NordenBladet — Ändringarna i lagen om bekämpning av skogsskador och två förordningar som hänför sig till skogsskador träder i kraft vid ingången av 2022. Förebyggandet av skador av rotticka effektiviseras, och för att stärka bekämpningen av granbarkborre tidigareläggs skyldigheten att transportera bort granvirke i en del av landet. Målet är att förbereda sig för de skaderisker som klimatförändringarna medför och upprätthålla skogliga kolsänkor.– Tillsvidare har Finland besparats allvarliga skador av granbarkborren, men klimatuppvärmningen ökar risken för omfattande skador också hos oss. Lagändringarna hjälper skogsbranschen att förbereda sig på de utmaningar som klimatförändringarna medför, säger minister Jari Leppä.Obarkat virke som har avverkats mellan ingången av september och utgången av maj ska transporteras bort från skogar och vägrenar senast en viss dag, så att granbarkborren som växer under barken inte hinner sprida sig i skogen. I lagen om bekämpning av skogsskador delas Finland in i tre regioner (A, B och C) när det gäller tidpunkten för att transportera bort virket. Regionernas gränser bestäms genom en förordning av statsrådet med stöd av lagen om bekämpning av skogsskador.Genom statsrådets nya förordning överfördes en del av region B (mellersta delen av Finland) till region A (södra delen av Finland). På det överförda området ska obarkat granvirke i fortsättningen transporteras bort från skogen tidigare än hittills, det vill säga senast den 15 juli från och med nästa år. Förändringen av regionerna visas på kartan. Enligt lagen för bekämpning av skogsskador ska rotticka i fortsättningen bekämpas i samband med alla avverkningar och inte bara till exempel i samband med förnyelseavverkning och skogsvårdande gallring. Det finns fortfarande inte någon skyldighet att bekämpa rotticka i skogar som används för forskning eller vid husbehovsavverkning. I och med statsrådets nya förordning ska rotticka bekämpas förutom i tallskogar också på torvmarker.Lagen om bekämpning av skogsskador förpliktar till att avlägsna skadade levande träd från skogarna, medan döda och murkna träd kan lämnas kvar för att förbättra skogarnas biologiska mångfald. Riksdagens jord- och skogsbruksutskott behandlade ändringen av lagen om bekämpning av skogsskador under hösten. Utskottet föreslog inga ändringar till det ursprungliga lagförslaget.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Republikens president stadfäste i dag en lag som kompletterar genomförandet av direktivet om en europeisk utredningsorder på det straffrättsliga området. Genom lagen möjliggörs sökande av ändring i utredningsorder som har utfärdats i Finland. Lagen träder i kraft den 23 december 2021.Lagändringen baserar sig på en dom som Europeiska unionens domstol avkunnade den 11 november 2021. Enligt den ska det i lagstiftningen i en medlemsstat som har utfärdat en europeisk utredningsorder föreskrivas om rättsmedel mot en europeisk utredningsorder som utfärdas i syfte att låta genomföra husrannsakan eller beslag eller anordna vittnesförhör genom videokonferens.I direktivet om en europeisk utredningsorder finns bestämmelser om samarbete mellan EU:s medlemsstater i syfte att inhämta bevis i straffrättsliga ärenden.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Straffbarheten för deltagande i en terroristgrupps verksamhet utvidgas till att omfatta att en person sköter en uppgift som är väsentlig för en terroristgrupps terroristiska brottsliga verksamhet.Att sköta en väsentlig uppgift kan till exempel gå ut på att delta i en terroristgrupps väpnade verksamhet, att ombesörja gruppens aktionsberedskap eller att ge religionsutbildning eller ideologisk utbildning som sporrar till eller på annat sätt främjar terroristbrott.Ett nytt terroristbrott som blir straffbart är offentlig uppmaning som har anknytning till terroristbrott. Offentliga uppmaningar kan spridas med hjälp av massmedier eller sociala medier eller med hjälp av folksamlingar eller offentliga tillställningar.Att finansiera terroristbrott och resor i syfte att begå ett terroristbrott blir också straffbara i större utsträckning än för närvarande. Dessutom ändras bestämmelserna om hemliga tvångsmedel och hemliga metoder för inhämtande av information och vissa andra bestämmelser som gäller terroristbrott.Republikens president stadfäste i dag de lagändringar som gäller terroristbrott. Lagarna träder i kraft den 1 januari 2022.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Konsumentskyddslagen ändras i början av nästa år. Genom ändringarna genomförs EU:s direktiv om försäljning av varor och om digitalt innehåll och digitala tjänster. Republikens president stadfäste lagen i dag.Enligt konsumentskyddslagen ska ett fel som visar sig inom ett år från den tidpunkt då konsumenten fått varan antas ha funnits redan vid tidpunkten för överlåtelsen. Detta är dock inte fallet till exempel om det kan visas att konsumenten har orsakat felet eller om varans normala livslängd är kortare än ett år. Reformen förbättrar konsumentens ställning, eftersom motsvarande tid för närvarande är sex månader .

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Röstberättigade som fullgör beväringstjänst eller frivillig militärtjänst för kvinnor kan från och med början av nästa år rösta vid röstning i anstalt. Presidenten stadfäste lagen vid presidentföredragningen i dag. Vid val förrättas i fortsättningen röstning i anstalt i Försvarsmaktens garnisoner med truppförband som ger utbildning för beväringar och i de av Gränsbevakningsväsendets enheter som ger utbildning för beväringar. Lagen träder i kraft den 1 januari 2022. Anstaltsröstning förrättas i välfärdsområdesvalet i januari 2022.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Statsrådet har vid sitt sammanträde den 22 december 2021 utnämnt magistern i samhällsvetenskaper Janne Kuusela till avdelningschef för försvarsministeriets försvarspolitiska avdelning för tiden 1.1.2022-31.12.2026.
Janne Kuusela (f. 1972) är för närvarande biträdande avdelningschef för försvarsministeriets försvarspolitiska avdelning. Han har tidigare innehaft uppgiften som avdelningschef åren 2016-2020. Innan dess har han bland annat varit direktör för koncernstyrningsenheten, konsultativ tjänsteman och specialforskare vid försvarsministeriet samt specialsakkunnig vid Finlands delegation vid Nato i Bryssel.
I uppgiften som avdelningschef efterträder Kuusela överdirektör Esa Pulkkinen, som blir försvarsministeriets kanslichef från och med den 1 januari 2022.
Vid försvarsministeriet ges

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — I fortsättningen kan laboratorieskötare, närvårdare och primärskötare fungera som vaccinatörer. Vaccinationer erbjuds personer som är fem år och äldre och vaccinationsordningen slopas. Statsrådet fattade onsdagen den 22 december beslut om en ändring av 2 och 3 § i statsrådets förordning om frivilliga covid-19-vaccinationer.Muutoksen myötä laboratoriohoitaja (bioanalyytikko AMK-koulutus) sekä sosiaali- ja terveysalan perustutkinnon, lähihoitajatutkinnon sekä aikaisemman perushoitajatutkinnon suorittaneet ovat oikeutettuja antamaan rokotuksia. Muutoksella turvataan koronavirusrokotusten etenemistäI och med ändringen har en laboratorieskötare (bioanalytiker YH-utbildning) samt de som avlagt grundexamen inom social- och hälsovårdsbranschen, närvårdarexamen och tidigare primärskötarexamen rätt att vaccinera. Genom ändringen säkerställs det att covid-19-vaccinationerna framskrider så effektivt som möjligt. En förutsättning för att ge covid-19-vaccinationer är att hälsovårdspersonalen som nämndes ovan har tillräcklig kompetens i läkemedelsbehandling och lämplig vaccinationsutbildning. Till förordningen fogas 5–11-åringar som ny åldersgrupp. I fortsättningen erbjuds vaccinationer till personer som är fem år och äldre. Vaccinationsordningen slopas i förordningen. Bestämmelser om vaccinationsordningen utfärdades 2020, då det endast fanns ett begränsat antal vacciner att tillgå åt gången. Man bör även i fortsättningen se till att de mest sårbara grupperna vaccineras på ett ändamålsenligt sätt i enlighet med anvisningarna från Institutet för hälsa och välfärd.Förordningen träder i kraft den 23 december 2021.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — I propositionen föreslås det att ersättningstaxan för vaccinering med ett vaccin som används för att skydda mot covid-19 höjs från nuvarande 10 euro till 16 euro. Syftet med propositionen är att trygga och underlätta sjukförsäkrades tillgång till vaccin mot covid-19 samt att främja arbetsgivarnas möjligheter att erbjuda vaccineringar inom företagshälsovården.Kommunen ansvarar för vaccineringarna mot covid-19. Kommunerna ska ändå utreda om de tjänsteproducenter inom företagshälsovården som är verksamma inom respektive kommuns område har möjlighet att medverka i genomförandet av coronavaccineringarna, om det behövs för att säkerställa att vaccineringarna tillhandahålls utan dröjsmål. FPA kan också i fortsättningen ersätta coronavaccineringarna inom företagshälsovården antingen som kostnader för företagshälsovård eller via sjukvårdsersättningarna. Ersättningen för coronavaccinering kan betalas som direktersättning till en privat tjänsteproducent inom företagshälsovården, och då ska arbetsgivaren betala självriskandelen för vaccineringen.En höjning av ersättningstaxan minskar arbetsgivarnas kostnader för företagshälsovård då vaccineringarna börjar ingå i företagshälsovården. Arbetsgivarens totala kostnader beror på det avtal som ingåtts med företagshälsovården.För närvarande är ersättningstaxan för vaccineringsåtgärder 10 euro.Lagen ska träda i kraft så snart som möjligt. Det är fråga om en temporär bestämmelse som gäller fram till den 30 juni 2022. 

Källa: Valtioneuvosto.fi