NordenBladet — Statsrådet utnämnde den 30 december 2021 direktionen för Innovationsfinansieringsverket Business Finland för mandattiden 1.1.2022– 31.12.2023. Styrelseproffset Päivi Marttila inleder som ordförande för direktionen och understatssekreterare Petri Peltonen från arbets- och näringsministeriet fortsätter som vice ordförande.Direktionen består av personer med kännedom om finansieringsverkets verksamhetsområde, och en av dessa representerar arbets- och näringsministeriet. Som direktionsmedlemmar fortsätter direktör Juha Ala-Mursula (BusinessOulu), verkställande direktör Sami Lampinen (Inventure Ab), ägarföretagare Miia Porkkala (Aho Group Oy) och understatssekreterare Nina Vaskunlahti (utrikesministeriet). Nya medlemmar i direktionen är professor Jaakko Aspara (Neoma Business School) och verkställande direktör Laura Langh-Lagerlöf (Langh Group Oy). Direktionen styr, följer och övervakar verksamheten i Business Finland som helhet och beslutar om allmänna riktlinjer med beaktande av de mål som arbets- och näringsministeriet uppställt samt principerna och riktlinjerna för ägarstyrningen. Direktionen beslutar bland annat om finansieringsverkets årliga budgetförslag och verkställighetsplan, om godkännande av bokslut och verksamhetsberättelse samt beviljande av medel för företags och sammanslutningars forsknings-, utvecklings- och innovationsprojekt, projekt inom offentlig forskning samt närings-, energi- och miljöprojekt om finansieringsverkets finansieringsandel av projektet i fråga överstiger 3 000 000 euro.Business Finland lyder under arbets- och näringsministeriet och är en offentlig aktör som erbjuder företag forsknings-, utvecklings- och innovationsfinansiering och internationaliseringstjänster samt främjar turism och investeringar i Finland.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Regionförvaltningsverken fattar besluten om restriktionerna för offentliga tillställningar och kundlokaler i sina egna verksamhetsområden.Den statsrådsförordning som förbjuder användningen av coronapass vid offentliga tillställningar och i kundlokaler som ett alternativ till de regionala restriktionerna utfärdades den 28 december 2021. Förordningen är i kraft temporärt 30.12.2021–20.1.2022 och gäller alla sådana offentliga tillställningar och kundlokaler som omfattas av kommunernas och regionförvaltningsverkens restriktioner. Statsrådets förordning innebär således att de regionalt utfärdade restriktionerna är i kraft som sådana.Regionförvaltningsverken besvarar eventuella frågor om restriktionerna och övervakar att de följs.  

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Posiva Oy lämnade statsrådet den 30 december 2021 en ansökan om drifttillstånd enligt kärnenergilagen för den inkapslings- och slutförvaringsanläggning för använt kärnbränsle som håller på att byggas på Olkiluoto i Euraåminne. Företaget söker drifttillstånd från mars 2024 till utgången av 2070.Posiva har förberett sig på slutförvaring av använt kärnbränslet i över 40 års tid. Företagets inkapslingsanläggning ligger på markytan och slutförvaringsanläggningen med dess slutförvaringsutrymmen på cirka 400–430 meters djup i berggrunden. Enligt ansökan kommer största delen av det använda kärnbränsle som ska slutförvaras under perioden 2024–2070 från ägarna till Posiva, det vill säga Industrins Kraft Abp:s kärnkraftverk i Olkiluoto och Fortum Power and Heat Oy:s kärnkraftverk i Lovisa. Inkapslings- och slutförvaringsanläggningen planeras vara i drift ungefär fram till 2120-talet då man uppskattar att allt det använda kärnbränsle som uppkommer vid ägarnas anläggningar har deponerats.Arbets- och näringsministeriet ordnar ett offentligt samråd om Posivas ansökan om drifttillstånd vid en tidpunkt som meddelas senare. I samband med detta begär arbets- och näringsministeriet yttranden av flera myndigheter och sammanslutningar och av de berörda kommunerna samt ger allmänheten och sammanslutningar möjlighet att framföra sina åsikter. Yttrandena och åsikterna kommer att beaktas vid behandlingen av ansökan om drifttillstånd. Ministeriet är också redo att ordna ett myndighetsseminarium under den tid som behandlingen av tillståndsansökan pågår. Arbets- och näringsministeriet begär Strålsäkerhetscentralen (STUK) om ett utlåtande om säkerheten hos inkapslings- och slutförvaringsanläggningen. STUK granskar att inkapslings- och slutförvaringsanläggningen har byggts enligt planerna, att kärnanläggningskomplexet kan drivas på ett säkert sätt och att personalen vid komplexet har utbildats för en säker drift av anläggningen. Driften och underhållet av inkapslings- och slutförvaringsanläggningen övervakas under hela drifttiden. En bedömning av säkerheten på lång sikt är en väsentlig del av det utlåtande som STUK ska ge.Posiva inledde byggandet av inkapslings- och slutförvaringsanläggningen i december 2016 efter att statsrådet hade beviljat anläggningen byggnadstillstånd i november 2015. Byggnadstillståndet var världens första för slutförvaring av använt kärnbränsle. Före detta hade statsrådet i december 2000 utfärdat ett principbeslut om byggande av Posivas inkapslings- och slutförvaringsanläggning och i januari 2002 utvidgades det att gälla en utbyggnad för använt kärnbränsle från kraftverksenheten Olkiluoto 3. Riksdagen godkände besluten i maj 2001 och 2002. Med stöd av principbeslutet och under övervakning av STUK påbörjade Posiva 2004 före den egentliga byggfasen byggandet av en underjordisk forskningslokal, ONKALO. Nu är den en viktig del av hela slutförvaringskomplexet. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Finlands ordförandeskap i Nordiska ministerrådet går mot sitt slut. Coronan har naturligtvis påverkat hur man har kunnat ordna evenemang, men man har också funnit lösningar. Till exempel har distans- och hybridevenemang blivit allt vanligare och i många fall finns det upptagningar och rapporter som man kan utnyttja i olika sammanhang också efter ordförandeskapet. Dokumentationen stöder på ett bra sätt ordförandeskapets kontinuitet och kommande verksamhet. Årets övergripande tema var hållbar utveckling, sett ur ekologisk, social och ekonomisk synvinkel.I ordförandeskapets program har utgångspunkten varit det nordiska samarbetets vision, enligt vilken Norden ska vara världens mest hållbara och integrerade område senast år 2030. Genom samarbete försöker man skapa ett grönare, mer konkurrenskraftigt och socialt hållbart Norden. Här följer en genom gång av de viktigaste temana samt evenemangen som ordnats av undervisnings- och kulturministeriet. Hållbar utveckling inom utbildningI mars ordnades det första mötet för samarbetsnätverket för lärarutbildningen i Norden. Under mötet funderade man över möjligheterna att grunda ett nordiskt nätverk med syftet att förbättra lärarnas färdigheter inom hållbar utveckling på alla utbildningsnivåer. Information om evenemanget: The Nordic Teacher education network’s online kick-off meeting on the topic of sustainable development and Nordic co-operation Också hållbarhet och fred var på tapeten under seminariet Education for Inclusive Peace: the role of education and research in promoting the Women, Peace and Security agenda in the Nordics. Seminariet lyfte fram kvinnans roll inom utbildning och forskning i förhållande till fred och säkerhet. En rapport om evenemanget publiceras i början av 2022.Information om evenemanget: Education for Inclusive Peace: the role of education and research in promoting the Women, Peace and Security agenda in the NordicsEn upptagning av evenemangetKultur över gränsernaDe nordiska länderna genomför under 2022 det omfattande kulturprogrammet Nordic Bridges i Kanada. Syftet med programmet är att presentera den nordiska konsten och kulturen internationellt. I samband med detta startade undervisnings- och kulturministeriet tillsammans med Nordiska ministerrådet under hösten 2021 en dialog på tjänstemannanivå mellan de nordiska länderna och Kanada genom att ordna en diskussionsserie med aktuella teman: Culture and Arts Policy Dialogues between Canada and the Nordics (online). Canadian Heritage fungerade som partner i Kanada. Temana för diskussionerna var Den hållbara utvecklingens kulturella dimension och kulturbranschens gröna övergång, Innehållsmässig mångfald på webben samt De kreativa branscherna och kulturexporten. En rapport om evenemangen publiceras i början av 2022.Nordic BridgesAv-branschens verksamhetsförutsättningar och konkurrenskraft främjades vid ett flertal tillfällen under året. I samarbete med Nordiska film- och tv-fonden (NFTVF)  ordnads under våren den internationella diskussionsserien Audiovisual collaboration 2021 med syftet att stärka kontakterna mellan branschens aktörer och beslutsfattarna i Norden och Europa. I februari 2022 kommer man att ordna follow up-evenemang och en sammandragsrapport av diskussionsserien publiceras under våren 2022. Den hållbara utvecklingens roll inom arkitekturpolitiken behandlades i Det nya europeiska Bauhausprojektet, som startades av Europeiska kommissionen. I samarbete med miljöministeriet och Archinfo dryftade man den nordiska aspekten av projektet genom öppna workshops. Målet var att hitta bättre sätt att leva och bo i Norden. En rapport om resultaten (på engelska)Pressmeddelande 10.3.2021: Finländska aktörer önskas till det nya europeiska BauhausprojektetI maj diskuterades även mångfald inom scenkonst på nordisk nivå under evenemanget Reshaping horizons of hope  – Theatre of the Future. Programmet var en del av evenemangsveckan #StopHatredNow och hör ihop med projektet An inclusive cultural sector in the Nordics, som Norge svarade för som ordförandeland i Nordiska ministerrådet 2017. Evenemangets rapport (på engelska, pdf)Barn och ungaDet nordiska nätverket Konst och kultur i skolan och småbarnspedagogiken träffades under hösten i Lahtis i samband med Barnkulturforumet. Nätverkets möte ordnades för första gången i Finland och evenemangets diskussionsteman var bl.a. en miljövänlig barnkultur och konstfostran, barns och ungas klimatångest och hur den kan behandlas genom konst samt hållbar utveckling inom barnkultur.Ett tema under ordförandeskapet har varit att främja barns och ungas läsande. Ministeriet ordnade under våren tillsammans med Nordisk kulturkontakt ett webinarium om det nordiska projektet Bokslukaren, som främjar läsning.Information om BokslukarenUrfolkens immateriella egendom och gränslös samisk utbildningUndervisnings- och kulturministeriet satsar på samarbete som hänför sig till urfolkens immateriella egendom. I november hölls en konferens om skydd av de nordiska urfolkens, så som samernas och Grönlands inuiters traditionella kunskap och immateriella egendom. Under konferensen lyfte man fram urfolkens egen syn på centrala frågor och konferensen fungerade även som ett startskott för ett ökat nordiskt samarbete för att främja de nordiska urfolkens immateriella rättigheter som gäller traditionella kulturuttryck. Samarbetet i Norden fokuserar särskilt på hur de nuvarande immateriella rättigheterna skyddar den traditionella kunskapen och hur man borde åtgärda brister.Information om evenemanget: Konferens om skydd av nordiska urfolkens traditionella kunskap och immateriella egendom  Att utveckla det nordiska samarbetet inom den samiska utbildningen har också varit ett av målen under Finlands ordförandeskap i Nordiska ministerrådet. I december ordnades i samarbete med Sametinget (Sámediggi) ett nordiskt forum om sameutbildning i kulturcentret för samisk kultur Sajos i Enare. Forumet skapade en helhetsbild av den samiska utbildningens situation i Finland, Sverige och Norge. Teman var bl.a. hur statsgränserna påverkar de samiska språken, de samiska elevernas språkliga rättigheter, de samiska lärarnas utbildning samt samisk distansutbildning. Evenemanget samlade bl.a. representanter för sameting och undervisningsministeriet i Finland, Sverige och Norge, anordnare av undervisnings och utbildning samt forskare i samisk undervisning och utbildning. Information om evenemanget: Gränslös samisk utbildningUtbildning, kultur och unga möttes under huvudevenemanget med temat hållbar utvecklingHuvudevenemanget under Finlands ordförandeskap  var den virtuella konferensen Alla påverkar! Jokainen vaikuttaa! Konferensens tema var utbildning, kultur och unga som främjare av hållbar utveckling. Programmet granskade olika sektorers syn på hållbar utveckling och hur dessa sektorer utnyttjar och stöder varandra i främjandet av hållbar utveckling. Undervisnings- och kulturministeriet samarbetade bl.a. med den nordiska sakkunniggruppen för hållbar utveckling, Observatoriet för konst- och kulturfostran i Finland samt med unga aktivister. Konferensen förde samman såväl unga som olika nätverk och lärare inom hållbar utveckling. Evenemangets rapport samt illustrationer: Alla påverkar! Jokainen vaikuttaa!I samband med konferensen lanserades även klimattävligen Nord StarT. Syftet med tävlingen är att föra fram nordiska barns och unga vuxnas visioner och exempel på hur man kan bekämpa klimatförändringen. Tävlingens slutevenemang hålls i februari 2022. Nyhet 11.6.2021: Hållbar utveckling dryftades under nordisk konferens – tävling med temat klimatförändring hålls på hösten  Den nordiska språkpolitikens och samarbetets framtidUndervisnings- och kulturministeriet ordnade under hösten i samarbete med Hanaholmen – kulturcentrum för Sverige och Finland, och nätverket Svenska Nu, en digital Nordiska språkkonferens. Under konferensen firade man att det gått 15 år sedan deklarationen om nordisk språkpolitik godkändes och diskuterade den nordiska språkpolitikens och samarbetets framtid. Konferensen ordnades i samband med nätverket Nordspråks möte. Deklarationen om nordisk språkpolitik kommer att uppdateras under 2022.Nordiska ministermötenDe nordiska undervisnings-, forsknings- och kulturministrarna träffades under året vid officiella möten. I oktober ledde ministrarna Andersson och Kurvinen de nordiska undervisnings- och forskningsministrarnas möte i Helsingfors. Under hybridmötet diskuterades bl.a. ungas samhälleliga delaktighet samt det nordiska vetenskaps- och forskningssamarbetet.I november godkände de nordiska kulturministrarna under sitt möte i Köpenhamn en gemensam deklaration, ”Konst och kultur som främjare av hållbar utveckling”, där ministrarna konstaterar: konst och kultur har ett omistligt egenvärde och har samtidigt mycket att erbjuda i stävan efter att Norden ska bli världens mest hållbara och integrerade område senast 2030, i enlighet med Nordiska ministerrådets vision.Nyhet 9.11.2021: Kulturministrarna: kulturen är en bärande kraft för hållbar utvecklingDeklarationen: Konst och kultur som främjare av hållbar utvecklingOckså de nordiska utbildningscheferna och kanslicheferna för de ministerier som svarar för utbildning träffades under ordförandeskapet i Helsingfors. Teman under mötet i november var bl.a. det nordiska samarbetets nuläge och framtid, kontinuerligt lärande samt återhämtning från coronapandemin. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Social- och hälsovårdsministeriet har publicerat ett uttalande där ministeriet betonar att barnets bästa ska ha företräde nu när coronaepidemin i Finland drar ut på tiden. I uttalandet konstateras det att covid-19 är en allmänfarlig smittsam sjukdom som måste bekämpas effektivt i alla åldersgrupper. Begränsningsåtgärder som berör barn införs dock endast i den utsträckning de är absolut nödvändiga för att förhindra omfattande smittspridning. Hälsosäkra vanor i vardagen, skyddsåtgärder i barns livsmiljöer, bekämpning av smittfall hos vuxna och vaccinering är åtgärder som är nödvändiga för att också barnen ska kunna skyddas mot coronavirussmitta och andra luftvägsinfektioner.Erfarenheterna visar redan nu att coronaepidemin och bekämpningsåtgärderna kommer att få vittgående samhälleliga konsekvenser särskilt för barn och familjer. Regionerna måste hitta sådana lösningar som gör att barn och unga kan fortsätta leva som förut, och det kräver balansgång mellan proportionella, noggrant avgränsade skydds- och begränsningsåtgärder i rätt tid och skydd av barns och ungas friheter. Samtidigt använder man testning, smittspårning och karantän effektivt för att skydda barnen och förhindra att smittan sprids i gruppverksamhet. Barn ska kunna gå och testa sig med låg tröskel.Uttalandet som social- och hälsovårdsministeriet har berett som tjänsteuppdrag är ett ställningstagande till den diskussion som förts i offentligheten om coronapandemins konsekvenser för barn och unga. I bredningen av uttalandet deltog Undervisnings- och kulturministeriet, barnombudsman Elina Pekkarinen, ledande sakkunnig Esa Iivonen (Mannerheims Barnskyddsförbund), professor i epidemiologi Pekka Nuorti (Tammerfors universitet), tf. chefsöverläkare Jari Petäjä (HUS), överläkare Sanna Isosomppi (Helsingfors stad) och professorer i barnsjukdomar Ville Peltola (Åbo universitet) och Terhi Tapiainen (Uleåborgs universitet). Under beredningen har man hört Institutet för hälsa och välfärd.  Samhällets mål ska vara att barnen kan fortsätta leva ett så störningsfritt och tryggt liv som möjligt och att barnets rätt till liv och utveckling tillgodoses också under coronaepidemin. Det finns en risk för att jämlikheten försvagas. De negativa följderna drabbar särskilt barn och unga i en utsatt ställning, de som redan från tidigare har haft svårigheter i livet.Uttalande: Barn, unga och familjer bör höras i samband med de coronaåtgärder som gäller dem

Källa: Valtioneuvosto.fi