NordenBladet — Social- och hälsovårdsministeriet begär utlåtande om det utkast till regeringens proposition där det föreslås att EU:s digitala covidintyg, dvs. coronapasset, ska kunna tillämpas nationellt med stöd av lag även när restriktioner inte är i kraft.I utkastet till regeringspropositionen föreslås också att de kommuner och regionförvaltningsverk som fattar beslut enligt lagen om smittsamma sjukdomar ska kunna fatta ett sådant beslut i vissa situationer som förpliktar aktörer att kräva coronapass. Även statsrådet ska kunna utfärda en förordning som förpliktar restauranger att kräva coronapass. I praktiken betyder detta således att kommuner, regionförvaltningsverk och statsrådet kan bestämma att coronapasset ska vara obligatoriskt i restauranger när det gäller vissa aktörer och situationer.Tillämpningen av coronapasset ska utvidgasEn utvidgning av den nationella tillämpningen av EU:s digitala covidintyg, dvs. coronapasset, innebär i praktiken att coronapasset kan tas i bruk enligt behov även i sådana situationer där verksamhetsutövarna inte omfattas av restriktioner. Det betyder att verksamhetsutövarna kan kräva att kunderna eller de som deltar i olika evenemang ska visa upp coronapass i syfte att förhindra spridningen av covid-19. Dessutom kan coronapasset tas i bruk också inom andra sektorer än restaurang- och evenemangbranschen. Coronapasset kan för närvarande användas som en alternativ hälsosäkerhetsåtgärd endast om evenemanget eller lokalen omfattas av restriktioner.Coronapass ska få krävas av alla som fyllt 16 år på samma sätt som nu enligt den gällande lagstiftningen.Coronapass får inte krävas inom lagstadgade tjänster (bibliotek, småbarnspedagogik, förskoleverksamhet, grundläggande utbildning, fritt bildningsarbete, grundläggande konstundervisning, yrkesutbildning, gymnasieutbildning, högskoleutbildning) eller i samband med nödvändig service (t.ex. social- och hälsovård) eller anskaffning av förnödenheter (mat och läkemedel). Skyldigheten att visa upp coronapass får inte heller utgöra ett hinder för fullgörandet av rättigheter och skyldigheter. Verksamhetsutövarna kan kräva coronapass endast av kunder, deltagare eller publik. Med stöd av dessa bestämmelser kan verksamhetsutövarna inte kräva coronapass av sina anställda. Bestämmelser om behandlingen av uppgifterna i EU:s digitala covidintyg och om kontroll av identitet finns i 58 j § i lagen.Utlåtanden om utkastet kan lämnas fram till den 17 januari 2022Utlåtanden om utkastet till regeringens proposition kan lämnas under tiden 17.12.2021–17.1.2022. Lämna ett utlåtande i utlåtandetjänsten (länken läggs till senare)Lagen avses träda i kraft så snart som möjligt och gälla till och med den 30 juni 2022. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Statsrådets beslutade den 16 december att förlänga inreserestriktionerna vid de yttre gränserna och skärpa hälsosäkerhetsåtgärderna från och med den 20 december. Beslutet gäller till och med den 16 januari 2022.Enligt beslutet krävs det från och med den 21 december både ett vaccinationsintyg och ett negativt covid-19-test som är under 48 timmar gammalt av resenärer som kommer från länder utanför EU och Schengenområdet och som fått en full vaccinationsserie.Fram till den 31 december 2021 gäller kravet personer som är födda 2005 eller tidigare och från och med 1 januari 2022 personer som är födda 2006 eller tidigare.Kravet gäller inte personer som är bosatta i Finland eller i något annat EU- eller Schengenland när de återvänder till bosättningslandet och inte heller personer vars inresa beror på en nödvändig orsak, till exempel tvingande familjeskäl eller andra personliga tvingande skäl.Kravet att uppvisa de intyg som fastställs i lagen om smittsamma sjukdomar och regionförvaltningsverkens beslut om obligatoriska hälsokontroller gäller dock alla resenärer.Från EU- och Schengenländerna kan man fritt resa in i Finland utan några restriktioner på samma sätt som hittills.Närmare information om inreserestriktionerna finns på Gränsbevakningsväsendets webbplats. Om hälsosäkerhetsåtgärderna kan du läsa mer på webbplatsen för Institutet för hälsa och välfärd . 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Social- och hälsovårdsministeriet, finansministeriet och inrikesministeriet ber i sitt brev att kommuner och samkommuner avstår från sådana arrangemang gällande materiel, lösöre och fastigheter som försämrar välfärdsområdenas möjligheter att inleda sin verksamhet och upprätthålla den nuvarande service- och säkerhetsnivån.Det har kommit till social- och hälsovårdsministeriets, finansministeriets och inrikesministeriets kännedom att det i vissa områden har planerats och fattats beslut om ägararrangemang i fråga om lös egendom med avsikt att genomföra arrangemangen innan välfärdsområdena inleder sin verksamhet. Man har bland annat diskuterat försäljning och återhyrning av lösöre och fastigheter. Ministerierna konstaterar starkt att man avhåller sig från dessa slags åtgärder, eftersom åtgärderna kan snedvrida välfärdsområdenas finansieringsbas och försämra välfärdsområdenas förutsättningar att klara av sin organiseringsuppgift.Enligt lagen om genomförande övergår de lokaler som används inom kommunalt ordnad social- och hälsovård samt tjänster inom räddningsväsendet i välfärdsområdets besittning den 1 januari 2023. Välfärdsområdet och kommunen ska ingå hyresavtal om besittning av lokalerna så att avtalen gäller åtminstone till och med den 31 december 2025. Om kommunen, innan organiseringsansvaret för social- och hälsovården och räddningsväsendet överförs, har handlat i strid med gällande lagstiftning eller med ett avtal som är bindande för kommunen, ska kommunen bära ansvaret för påföljderna.Invånarna i välfärdsområdet är samtidigt kommuninvånare, och förändringarna i finansieringsgrunden kan försämra välfärdsområdets möjligheter att ordna social- och hälsovårdstjänster och räddningsväsendets tjänster för invånarna.

Källa: Valtioneuvosto.fi