lagstiftningen så att den genuint svarar mot de mål som ställts för dessa lagar och å andra sidan också mot framtida utmaningar. Försvarsministeriet har förberett sig på att beredningen av regeringspropositionen inleds våren 2022, om så fastställs.https://www.defmin.fi/files/5302/Forsvarsministeriets_utredning_till_forsvarsutskottet.pdf

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — De ansvariga ministrarna för samhällsberedskap eller deras suppleanter från Danmark, Sverige, Norge, Island och Finland möttes idag på distans inom det s.k. Haga samarbetet. Videomötet leddes av den finska inrikesministern Krista Mikkonen och avslutar det finska Haga ordförandeskapet under år 2021.– Det senaste åren har visat att det finns behov för att ytterligare förstärka de nordiska ländernas förmåga att förebygga, hantera och följa upp olika allvarliga kriser och olyckor. Vi kan lära av varandra eftersom våra länder till stor del har liknande erfarenheter av hot, risker och sårbarheter som ligger till grund för arbetet med utvecklingen av en effektiv beredskap.  Till exempel klimatförändringar kan under de kommande åren leda till mer extrema och oförutsägbara händelser, säger Mikkonen.Haga samarbetet mellan Danmark, Island, Norge, Sverige och Finland är ett politiskt samarbete, som påbörjades 2009, med syfte att främja nordiskt samarbete kring samhällsberedskap. Samarbetet är uppkallat efter Haga slott i Sverige där samarbetet startade. Åtgärder efter lärdomar av covid-19 behandlas under de kommande årenUnder det finska ordförandeskapet har länderna fört vidare det nordiska samarbetet gällande skogs-och naturbränder, CBRNE-hot och nödnät. Med CBRNE-hot avses missbruk av kemiska ämnen, biologiska patogener, radioaktiva ämnen, nukleära och explosiva ämnen.Dessutom har man samarbetat tätare med den operativa nivån och förberett kommande prioriteringar för Haga-arbetet under 2022-2024 tillsammans med dem. Man har för avsikt att under de kommande åren behandla åtgärder efter lärdomar av covid-19 inom samhällsberedskapsområdet, klimatförändring och värdlandsstöd. Det nordiska civil-militära samarbetet har under året förstärkts och man ordnade ett gemensamt Haga- Nordefco (Nordic Defence Co-operation) möte i oktober i Helsingfors. 
Samhällsberedskapsfrågorna har behandlats på flera nordiska fora under det gångna året, speciellt i Nordiska ministerrådet (NMR) och Nordiska Rådet (NR).  Det är viktigt att vid behov samarbeta och koordinera dessa frågor för att undvika dubbelt arbete.  Mötesdeltagarna enades om att fortsätta arbetet med att stärka och utveckla det nordiska samarbetet inom samhällsberedskapsområdet under det isländska ordförandeskapet 2022.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — En arbetsgrupp på trepartsbasis beredde lagändringar som hänför sig till genomförandet av direktivet om balans i arbetslivet och familjeledighetsreformen. Dessutom granskade arbetsgruppen den nuvarande arbetslagstiftningen i förhållande till regeringens mål att förbättra jämställdheten i arbetslivet och familjerna.Arbets- och näringsministeriet tillsatte arbetsgruppen för mandatperioden 3 december 2019–31 december 2021. Arbetsgruppen överlämnade sitt betänkande till ministeriet den 14 december 2021. Arbetsgruppen föreslår inga ändringar i arbetslagstiftningen i fråga om punkterna i regeringsprogrammet. Betänkandet innehåller en reservation och ett kompletterande uttalande.Familjeledighetsreformen främjar ett jämställt arbetslivArbetsgruppen hade till uppgift att bereda de lagändringar som genomförandet av direktivet om balans i arbetslivet förutsätter och som hör till arbets- och näringsministeriets ansvarsområde. I direktivet föreskrivs det om faderskapsledighet, föräldraledighet, ledighet för anhörigvård, flexibla arbetsarrangemang och rättsskydd för dem som tar ut familjeledighet och utnyttjar flexibla arbetstidsarrangemang. Det är fråga om minimikrav som syftar till att främja jämställdheten mellan könen i arbetslivet och möjligheterna att kombinera arbete och familj.Direktivet genomförs i Finland i samband med familjeledighetsreformen. Familjeledighetsreformen träder i kraft den 1 augusti 2022. Syftet med reformen är att öka jämställdheten både i familjernas vardag och i arbetslivet. Kvinnornas ställning på arbetsmarknaden förbättras i och med att familjeledigheterna fördelas jämnare mellan två föräldrar. Detta påverkar också attityderna, vilket i sin tur kan minska diskrimineringen av kvinnor i arbetslivet.Arbetsgruppens granskning omfattar också flexibiliteten i arbetstiderna och anställningstryggheten för dem som återvänder till arbetet efter familjeledighetArbetsgruppen utredde i enlighet med regeringsprogrammetmöjligheter till flextid som stöder möjligheterna att kombinera arbete och familj och att orka i arbetetskydd för visstidsanställda mot diskriminering på grund av graviditetförbättrad anställningstrygghet för dem som återvänder till arbetet efter familjeledighet.I betänkandet konstateras att lagstiftningen i Finland redan nu möjliggör deltidsarbete. Dessutom förbättrar familjeledighetsreformen och genomförandet av direktivet om balans i arbetslivet möjligheterna för föräldrar till små barn att arbeta på deltid.Enligt arbetsavtalslagen omfattas gravida och de som utnyttjar sin rätt till familjeledighet redan nu av ett stärkt anställningsskydd. De som tagit ut familjeledighet har också efter återgången till arbetet en särskilt skyddad ställning. I jämställdhetslagen förbjuds diskriminering på grund av kön och missgynnande av någon på grund av graviditet, förlossning eller föräldraskap.Arbetsgruppen hade olika åsikter om huruvida bestämmelserna om diskriminering på grund av graviditet och familjeledighet borde tas in i arbetsavtalslagen. I betänkandet föreslås dock inga ändringar i arbetsavtalslagen. Bekämpningen av diskriminering förutsätter att attityderna och praxisen i arbetslivet ändras. När det gäller eventuella behov att ändra jämställdhetslagen hör utredningen av ärendet till social- och hälsovårdsministeriets ansvarsområde.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Inrikesministeriet rekommenderar allmän flaggning på söndagen den 23 januari 2022 med anledning av välfärdsområdesvalet. Flaggningen börjar klockan 8 och slutar klockan 20, när vallokalerna stängs. Inrikesministeriet har bestämt att statens ämbetsverk och inrättningar ska flagga på valdagen. Ämbetsverken och inrättningarna ska flagga också i Helsingfors, även om välfärdsområdesval inte ordnas i Helsingfors.

Källa: Valtioneuvosto.fi