NordenBladet — Finland deltar med 125 miljoner euro i påfyllnaden av Internationella utvecklingsfonden IDA, som hör till Världsbanksgruppen. Finansieringsrundan har tidigarelagts för att stödja de fattigaste länderna, som drabbats hårt av coronaviruspandemin.Nästan 50 givarländer och företrädare för utvecklingsländer har enats om en påfyllnad av Internationella utvecklingsfonden (International Development Association, IDA) för perioden 2022–2025. Totalt uppgår givarländernas finansiering till ca 93 miljarder US-dollar, varav ca 24 miljarder dollar är medel för utvecklingssamarbete. Resten av finansieringspaketet består av återbetalningar av utvecklingsländernas tidigare lån och av marknadsfinansiering. Internationella utvecklingsfonden, som är en del av Världsbanksgruppen, beviljar mjuka lån och gåvofinansiering till de allra fattigaste utvecklingsländerna. IDA främjar hållbar utveckling och motverkar fattigdom och ojämlikhet i världen. I arbetet betonas rättigheterna och ställningen för personer med funktionsnedsättning, kvinnor och flickor samt kampen mot och anpassningen till klimatförändringar. IDA stöder också ökad sysselsättning, näringar, välfärd, förvaltningens kapacitet och beskattningsförmåga i utvecklingsländerna.”Genom multilaterala finansinstitut, som IDA, kommer Finland åt att påverka innehållet i betydande finansieringshelheter. Finland har under förhandlingarna framhållit åtgärder mot och anpassning till klimatförändringar och frågor som gäller jämställdhet och funktionsrätt”, säger utvecklings- och utrikeshandelsminister Ville Skinnari.De deltagande staterna förhandlar om fondens finansiering vart tredje år. På grund av coronaviruspandemin tidigarelades denna finansieringsrunda med ett år, för att stödja de utvecklingsländer som drabbats hårt av pandemin. Under den föregående finansieringsperioden stödde Finland fonden med 114 miljoner euro, vilket betyder att det nu utlovade gåvobiståndet är cirka 10 procent större än senast.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Ett av målen för den nationella strategin för offentlig upphandling är att upphandlingen ska främja respekten för mänskliga rättigheter och grundläggande rättigheter i arbetslivet. Därför har man i samarbete med Offentlig upphandling utarbetat minimiförpliktelser för ansvarstagande (Code of Conduct) som avses bli fogade till upphandlingsavtalen. I sådana fall förutsätts det att leverantören förbinder sig till att tillverkningen av produkten sker under förhållanden som är förenliga med de etiska reglerna.“Minimikraven på ansvarstagande i anbudsförfrågan tryggar arbetstagarnas rättigheter och samtidigt ansvarsfulla företags framgång i offentlig upphandling. Jag uppmuntrar upphandlande enheter att använda dem i synnerhet när det vid upphandlingen finns risk för kränkningar av de mänskliga rättigheterna. Jag tror att den modell för minimiförpliktelser som utarbetats av den offentliga förvaltningens inköpscentral Hansel bidrar till en ökad användning av dem”, säger kommunminister Sirpa Paatero.Sociala risker ska identifieras innan upphandlingen inleds Det är viktigt att identifiera sådan upphandling av produkter eller tjänster som kan medföra en större risk för kränkningar av de mänskliga rättigheterna och de grundläggande rättigheterna i arbetslivet. Problem kan uppstå i den utländska produktionskedjan, men också i inhemsk serviceproduktion, till exempel inom byggnads-, städ- och restaurangbranschen. Till social hållbarhet hör att iaktta de mänskliga rättigheterna och de grundläggande rättigheterna i arbetslivet och att främja och övervaka tillgodoseendet av dem i de olika skedena av produktionskedjan. I minimiförpliktelserna hänvisas bland annat till vissa av Internationella arbetsorganisationen ILO:s konventioner och FN:s konvention om barnets rättigheter.Förpliktelserna har utarbetats så att de kan tillämpas av alla upphandlande enheter. Upphandlande enheter är till exempel staten och kommunerna, och de iakttar upphandlingslagen i sin upphandlingsverksamhet.  Minimikraven på ansvarstagande publiceras senare också på svenska och engelska på Offentlig upphandlings webbplats. Finansministeriet, Kommunförbundet, Hansel och Europeiska institutet för kriminalpolitik HEUNI ordnar webbseminarier om socialt hållbar upphandling år 2022. Webbseminarierna baserar sig på minimimålen för ansvarstagande och HEUNI:s tidigare guide Arbetsrelaterat utnyttjande och offentlig upphandling. Webbseminarierna ordnas den 18 januari och den 10 februari. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Användningen av information som uppkommer i samband med planläggning och tillstånd för byggande förändras. År 2024 införs ett datasystem för den byggda miljön, som samlar informationen i en nationellt interoperabel och maskinläsbar form.Datasystemet för den byggda miljön kommer att innehålla uppdaterad information från hela landet. De viktigaste användarna av systemet är de kommuner som producerar information. Också statens ämbetsverk, enskilda byggnadsägare, tillståndssökande och invånare som är intresserade av planläggning drar nytta av systemet.Ändringen påverkar inte ansvarsfördelningen i fråga om informationsproduktion, utan kommunerna ansvarar även i fortsättningen för planläggningen och tillståndsprocessen. I planläggningen och i tillstånden för byggande används i fortsättningen gemensamt definierade datamodeller som gör att informationen är interoperabel och kan röra sig smidigt från en organisation till en annan.Ett riksomfattande datasystem underlättar informationshanteringenTack vare datasystemet för den byggda miljön behöver informationen i fortsättningen inte lagras på flera ställen. Samarbetet mellan myndigheterna förbättras i och med att uppdaterad information förmedlas smidigare mellan de statliga myndigheterna och kommunerna och den manuella behandlingen av information minskar.I den första fasen 2024 kommer det nya datasystemet att innehålla information om bygglov, begränsningar och olika planer. Efter den första fasen kommer datasystemet och möjligheterna att använda det att utvidgas. I den första fasen är informationen i systemet i första hand sådan som den offentliga förvaltningen behöver i sin lagstadgade verksamhet. Informationen gör det möjligt att producera allt bättre offentliga tjänster och utveckla företagsverksamhet av olika slag.Ryhti-projektet för ett datasystem för den byggda miljön ingår i regeringsprogrammet för statsminister Sanna Marins regering. Budgeten för miljöministeriets och Finlands miljöcentrals projekt 2020–2024 uppgår till 19,6 miljoner euro. Investeringen på landsnivå betalar sig genom att informationen är bättre tillgänglig och av bättre kvalitet.Hur framskrider ändringen?Finlands miljöcentral har nu definierat vilken information som ska ingå i datasystemet i den första fasen, hur informationen ska röra sig och vilka kopplingar den har till andra system. Utifrån detta kommer Finlands miljöcentral att sköta upphandlingen i anslutning till genomförandet av systemet 2022. Samtidigt bereds en ny lag om datasystemet som har samband med den nya markanvändnings- och bygglagen. Lagarna avses träda i kraft 2024. Då kan också den första versionen av datasystemet tas i bruk.Digitaliseringen ändrar sätten att hantera, producera och utnyttja information om den byggda miljön. Ryhti-projektet har identifierat tiotals projekt inom olika förvaltningsområden som är beroende av att informationen om den byggda miljön förmedlas till dem. Det gäller att genom samarbete säkerställa en effektiv, digitalt säker och rättvis ändring.I början kommer ändringen att kräva extra arbete i kommunerna. En del kommuner har redan kommit långt i digitaliseringen av sina system. Ryhti-projektet samarbetar intensivt med kommunerna och erbjuder stödtjänster för att alla kommuner ska kunna delta.Ryhti-projektet på miljöministeriets webbplats

Källa: Valtioneuvosto.fi