NordenBladet — Inrikesministeriet har inlett ett lagprojekt vars syfte är att utvidga användningen av D-visum för längre vistelser till att omfatta studerande och forskare samt deras familjemedlemmar. Projektet är ett led i de åtgärder för främjande av den utbildnings- och arbetsrelaterade invandringen som regeringen drog upp riktlinjer för vid höstens budgetförhandlingar.– Vårt mål är att tredubbla antalet internationella studerande. Ett D-visum som utfärdas i samband med beviljandet av uppehållstillstånd gör det möjligt för en internationell studerande att resa till Finland snabbare än för närvarande. Detta i sin tur bidrar till att studierna kan inledas i tid. Vi anser också att det är viktigt att stärka Finlands roll och attraktionskraft inom det internationella forskarsamhället, säger inrikesminister Krista Mikkonen.I projektet försöker man i mån av möjlighet beakta också andra behov av att använda D-visum som kommit fram, till exempel beviljande av D-visum till personer som förlorat sitt uppehållstillståndskort. Vid arbets- och näringsministeriet bereds som bäst lagstiftning om certifierade arbetsgivare, vars arbetstagare är en annan eventuell målgrupp för D-visum.I lagprojektet utreds dock inte en mer omfattande användning av D-visum vid arbetskraftsinvandring och inte heller användningen av D-visum som ett så kallat jobbsökarvisum.I samband med projektet bereds dessutom ändringar i utlänningslagen som gör det möjligt för utrikesministeriet att bevilja uppehållstillstånd till barn till personer som hör till personalen vid diplomatiska beskickningar och konsulat fram till 20 års ålder. Syftet med ändringen är att säkerställa att familjerna får uppehållstillstånd för hela den tid de är utstationerade i Finland. Detta ligger i linje med internationell praxis.Det är fråga om den andra fasen av lagstiftningen om D-visumDet är fråga om den andra fasen av den lagändring som gäller D-visum. I den första fasen beredde utrikesministeriet införandet av ett nationellt D-visum för längre vistelser för experter, tillväxtföretagare och deras familjemedlemmar. Mandatperioden för inrikesministeriets projekt är 15.12.2021–30.6.2022. Avsikten är att en regeringsproposition om detta överlämnas till riksdagen under vårsessionen 2022.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Enligt målet i programmet Artificiell intelligens 4.0 är den finländska industrins trumfkort år 2030 hållbarhet, förmåga till förnyelse, banbrytande teknik och lösningar som gör det möjligt att öka det positiva klimatavtrycket. Halvtidsrapporten sammanställer de konkreta målen och åtgärdsförslagen för att Finland ska nå visionen för artificiell intelligens 2030. Näringslivet omformas av den fjärde industriella revolutionen, det vill säga digitaliseringen av produktionen och tjänsterna och omställningen till en hållbar verksamhet som beaktar planetens gränser. Målet med programmet Artificiell intelligens 4.0 som startade 2020, är att Finland är banbrytare inom den digitala och gröna omställningen före 2030.– Vårt mål är att de finländska små och medelstora företagen ligger i täten för utvecklingen av digitaliseringen i internationella jämförelser. Den gröna och digitala omställningen är de viktigaste drivkrafterna bakom hållbar utveckling och ekonomisk konkurrenskraft. Programmet fokuserar särskilt på digitalisering av företagen inom tillverkningsindustrin och på förnyelsen av värdeskapandet, säger näringsminister Mika Lintilä.– Den finländska industrins trumfkort är hållbarhet, förmåga till förnyelse och banbrytande teknik. Vi har färdigheter att hålla oss bland de bästa länderna inom teknik och artificiell intelligens, men det kräver att vi redan i dag vidtar konkreta åtgärder som riktar sig långt in i framtiden, säger Jussi Herlin som är ordförande för programmet Artificiell intelligens 4.0.Under hösten 2021 har programmets tematiska underarbetsgrupper tillsammans med intressegrupperna specificerat målen och fastställt nyckelresultat samt de åtgärder och indikatorer som dessa kräver. Halvtidsrapporten innehåller underarbetsgruppernas resultat och fyra förslag som hjälper att uppnå visionen om Finland som föregångare inom den gröna och digitala omställningen 2030. 1. Finland ska investera i spetsteknikFör att Finland även framöver ska kunna vara bland de bästa när det gäller artificiell intelligens krävs det ökande satsningar på ny kompetens och ny spetsteknik, till exempel på dataekonomi, databaserat värdeskapande, högpresterande beräkning och teknik för samordning av nätverksteknik och AI. Utöver att utveckla kompetensen måste Finland i allt högre grad kunna locka till sig internationella högkvalificerade experter.2. Natursmart och digital teknik är nyckeln till  trippelvinst inom hållbar utvecklingNatursmart teknik innebär att företagen med sina produkter och lösningar skapar ekonomisk, social och miljömässig nytta för samhället. Att samtidigt satsa på natursmart och digital teknik ger Finland trippelvinst inom hållbar utveckling. Med trippelvinst avses ekonomisk, ekologisk och social nytta, det vill säga ökad affärsverksamhet, bättre sysselsättning och välfärd samt klimat- och miljöfördelar.3. Finländska företag föregångare inom digitalisering i internationella jämförelserSmå och medelstora industriföretag är kärnan i den finländska nationalekonomin. En hållbar utveckling av vår ekonomi beror stort på hur små och medelstora företag kan höja produktiviteten, förbättra konkurrenskraften och minska klimatavtrycket bland annat med hjälp av ny teknik.Hinder för den digitala utvecklingen i små och medelstora företag är till exempel knappa resurser, brådska i vardagen och brist på kompetens. Dessa hinder måste man försöka röja både inom den offentliga sektorn och i näringslivet.4. Finland medverkar aktivt i arbetet med att skapa EU:s strategier för artificiell intelligens, data och industriFinland bör arbeta aktivt för utvecklingen av artificiell intelligens och digitalisering i EU. Den finländska kompetensen bör göras synligare i EU, och Finland bör påverka aktivt bland annat de exportbranscher som är potentiella för oss.Programmet Artificiell intelligens 4.0 fortsätter arbetet nästa år genom att prioritera och precisera åtgärdsförslagen. Programmet fortsätter fram till mars 2023. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Vid sitt första informationsmöte om klimatkrisen och förlusten av biologisk mångfald drog miljö- och klimatminister Emma Kari upp riktlinjer för hur Finland ämnar genomföra EU:s strategi för biologisk mångfald. Målet med strategin är att stoppa förlusten av biologisk mångfald före 2030. Finland ska ingå ett åtagande om genomförandet av strategin före utgången av 2022.“Nästa år kommer vi att ta stora steg mot ett Finland där naturens utveckling går mot ett positivt håll då vi fastställer våra egna åtaganden gällande EU:s strategi för biologisk mångfald. Detta innebär ökat skydd och fler naturvårdsåtgärder”, sade miljö- och klimatminister Emma Kari.I början av året inleds arbetet i en arbetsgrupp med uppgift att definiera hur Finland ska förbinda sig att öka skyddsarealen, skydda gamla skogar samt restaurera och förbättra tillståndet för vissa livsmiljöer som är definierade i EU:s habitatdirektiv och fågeldirektiv. Genomförandet av åtagandena är en viktig del av åtgärderna för att stoppa förlusten av biologisk mångfald.”Som en del av denna helhet har vi förbundit oss att skydda alla våra urskogar och naturskogar. Målet att skydda 30 procent av land- och havsytan inom EU utgör ramarna för skyddsnivån. Målet har inte fördelats mellan medlemsstaterna, men jag anser att Finland måste kunna uppnå minst det här”, konstaterade minister Kari.Det behövs mer finansiering för frivilligt skydd av skogar“Markägarna är intresserade av frivilligt skydd av skogarna. Till exempel i Norra, Östra och Mellersta Finland erbjuds fler objekt för skydd än vad som kan skyddas med tanke på finansieringen. Under denna regeringsperiod  har det införts frivilligt skydd också för skogarna i Norra Finland, och möjligheten till det borde i fortsättningen bli permanent i hela landet. Det behövs mer finansiering för skyddet av skogar”, sade minister Kari.Större satsning behövs framför allt i Södra Finland, där nätverket av skyddsområden är mer splittrat och skyddsområdena små, men mångfaldsvärdet å andra sidan är större. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Finlands ordförandeskap i Nordiska ministerrådet avslutas ut vid utgången av 2021. Digitaliseringen kan påskyndas i snabbare takt genom samarbete mellan de nordiska och de baltiska länderna än genom samarbete inom hela EU. Länderna i regionen kunde till exempel agera som testplattform för initiativ som behandlas i EU.Under Finlands ordförandeskap har ministerrådet börjat genomföra statsministrarnas vision från 2019, enligt vilken Norden ska vara världens mest integrerade och hållbara region år 2030. De tre strategiska prioriterade områdena är ett grönt, konkurrenskraftigt och socialt hållbart Norden. Programmet för Finlands ordförandeskap har stött verkställandet av visionen. Dessutom har Finland i sitt program betonat vikten av samarbete och de baltiska ländernas betydelse som partners. Norge är ordförande år 2022.Pandemin har lyft fram betydelsen av samarbete mellan ländernaCovid-19-pandemin har lyft fram vikten av samarbete mellan länderna i en situation där man varit tvungen att fatta beslut bland annat för att begränsa människors rörlighet. Det har förts diskussioner om hur man i fortsättningen borde samarbeta i motsvarande situationer, till exempel i fråga om försörjningsberedskapen. Samarbetsministrarnas sammansättning har beställt en utredning av tidigare försvarsminister Jan-Erik Enestam med 12 rekommendationer för hur samarbetet mellan de nordiska länderna kan utvecklas i kristider. Rekommendationerna i utredningen utvärderas som bäst. Utredning om den nordiska civila beredskapenDigitaliseringssamarbetets tyngdpunkter är delaktighet, grön övergång och elektronisk identifieringI år har det under Finlands ledning inletts en ny fyraårsperiod i ministerrådet för digitaliseringsfrågor. Kommunminister Sirpa Paatero har varit ordförande för ministermötena i år. I sammansättningen deltar, till skillnad från de övriga ministerråden,  förutom de nordiska länderna också de baltiska länderna. Det ordnades två ministermöten under året, i mars och november.Året inleddes med beredningen av genomförandet av Digital North 2.0 -deklarationen. Vid ministermötet i mars godkändes en färdplan för 2021–2024. Som ordförande har Finland velat säkerställa att man ställer upp ambitiösa och konkreta mål för den nya perioden. Som strategiska prioriterade områden valdes digital rörlighet, innovationer och ansvarstagande. Digital delaktighet lyftes fram som ett av årets prioriterade områden och ett nytt delområde i samarbetet. Vid ministermötet i november gav ministrarna ett gemensamt uttalande om önskan att stärka samarbetet inom området i fråga. Främjandet av digital delaktighet ses som en förutsättning för en socialt hållbar, välmående och konkurrenskraftig nordisk och baltisk region. Redan i våras inledde man en utredning av lägesbilden i syfte att stödja utvecklandet av policyåtgärder och uppföljningsinstrument. Den digitala gröna övergången är ett annat nytt prioriterat område. Ämnet är aktuellt också inom EU, och övergången diskuterades vid de nordiska och baltiska ministrarnas möte i mars tillsammans med den ledande vice ordföranden, konkurrenskommissionären Margrethe Vestager. Vid ministermötet i november godkändes gröna datarymder som en ny åtgärd som främjas.Digital identitet är en central fråga bland annat när det gäller att främja gränsöverskridande digitala tjänster och uträttande av ärenden inom hela EU. Kommissionen lade sommaren 2021 fram ett förslag till europeisk digital identitet. Vid de nordiska och de baltiska ländernas ministermöte i november diskuterade man bland annat hur de nordiska och de baltiska länderna kan säkerställa att man i utvecklingen av den europeiska digitala identiteten i tillräcklig utsträckning beaktar de nordiska värderingarna och en tillräckligt hög säkerhetsnivå. Ministerrådet för digitalisering genomför som bäst också projektet Nordic-Baltic Eid (NOBID), där man utvärderar olika sätt att stödja genomförandet. Vid finansministeriet pågår ett projekt för digital identitet, som i huvudsak ligger i linje med kommissionens förslag. Digital North 2.0 -deklarationenDeklaration om digital delaktighetProjektet för digital identitetSmidigare vardag genom gränsöverskridande informationsutbyteUnder Finlands ledning har man i år startat ett treårigt projekt, ”Världens smidigaste vardag mellan länder med hjälp av digitalisering”. Målet att främja digitalt gränsöverskridande informationsutbyte mellan myndigheter i Norden och Baltikum. Utgångspunkten för projektet är en gränsöverskridande vardag och smidigare informationsutbyte i anslutning till den. Som exempel kan nämnas uppgifter om studieprestationer samt väsentliga uppgifter om hälsa och recept. Sökbarheten hos information om lagstiftningen i ett annat land är också viktigt för att man till exempel kan driva företagsverksamhet i landet. Projektet granskar informationsutbytet i synnerhet utifrån dessa tre helheter. Syftet med projektet är att främja god praxis och välfungerande lösningar mellan myndigheter samt att skapa en gemensam verksamhetsmodell för att stärka och effektivisera informationsutbytet. Den första åtgärden är en lägesbildsutredning som publicerades den 30 november 2011. I utredningen konstateras att trots att informationsutbyte redan utvecklats mellan vissa länder och även om nödvändig digital infrastruktur redan finns, består utmaningen ofta i att de olika ländernas informationssystem ännu inte är kompatibla i tillräcklig utsträckning. En del av utmaningarna har också att göra med olikheterna i olika länders lagstiftning. Projektet analyserar nu resultaten av lägesbildsutredningen och planerar följande steg. Projektet är förvaltningsövergripande och medverkande är förutom finansministeriets förvaltningsområde även undervisnings- och kulturministeriets, social- och hälsovårdsministeriets och justitieministeriets förvaltningsområden. Projektet leds av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata.Finansministeriet tackar alla delaktiga för ett lyckat ordförandeskap i digitaliseringsfrågor – det viktiga arbetet fortsätter under Norges ordförandeskap med gemensamma teman.Projektet Världens smidigaste vardag med hjälp av digitalisering

Källa: Valtioneuvosto.fi