Helena-Reet Ennet

Helena-Reet Ennet
27629 POSTS 0 COMMENTS

Uppdaterad 2021-12-20 22:47:18 20 december 18:25, Misshandel, Stockholm

NordenBladet — Brottsoffret behövde inte sjukhusvård för sina skador. Misshandeln skedde inomhus i parets bostad.
Uppdatering klockan 22:39Mannen är inte längre frihetsberövad, han är fortfarande misstänkt för misshandel.
Information om brott i nära relation från polisens webbplats
Brott i nära relation är när du blir utsatt för olika typer av våld såsom hot, fysiskt våld, psykiskt våld eller sexuellt våld. En närstående kan vara till exempel en partner eller före detta partner, föräldrar, syskon eller barn.
Brott i nära relation är ett samlingsbegrepp för flera brott där offer och förövare har eller har haft en nära relation. Det kan innebära att parterna är eller har varit gifta, sambo eller särbo eller har gemensamma barn. Närstående omfattar också barn, föräldrar och syskon.
Brotten kan vara fysiskt, psykiskt eller sexuellt våld. Det kan också vara brott där man tvingar eller hotar någon, stänger in någon eller befinner sig hemma hos någon utan lov. Genom att göra en polisanmälan är det möjligt att stoppa det våld eller de övergrepp man utsätts för.
Den här typen av brott förekommer i alla former av relationer, i alla samhällsgrupper, i alla delar av landet. Barn och unga är extra utsatt då den vanligaste förövaren vid brott mot barn är en förälder eller annan närstående till familjen.

På Östermalm grep polisen den man som är misstänkt för att ha slagit sin sambo.

Källa: Polisen.se

Snabbare lagföring minskar tiden från brott till dom

NordenBladet — Polisen, Åklagarkammaren och tingsrätterna i Gävleborg har ingått i försöksverksamheten för snabbare lagföring sedan januari 2021. Ett år har passerat och nu utvärderar vi året som har gått.
Snabbare lagföring är ett regeringsuppdrag där Polismyndigheten, Åklagarmyndigheten, Kriminalvården, Domstolsverket med tingsrätterna i Gävle och Hudiksvall, Rättsmedicinalverket och Nationellt forensiskt centrum samverkar.
Det är en arbetsmetod som förkortar handläggningstiderna genom hela rättskedjan vid enklare brott.
– Snabbare lagföring har både effektiviserat och påskyndat rättsprocessen för alla inblandade aktörer i försöksverksamheten. Vi har under året byggt upp en stabil grund att stå på inför det permanenta införandet år 2023, säger Charlotta Tolvtin Ahl, ansvarig för införandet av snabbare lagföring i polisområde Gävleborg.
– Målen för snabbare lagföring utgör idag cirka 13 % av alla brottmålen i tingsrätten i Gävle och inflödet ökar. Med erfarenhet från de orter där man har haft försöksverksamheten längre är att de utgör en betydande del av brottmålen, vilket vi också räknar att de kommer att göra i Gävleborg, säger Lars Holm, Rådman vid Gävle tingsrätt.
Varför kortare handläggningstider?
Att det blir kortare handläggningstider beror på ny lagstiftning som innebär att förfarandet vid delgivning, slutunderrättelser och möjligheterna till att använda fullmakter för framtida strafförelägganden har förenklats.
I praktiken innebär det att polisen kan utreda brottet direkt vid ingripandet och den misstänkte får en tid för delgivning av stämning och preliminär förhandling i samband med förhöret. Vid erkända bötesbrott kan processen bli ännu kortare då den misstänkte skriver under en fullmakt för ett framtida strafföreläggande från åklagaren.
Hantering av brott vid snabbare lagföring
Arbetsmetoden används vid brott av enklare karaktär som till exempel trafikbrott, narkotikabrott och stöld.
När någon misstänkts för ett brott så håller polispatrullen förhör med den misstänkte där denne också informeras om förfarandet.  Så fort förundersökningsledaren har kvalitetssäkrat all dokumentation från utredningen och fått in eventuella analyssvar kan ärendet redovisas till åklagaren. Alla instanser hanterar dessa ärenden med förtur, vilket gör att åklagaren ofta väcker åtal inom en månad från brottstillfället. När åklagaren väcker åtal får tingsrätten veta vilket datum deras stämning/slutföreläggande ska delges den misstänkte, och om målet leder till en förhandling så används den redan bokade tiden. Delgivningen sker genom så kallad tillgänglighetsdelgivning, vilket innebär att handlingarna finns tillgängliga på tingsrätten vid ett i förväg bestämt datum.
Samverkan mellan myndigheterna
– Arbetsmetoden skapar också en ökad förståelse mellan myndigheterna och vi samverkar på ett sätt som vi inte har gjort tidigare. Alla bidrar för att korta ner handläggningstiderna och lämna utrymme för mer komplexa och krävande förundersökningar och förhandlingar säger Charlotta Tolvtin Ahl, ansvarig för införandet av snabbare lagföring i polisområde Gävleborg.
– Snabb och effektiv hantering av enklare brott gör att vi kan lägga mer tid på att utreda och lagföra andra typer av brott. En ytterligare positiv effekt av snabbare lagföring är också den goda samverkan, vilken har fungerat väldigt bra och som även får effekt i andra sammanhang, säger Micael Dahlberg, vice chefsåklagare vid Åklagarkammaren.
– De mål som handläggs enligt snabbare lagföring passerar snabbt genom systemet, mycket beroende på användningen av tillgänglighetsdelgivning och det är positivt för alla inblandade, säger Lars Holm, Rådman vid Gävle tingsrätt.
Läs mer
Snabbare lagföring

Resultat av domar

Inom ramen för snabbare lagföring är det här några exempel på resultatet av ärenden som polisområde Gävleborg har hanterat hittills.

1 månads fängelse för grov olovlig körning. Handläggningstid från brott till dom är 4 veckor
9 000 kronor i dagsböter för ringa narkotikabrott och 3 000 kronor i ersättning till staten för analys och provtagningskostnader. Handläggningstid från brott till dom inom 6 veckor.
25 900 kronor i dagsböter för rattfylleri, ringa narkotikabrott och brott mot knivlagen. Handläggningstid från brott till dom är 6 veckor.
Rattfylleri som resulterade i en fullmakt för ett strafföreläggande på drygt 30 000 kronor.

Polisen, Åklagarkammaren och tingsrätterna i Gävleborg har ingått i försöksverksamheten för snabbare lagföring

Källa: Polisen.se

Kommissionen godkände ändringarna av ramstödsprogrammet som gäller coronastöd för företag – stöd till ett företag till ett belopp av högst 2,3 miljoner euro

NordenBladet — Europeiska kommissionen fastställde den 20 december 2021 att de ändringar i ramstödsprogrammet som Finland ansökt om är förenliga med EU:s inre marknad. Ramstödsprogrammet är ett instrument som står till de finländska myndigheternas förfogande och som stöder företag i coronakrisen. De viktigaste ändringarna hänför sig till maximibeloppet av företagsspecifikt stöd och programmets varaktighet. Stödtaket stiger från 1,8 miljoner euro till 2,3 miljoner euro. Ramstödsprogrammet förlängs från utgången av 2021 till den 30 juni 2022.Syftet med ramstödsprogrammet är att stödja företag som lider av en plötslig likviditetsbrist eller till och med totalt saknar likviditet på grund av coronaepidemin. Genom programmet stöds också kontinuiteten i och utvecklingen av företagsverksamheten samt sysselsättningen. Ramstödsprogrammet gör det möjligt att nationellt införa företagsstöd i Finland inom flera olika förvaltningsområden. Utöver de statliga myndigheterna kan också kommuner vara stödmyndigheter. De ändringar som godkänts av kommissionen underlättar också genomförandet av den femte ansökningsomgången för kostnadsstöd. Lagstiftningen om den femte ansökningsomgången för kostnadsstöd baserar sig på de flexiblare reglerna i ramstödsprogrammet.Tillfällig flexibilitet i EU:s regler om statligt stöd i bakgrundenFinlands ramstödsprogram baserar sig på kommissionens tillfälliga flexibilitet i reglerna om statligt stöd av den 19 mars 2020. Med hjälp av dem kan EU:s medlemsstater utnyttja den fulla flexibiliteten i reglerna om statligt stöd för att stödja sin ekonomi i samband med coronavirusepidemin. Kommissionen godkände det ursprungliga ramstödsprogrammet i april 2020. Stödprogrammets regler förblir till sina centrala delar oförändrade, med undantag för höjningen av stödtaket. Stöd får till exempel inte beviljas medelstora och stora företag och som redan befann sig i svårigheter den 31 december 2019, det vill säga innan coronaepidemin bröt ut. Stöd som beviljats med stöd av ramprogrammet får kombineras med s.k. de minimis-stöd, det vill säga beviljas utöver de minimis-stöd. Med de minimis-stöd avses stöd av mindre betydelse som ett företag kan få av olika stödbeviljare till ett belopp av sammanlagt högst 200 000 euro under tre beskattningsår.Alla stöd som beviljas med stöd av kommissionens beslut ska rapporteras till kommissionen i efterhand. Kommissionen förutsätter också öppenhet i fråga om stödåtgärder som godkänts med stöd av de tillfälliga ramarna, när beloppet av ett enskilt stöd överstiger 100 000 euro. Medlemsstaterna ska på nätet offentliggöra relevanta uppgifter om ett enskilt stöd på över 100 000 euro som beviljats inom ramen för ett ramstödsprogram, såsom stödmottagaren och stödbeloppet.Bakgrunden till de ändringar som Finland ansökt om är kommissionens tillkännagivande av den 18 november 2021.  På basis av den har giltighetstiden för de tillfälliga reglerna om statligt stöd förlängts till utgången av juni 2022 samt stödtaket höjts till 2,3 miljoner euro.

Källa: Valtioneuvosto.fi

Beskrivningen av den övergripande arkitekturen för främjande av välfärd och hälsa har publicerats

NordenBladet — Målet med beskrivningen av den övergripande arkitekturen för främjande av välfärd och hälsa är att stödja utvecklandet av tillförlitliga och tillgängliga digitala tjänster som är lätta att hitta. För att målet ska kunna nås behövs en gemensam vision och referensram för samarbetet mellan nationella, regionala och lokala aktörer.Målet är bättre möjligheter än tidigare att främja sin egen och sina närståendes välfärdDen övergripande arkitekturen för främjande av välfärd och hälsa har till uppgift att skapa en gemensam vision, målbild och referensram som stöd för det nationella, regionala och lokala utvecklandet. Målet är att stödja utvecklingen av informationshantering och digitala tjänster samt tjänsternas interoperabilitet.Ur den enskilda människans perspektiv bör nyttan synas i form av tillgängliga och verkningsfulla digitala tjänster, med hjälp av vilka man kan främja sin egen och sina närståendes välfärd och hälsa.Tillförlitlig information, tillgängliga och sporrande digitala tjänsterI visionen för den övergripande arkitekturen för främjande av välfärd och hälsa är de digitala tjänsterna tillförlitliga samt sporrar och stöder sina användare. Tjänsterna ska erbjuda pålitlig, begriplig och lättillgänglig information om främjande av välfärd och hälsa samt om tjänsterna och verksamheten. Uppgifter om den egna hälsan och välfärden ska vara tillgängliga för den enskilda människan och kunna användas på ett tryggt sätt i enlighet med egna behov. Med hjälp av informationshantering och tillgängliga digitala tjänster sporras och stöds människor att främja välfärd och hälsa i olika livssituationer.  Arbetet har inte framskridit och borde nu komma i gångUtvecklingen av informationshanteringen, de digitala tjänsterna och informationssystemen i anslutning till främjande av välfärd och hälsa har inte framskridit i den utsträckning som till exempel i fråga om nationella, regionala och lokala hälso- och sjukvårdstjänster. De digitala tjänsternas potential i främjande av välfärd och hälsa och i det förebyggande arbetet är dock betydande. Utvecklingsobjekt är bland annat: 1) att göra digitala tjänster tillförlitliga och lätta att hitta för vanliga människor och yrkesutbildade personer 2) att stärka den digitala delaktigheten i utvecklingen av tjänsterna 3) att utveckla informationshanteringen och digitaliseringen i samarbete med nationella, regionala och lokala aktörer.

Källa: Valtioneuvosto.fi

20 december 15:49, Trafikolycka, Halmstad

NordenBladet — Inga omständigheter kända för närvarande kring olyckan. Räddningstjänst, ambulans och polis larmas till platsen. 
Cyklisten, en man avförd från platsen till sjukhus. Klagar på smärta från höften. Föraren av bilen misstänks för vållande till kroppsskada. Anmälan upprättas.  

Enligt SOS så har en cyklist varit involverad i en olycka vid Fyllinge, möjligen påkörd.

Källa: Polisen.se

Uppdaterad 2021-12-20 16:47:12 20 december 15:23, Trafikolycka, Gislaved

NordenBladet — 16:24 Polis och räddningstjänst är larmade till länsväg 515 söder Reftele. Två personbilar ska ha kolliderat och i samband med detta har en bil hamnat ute på en åker.  Det är stor  påverkan på trafiken för tillfället.
 De drabbade ska vara ur bilarna men det är oklart om de behöver ambulanssjukvård. Bärgare är beställd till ett fordon.
16:40 Vägen är helt avstängd just nu. Därefter växelvis körning. Prognos är att det tar en timma innan innan olycksplatsen är rensad. 
16:46 Växelvis trafik

Trafikolycka på länsväg 515

Källa: Polisen.se

20 december 15:37, Rån, Solna

NordenBladet — I Huvudsta slet gärningspersonen till sig en mobiltelefon.

Efter att gärningspersonen hade fått tag i mobiltelefonen sprang han i riktning mot tunnelbanestationen Västra Skogen.
Brottsoffet skulle sälja sin mobiltelefon och via en säljsajt hade han fått kontakt med gärningspersonen. Polisens initiala sökande efter gärningspersonen blev utan resultat.

Händelsenotiserna ger kortfattad information om ett urval av de utryckningar som polisen gör. Observera att det är inledande uppgifter som ligger till grund för notiserna. Det betyder att uppgifterna kan komma att ändras.

I Huvudsta slet gärningspersonen till sig en mobiltelefon.

Källa: Polisen.se

Uppdaterad 2021-12-20 16:34:49 20 december 15:42, Räddningsinsats, Göteborg

NordenBladet — Räddningstjänsten har larmats till Andra Långgatan efter det att någon känt gaslukt från platsen. Räddningstjänsten har begärt hjälp av polis för att spärra av gatan under den tid man genomför undersökningar. Avspärrningar kommer att genomföras av polis på Andra långgatan/Värmlandsgatan, Andra långgatan/Linnégatan samt Nordhemsgatan i båda ändar. Inga kända evakueringar för närvarande. Ingen släpps för närvarande in i området, gäller även boende. 
Kl 16.34: Beslut från räddningstjänsten att häva avspärrningar och lägga ner insatsen. Man har inte lyckats lokalisera någon källa för eventuellt gaslukt.  
Mediefrågor hänvisas till räddningstjänsten. Polisen bistår på plats. 

Larm om gaslukt/ Räddningstjänstuppdrag vid Masthugget. Räddningstjänst har begärt biträde av polis.

Källa: Polisen.se

Nu inför Sverige krav på covidintyg för resenärer från Danmark

NordenBladet —
Bild: Polismyndigheten

Från och med den 21 december måste utländska resenärer från Danmark visa upp covidintyg vid inresa till Sverige.

Regeringen har beslutat att återinföra reserestriktioner från de nordiska länderna för att minska smittspridningen av covid-19. Gränspolisen i region Syd förbereder sig som bäst på att hantera utökade kontroller vid gränserna mot Danmark från och med midnatt till den 21 december.
– Resenärerna kommer att uppleva en hög närvaro vid gränskontrollerna och det kan drabba dem i form av köer inte minst på Öresundsbron. Vi räknar ändå inte alls med att det blir så stor påverkan som då inreseförbudet infördes för ett år sedan, säger Mats Berggren, chef för gränspolisen i region Syd.
Utländska resenärer behöver ha ett EU:s digitala covidintyg (i form av ett vaccinationsintyg, ett testintyg eller ett intyg om tillfrisknande), ett motsvarande intyg eller ett likvärdigt vaccinationsintyg för att få resa in i Sverige. Det är den enskildes ansvar att försäkra sig om att det intyg man har är giltigt för passage in i Sverige.
–  Som resenär ska man se till att ha sitt covidintyg i ordning och antingen nedladdat digitalt i mobiltelefonen eller utskrivet på papper. Annars är risken stor att man blir avvisad. Det är inget vi önskar, säger Mats Berggren.
Undantag från reserestriktionerna
Svenska medborgare får alltid resa in i Sverige. Även vissa utländska medborgare undantas från reserestriktionerna. Det gäller bland annat personer under 18 år, personer som stadigvarande bor i Sverige, personer anställda inom transportsektorn som kör yrkesmässiga transporter och personer som arbetar vid danska myndigheter eller andra danska offentliga organ och som i tjänsten reser via Sverige mellan Bornholm och en annan del av Danmark.  
På polisen.se finns aktuell information om vad som gäller för inresa till Sverige under pandemin.
https://polisen.se/om-polisen/polisens-arbete/granspolisen/sa-paverkas/

Nyhet från
Polisen

Publicerad 20 december 2021 14:52

Från och med den 21 december måste utländska resenärer från Danmark visa upp covidintyg vid inresa till Sverig

Källa: Polisen.se

Polisen i polisregion Nord har utforskat nätpatrullering

NordenBladet — Under tre dagar har poliser från polisregion Nord utforskat vad nätpatrullering skulle kunna ge samt hur det skulle kunna ske. Förhoppningen är att under 2022 starta upp försöksverksamhet med nätpatrullering.

Då detta är ny och otrampad mark bjöds ett 20-tal ungdomar från en skola in för att hjälpa Polisen med tips och råd om hur vi ska nå ut och öka vår närvaro på såväl befintliga som nya plattformar på nätet. Poliserna var indelade i tre ”testpatruller”, ungdomarna fördelades på dessa grupper och man började laborera med att skapa filmer och olika typer av inlägg.
— Givet att detta var en testverksamhet nådde vi fantastiska resultat. Med en minimal men modig arbetsinsats nådde vi hundratusentals personer med en film där frågan var ”Vad vill ni se från oss på sociala plattformar?”, säger Erik Bakkman, polisområdeschef i Jämtland.
Under testets gång hade en testpatrull en medborgardialog, vilken följdes av nära 1 000 personer live. En annan livevideo, där poliser ställde frågan om var polisen skulle vara på sociala medier, fick över 100 000 visningar på några timmar.
Unga ser gärna poliser på nätet
Poliserna hade många givande, och i vissa fall djupa, samtal med de besökande ungdomarna och alla var positiva till att polisen testar nätpatrullering. Man tycker att det är ett stort steg att kontakta polisen via 112 eller 114 14 men säger att man gärna skulle göra det i en social plattform. Ett exempel som lyftes var att om man är på en fest som spårar ur eller att det kommer oönskade personer till festen och otrygghet uppstår. Sådana situationer kände många av ungdomarna igen sig i och man skulle gärna vilja kunna kontakta polisen i en chat-tjänst.
— Under samtalen fick vi klart för oss att många ungdomar utsätts för brott på nätet, men man anmäler inte detta. Varför man inte anmäler grundar sig bland i att man hellre chattar än ringer och utifrån det skulle man öka anmälningsbenägenheten om polisen fanns tillgänglig på de plattformar där ungdomar rör sig. Detta faktum backas också upp av erfarenheter från norsk polis, säger Erik Bakkman.
Nyttiga erfarenheter
Norsk polis har ett flertal år jobbat med nätpatrullering och deras dragna erfarenheter har varit till stor nytta inför planeringen av det event där nätpatrullering testades. Hos dem ser man inget motsatsförhållande till nätpatrullering och att röra sig i en radiobil på gator och torg, tvärt om ser man det som komplement till varandra.
— Man ser det som en polisstation på nätet där man patrullerar i digitala kvarter. Vi har fått bekräftat att vi är saknade på den här arenan vilket ger oss råg i ryggen inför vår planerade pilot nästa år. säger Per-Jonas Flygare, handläggare vid polisregion Nords kansli.
Att det är i just polisregion Nord som polisen utforskar nätpatrullering beror på Innovationsrådet, en slags tankesmedja där medarbetare och chefer från olika delar av polisregion Nords verksamhet tittar på digitalisering och hur polisverksamheten kan möta omvärldens digitalisering. Ett initiativ från regionsledningen i Nord som syftar till att se hur polisverksamheten kan öka sin närvaro digitalt.
Nästa steg för Innovationsrådet är nu att samla ihop och analysera alla nya erfarenheter de fått under Hackatonet, som blev samlingsnamnet för testdagarna. Frågan om hur Polismyndigheten ser på utveckling nätpatrullering kommer också att diskuteras på nationell nivå under kommande veckor. Polisens operativa förmåga i de digitala domänerna är en strategisk viktigt fråga och när det gäller nätpatrullering finns ett flertal viktiga perspektiv som nu behöver analyseras och struktureras för att förstå hur arbetet skall tas vidare.
Målsättningen är att under 2022 starta upp försöksverksamhet med nätpatrullering.

Under tre dagar har poliser från polisregion Nord utforskat vad nätpatrullering skulle kunna ge samt hur det s

Källa: Polisen.se