NordenBladet — Resultattavlan för 2020 som mäter genomförandet av EU:s inre marknad har publicerats. Med inre marknaden avses den fria rörligheten av människor, varor, tjänster och kapital inom EU. Till den nyaste resultattavlan har fogats tre nya aktuella teman som påverkar den inre marknaden: små och medelstora företags verksamhetsmiljö, en grön omställning inom industrin samt marknadskontroll.Europeiska kommissionen publicerar årligen en resultattavla för den inre marknaden som landsvis anger läget i fråga om genomförandet och tillämpningen av reglerna för den inre marknaden. I resultattavlan jämförs genomförandet av EU:s inre marknad inom åtta politikområden och vid tillämpningen av tio instrument för förvaltningen. År 2020 har genomförandet av den inre marknaden inom vissa uppföljningsområden förbättrats något i hela EU 2020. Allmänt taget har situationen på den inre marknaden varit stabil. Finland klarar sig i likhet med tidigare år bättre än genomsnittet för EU.Trots den allmänna goda utvecklingen har alla EU-länder också tydliga utvecklingsobjekt när det gäller genomförandet av den inre marknaden. Coronapandemin har också påverkat verksamheten på den inre marknaden. Digitaliseringen har utvecklats snabbare, men samtidigt har t.ex. vissa medlemsländer begränsat den fria rörligheten för varor inom EU.Den landsspecifika jämförelsen ger en konkret bild av bland annat vilka frågor man i ländernas nationella lagstiftning borde satsa på för att utveckla den inre marknaden. Genom ett effektivare genomförande av den inre marknaden kan företag och medborgare bättre än för närvarande dra nytta av de friheter och rättigheter som den inre marknaden medför.Tre nya politikområden ingår i resultattavlanI resultattavlan för den inre marknaden har i år tagits med tre nya politikområden: små och medelstora företagsverksamhetsmiljö, den gröna omställningen inom industrin samt marknadskontrollen. Coronapandemin har försvårat verksamheten i många små och medelstora företag och år 2020 sjönk antalet små och medelstora företag i EU-länderna med 1,3 procent. År 2021 har redan varit något bättre än året innan, men EU-länderna måste ändå satsa på att skapa en gynnsam företagsmiljö för små och medelstora företag.Det andra nya politikområdet i resultattavlan granskar hur den gröna omställningen inom industrin genomförs i EU. En stor del av den europeiska industrin baserar sig fortfarande på förbrukning av naturresurser. Den gröna omställningen kommer inom den närmaste framtiden att reformera hela EU:s industri och ekonomi. Det tredje nya politikområdet som lagts till resultattavlan är marknadskontroll, som är en väsentlig del av en fungerande inre marknad. Genom marknadskontrollen säkerställs det att bestämmelserna iakttas och att farliga produkter inte finns på EU:s inre marknad. De viktigaste frågor som lyfts fram i resultattavlan för den inre marknaden 2020En fungerande inre marknad kräver större satsningar och åtgärder av medlemsstaternaÅr 2020 har det tagit längre tid för EU-medlemsstaterna att införliva inremarknadsdirektiven i den nationella lagstiftningen. Allt fler direktiv har inte genomförts, dvs. införlivats i den nationella lagstiftningen inom utsatt tid. Även antalet överträdelser av inremarknadsreglerna har ökat. Medlemsstaterna måste i högre grad än för närvarande satsa på genomförandet av direktiven samt på förebyggande och ingripande av överträdelser. Medlemsstaterna ska garantera de administrativa resurser som behövs för att genomföra den inre marknaden. Till exempel fördröjs behandlingen av  fallen av att tjänsten Solvit har för små personalresurser. Solvit är ett inofficiellt problemlösningsinstrument som hjälper medborgare och företag med problem som gäller felaktig eller bristfällig tillämpning av EU-lagstiftningen. Det är lättare än tidigare att få information och råd om den inre marknadenEU-medborgare har mer och lättare tillgång till information om den inre marknaden i olika informations- och rådgivningstjänster. I fjol lämnades över 2 600 fall in till tjänsten Solvit, av vilka 80 procent kunde avgöras. Ett annat exempel på medborgarnas informations- och rådgivningstjänster är portalen Your Europe, där man har samlat information och rådgivningstjänster om medborgarnas och företagens rättigheter på den inre marknaden. Portalen hade närmare 33 miljoner visningar 2020. Den inre marknaden ska beaktas bättre än tidigare vid offentlig upphandlingDen offentliga upphandlingen har en viktig roll i medlemsstaternas ekonomi. Vid offentlig upphandling finns det fortfarande mycket rum för utveckling när det gäller genomförandet av den inre marknaden, eftersom det i många offentliga anbudsförfrågningar kommer in endast få anbud och det lägsta priset fortfarande ofta är det viktigaste urvalskriteriet. Bristen på öppen och effektiv konkurrens utgör ett hinder för den inre marknaden.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Forsknings- och kulturminister Antti Kurvinen har beslutat om flera utvidgningar av universitetens och yrkeshögskolornas utbildningsansvar. Utbildningsansvaret anger vilka examina som kan avläggas vid en högskola.Många av samhällets behov möts och de ungas möjligheter till utbildning blir bättre genom att nya utbildningsansvar beviljas i stor utsträckning. Utifrån beredningen vid undervisnings- och kulturministeriet föreslås att utbildningsansvaret utvidgas vid sex universitet och nio yrkeshögskolor.– Utbildning är en superkraft för såväl individen, regionerna som hela Finland. Utvidgningen av högskoleutbildningen är av stor betydelse för samhället, säger forsknings- och kulturminister Antti Kurvinen.– Högskoleutbildningen utvidgas exceptionellt mycket nu. Genom de här besluten får de unga bättre möjligheter till utbildning, bristen på yrkeskunniga personer åtgärdas i olika regioner och branscher, och högskolorna får en starkare positiv inverkan på den regionala utvecklingen, fortsätter minister Kurvinen.Vid högskolorna innebär de nya utbildningsansvaren att kompetensbasen utvidgas, att man på lång sikt förbinder sig att utveckla utbildningen och forskningen inom utvalda områden samt att det öppnas möjligheter till nationellt och internationellt samarbete. Avsikten är att utbildningarna enligt de nya utbildningsansvaren ska inledas under 2023.Utvidgningen av högskoleutbildningen innebär att inte bara utbildningsansvaret ökar, utan också att antalet nybörjarplatser blir fler. För att höja utbildnings- och kompetensnivån har antalet nybörjarplatser vid universiteten och yrkeshögskolorna ökats med sammanlagt cirka 10 000 åren 2020–2022. I slutet av 2022 beslutade minister Kurvinen dessutom att det ska skapas cirka 2 300 nya nybörjarplatser för högskoleutbildning runt om i Finland. För att möta bristen på kompetens har högskolorna också ökat undervisningssamarbetet.De offentliggjorda ändringarna i utbildningsansvaret kräver inga lagändringar. Utbildningsansvaren beviljas genom ändringar i statsrådets och undervisnings- och kulturministeriets förordningar om utbildningsansvar samt yrkeshögskolornas tillstånd. Statsrådet beslutar vid sitt allmänna sammanträde torsdagen den 13 januari 2022 om nya ändringar i förordningen om universitetens examensrätt samt om ändringar i tillstånden för yrkeshögskolornas utbildningsansvar. Undervisnings- och kulturministeriet utfärdar en förordning om universitetens närmare branschspecifika utbildningsansvar.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Elements of AI, som lanserades under Finlands EU-ordförandeskap, är den första utbildning som lanseras i hela Europa och en viktig satsning på kunskaper i artificiell intelligens i hela Europa. Kursen har publicerats på EU:s alla officiella språk. Utbildningen som inletts med arbets- och näringsministeriets finansiering fortsätter att öka européernas kunskaper i artificiell intelligens även i framtiden i form av ett samarbete mellan Helsingfors universitet och Reaktor.Som en del av sitt EU-ordförandeskap donerade Finland 2019 en kurs i artificiell intelligens, Elements of AI, till alla européer. Europeiska kommissionen översatte kursen till EU:s officiella språk och den har lanserats i EU-länderna i samarbete med lokala partner. Enligt den preliminära planen skulle kursen ha varit fritt tillgänglig för européer 2020–2021. Reaktor och Helsingfors universitet har beslutat att fortsätta erbjuda kursen för européerna också efter 2021.Det uppställda målet för kursen var att utbilda en procent av EU-medborgarna i grunderna i artificiell intelligens och därmed stärka den digitala kompetensen i hela EU. Coronapandemin fördröjde lanseringen av kursen i många länder. Samtidigt har pandemin också betonat betydelsen av digitala färdigheter i vardagen för både vanliga människor och olika branscher. ”Digitaliseringen och de snabba förändringarna i arbetslivet kräver kontinuerligt lärande av oss alla. Kursen Elements of AI är ett utmärkt exempel på olika alternativ för kontinuerligt lärande. Jag är stolt över att Finland som en del av sitt EU-ordförandeskap donerade kursen till hela Europa”, säger arbetsminister Tuula Haatainen.”Artificiell intelligens är en av de viktigaste teknikerna som möjliggör hållbar tillväxt och konkurrenskraft i EU. Det är viktigt att Finland och Europa fortsätter att vara ledande inom digital och teknisk utveckling och kursen Elements of AI för sin del säkerställer att detta mål uppnås. Arbetet med temat fortsätter vid arbets- och näringsministeriet till exempel inom programmet Artificiell intelligens 4.0 som syftar till att stärka digitaliseringen av i synnerhet finländska små och medelstora företag”, säger näringsminister Mika Lintilä.Kursen har stärkt uppfattningen om Finland som föregångare inom utbildning, jämställdhet och teknikAntalet deltagare i kursen har varierat från land till land. I Finland har över två procent av befolkningen redan genomgått kursen. Näst mest kurser har man avlagt i Kroatien, där målet på en procent närmar sig med god fart. Kursen har fått mycket positiv feedback över hela Europa och har bland annat beskrivits som lärorik och tillgänglig.I hela Europa är intresset för kursen mycket jämnt fördelat mellan könen. Även åldersfördelningen har varit omfattande: hittills har flest unga vuxna deltagit i kursen, men artificiell intelligens intresserar också äldre människor eftersom nästan 12 procent av kursdeltagarna är över 65 år gamla.”En stor del av användarna söker de färdigheter som behövs i arbetslivet på kursen. Vi ökar inte bara kunskaperna i AI utan också inlärningsfärdigheterna – vad är ett lämpligare mål för en inlärningsinnovation som utgår från Finland än att stödja kontinuerligt lärande överallt i världen”, berättar professor Teemu Roos som har utvecklat kursen.Kursen lanserades i flera länder i samarbete med Finlands ambassader och lokala partner.”Kursen Elements of AI har fått positiv uppmärksamhet runt om i Europa. Samtidigt har den stärkt bilden av Finland som ett föregångarland inom utbildning, jämställdhet och teknik”, säger utrikesministeriets kommunikationsdirektör Mikko Koivumaa.Elements of AI utvidgas och fortsätter att utvecklasUtbildningarna fortsätter under ledning av Reaktor och Helsingfors universitet. För varje landversion har man sökt lokala partner och nu vill man utvidga utbildningen till att omfatta även fler länder, till exempel till olika läroanstalter. “Vi har haft glädjen att vara med och föra ut finländsk kompetens i världen även i ett sådant sammanhang. När vi förenar de europeiska universiteten och andra aktörer till en del av lösningen på utmaningen med lärandet, kan vi tillsammans säkerställa både finländarnas och européernas framtidsfärdigheter”, fortsätter rektorn för Helsingfors universitet Sari Lindblom. ”Lanseringen av kursen är bara det första steget på vägen mot målet om en procent. Vi tänker fortsätta det nära samarbetet med vårt omfattande nätverk i Europa och utmana nya branscher och organisationer att delta i vår utmaning för artificiell intelligens. Jag vill också tacka Finlands beskickningar som har gjort ett värdefullt arbete för att göra partnernätverket och kursen kända”, säger Ville Valtonen från Reaktor Education.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Arbetsgruppen i anslutning till projektet för att förnya personbeteckningen föreslår flera åtgärder för att förebygga missbruk av personbeteckningen och personuppgifter och för att förbättra praxis för identifiering av personer.Arbetsgruppens rekommendationer baserar sig på en bakgrundsutredning från våren 2021. Av utredningen framgick att användningen av stark autentisering varierar stort mellan olika sektorer och servicekanaler. Identifieringen av kunder är bristfällig i synnerhet vid telefonkontakt. En annan viktig fråga som lyftes fram var användningen av FPA-kort för identifiering.Utlåtanden om åtgärdsförslagen begärs i samband med remissbehandlingen av de lagutkast som gäller reformen av personbeteckningen. Remisstiden pågår från den 10 januari till den 4 mars 2022. Beslut om eventuellt genomförande av åtgärderna fattas senare.Arbetsgruppens viktigaste åtgärdsrekommendationerAnvändning av stark autentisering i större utsträckning Arbetsgruppen rekommenderar användning av stark autentisering eller något annat tillförlitligt identifieringssätt, om identifieringssätt på lägre nivå eller individualisering med hjälp av personbeteckningen inte räcker till för att hindra risk för missbruk av personbeteckningen och andra personuppgifter. I enlighet med lagen om stark autentisering och betrodda elektroniska tjänster tillhandahålls stark autentisering av de identifieringstjänster som införts i Transport- och kommunikationsverkets register. Arbetsgruppen anser att stark autentisering är den mest hållbara och säkraste lösningen när det gäller att ersätta användningen av personbeteckningen för identifiering.Staten håller på att ta fram en ny digital identitetshandling vid sidan av pass och identitetskort. Den digitala identitetshandlingen gör det möjligt att styrka identiteten både när man uträttar ärenden fysiskt och när man gör det elektroniskt. En digital identitetshandling utfärdad av polisen gör det smidigare för olika tjänsteleverantörer att kontrollera identiteten. Enligt arbetsgruppen är det viktigt att göra det så enkelt och jämlikt som möjligt för tjänsteleverantörerna att ta i bruk en ny digital identitetshandling och för medborgarna att använda den.FPA-kortets och identitetskortets framtidArbetsgruppen rekommenderar att man inleder en diskussion om planerna för en framtida användning av FPA-kort för identifiering, om sammanslagningen av identitetskortets och FPA-kortets funktioner och om lika tillgång till identitetskort. Användningen av FPA-kort för identifiering utgör enligt utredningen den största risken, eftersom missbruk av kortet kan riskera patientsäkerheten eller leda till misslyckad läkemedelsbehandling.Enligt arbetsgruppen finns det dock inte tillräckligt med information att tillgå för att den ska kunna rekommendera användning av identitetskort i stället för FPA-kort för identifiering. Det behövs ytterligare utredningar och konsekvensbedömningar innan gruppen kan komma med nya rekommendationer. Det gäller särskilt att utreda om det finns medborgargrupper som inte kan få ett identitetskort av ekonomiska eller andra skäl.Utveckling av lagstiftningen och översyn av dataskyddslagenArbetsgruppen rekommenderar att man inleder en diskussion om att utveckla lagstiftningen och se över dataskyddslagen. Genom att förtydliga dataskyddslagstiftningen kan man förhindra att personbeteckningen används för identifiering.Arbetsgruppen rekommenderar dessutom att man inleder en omfattande granskning av den sektorspecifika reglering som förpliktar aktörerna att samla in eller använda personbeteckningen för individualisering eller identifiering. Genom speciallagstiftning eller myndighetsanvisningar är det möjligt att precisera vilka identifieringssätt eller identifieringsuppgifter som är tillräckliga för att identifiera en person i olika situationer.Varningsmärkning gällande hanteringen av egna uppgifterArbetsgruppen rekommenderar att man utreder möjligheten att införa en varningsmärkning i befolkningsdatasystemet och koppla märkningen till det positiva kreditupplysningsregistret. Vid beredningen bör man beakta de funktionella behoven i fråga om märkningen, och vid eventuell lagberedning gäller det att göra en omfattande konsekvensbedömning.Med varningsmärkning avses en anteckning som medborgaren själv gör i befolkningsdatasystemet i fråga om sina egna uppgifter. Medborgaren kan göra en anteckning i systemet till exempel om hen har tappat bort sin identitetshandling eller om hens personuppgifter av andra skäl har hamnat i fel händer. Till exempel i Danmark har detta varit möjligt sedan 2017.Det ska vara frivilligt för företag och andra organisationer att ta emot och använda varningsmärkningar. Varningsmärkningarna gör till exempel företag som erbjuder krediter särskilt uppmärksamma på att försäkra sig om kreditsökandens identitet. Om märkningen tas i bruk ska myndigheterna ge organisationerna rekommendationer om eventuella åtgärder. Också medborgarna bör informeras i tillräcklig grad om märkningens effekter.Anvisningar och informationArbetsgruppen rekommenderar att man i pågående och kommande projekt bedömer både behovet av nya sektorspecifika anvisningar för identifiering av personer och behovet av att uppdatera de nuvarande anvisningarna. Dessutom rekommenderar arbetsgruppen att man reserverar tillräckliga resurser för att utarbeta anvisningar. Enligt arbetsgruppen löser ett tillförlitligt identifieringsverktyg inte ensamt alla problem, om det inte används på rätt sätt. Bakgrundsutredningen visade att många organisationer har svårt att skilja mellan identifiering och individualisering av en person.Arbetsgruppen rekommenderar att man fäster vikt vid enhetlig kommunikation i projektet för att förnya personbeteckningen och i projektet för att utveckla en digital identitet. Det gäller också att gå ut med information om tjänsterna för stark autentisering enligt lagen om stark autentisering och betrodda elektroniska tjänster. Arbetsgruppen anser att informationen till allmänheten om säker identifieringspraxis bör kopplas till kommunikationen om den servicehelhet som håller på att byggas upp (inklusive tilldelandet av personbeteckningar, tjänsterna till offer för dataläckage och den digitala identitetshandlingen).

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Finansministeriet begär yttranden om de lagutkast som gäller reformen av personbeteckningen. Det nuvarande personbeteckningssystemet ska ändras så att personer som flyttar till Finland till exempel på grund av arbete kan få en personbeteckning tidigare än i nuläget, personbeteckningen blir könsneutral och det blir möjligt att använda en helt ny identifikationskod.Remisstiden för lagutkasten är 10.1.2022–4.3.2022. Avsikten är att den slutgiltiga regeringspropositionen ska lämnas till riksdagen hösten 2022. Det ska bli lättare att uträtta ärenden för personer som flyttar till Finland Lagändringarna gör det möjligt att i ett tidigare skede registrera personer som flyttar till Finland till exempel på grund av arbete eller studier i befolkningsdatasystemet. I fortsättningen kan en person få en personbeteckning när han eller hon fortfarande är utomlands och redan när han eller hon ansöker om uppehållstillstånd.Genom att tidigarelägga registreringen och utvidga kretsen av personer som mottar personbeteckning blir det lättare för personer som flyttar till Finland att uträtta ärenden i finländska tjänster. Ändringarna minskar också behovet av temporära personbeteckningar, och därigenom förbättras rörligheten och sammanslagningen av uppgifter i olika datasystem. Personbeteckningen blir könsneutralGenom lagändringarna försvinner uppgifterna om könstillhörighet från personbeteckningen. De personbeteckningar som redan beviljats förblir oförändrade, men i fortsättningen ska det inte gå att dra slutsatser om könstillhörigheten utifrån det individuella nummer som finns i slutet av personbeteckningen och som för närvarande är jämnt för kvinnor och udda för män. I personbeteckningar som beviljas efter ändringen ska det individuella numret i slutdelen vara slumpmässigt.Genom att uppgiften om könstillhörighet stryks förbättras jämlikheten. Uppgifter om könstillhörighet bör vid behov finnas som separat uppgift i registren i det skede då det inte längre finns uppgifter om könstillhörigheten i personbeteckningen. Ändringen ska träda i kraft från början av 2027. Ny identifieringskod vid sidan av personbeteckningenGenom lagändringarna blir det möjligt att använda en helt ny identifieringskod vid sidan av personbeteckningen. Den nya identifieringskoden kräver inga åtgärder av allmänheten och inverkar inte på hur människor uträttar sina ärenden i olika tjänster i samhället. Den nya identifieringskoden ska fogas till befolkningsdatasystemet för varje person som har en finländsk personbeteckning. Av den nya identifieringskoden ska man inte kunna dra slutsatser om personens ålder, könstillhörighet eller andra uppgifter som gäller personen i fråga. Den nya identifieringskoden ska inte ersätta personbeteckningen, utan företag, sammanslutningar och myndigheter som bland annat av dataskyddsskäl inte vill eller kan behandla personbeteckningar ska frivilligt kunna använda identifieringskoden till exempel som en beteckning som identifierar arbetstagare eller kunder. Om man senare vill utvidga användningen av identifieringskoden i samhället kommer det att fattas ett separat beslut om detta.  De första lagändringarna ska träda i kraft 2023Avsikten är att de föreslagna lagändringarna ska träda i kraft den 1 januari 2023. De ändringar som gäller den könsneutrala personbeteckningen ska träda i kraft den 1 januari 2027.Utöver utkastet till regeringsproposition begärs utlåtanden om två handlingar. Den ena handlingen gäller underlättandet av byte av personbeteckningar och den andra gäller åtgärdsförslag som hänför sig till förebyggandet av missbruk av personuppgifter. Utlåtandematerialet innehåller en avvikande mening som Finanssiala ry har meddelat i fråga om den nya identifieringskoden. Våren 2021 ordnades ett separat remissförfarande om statsrådets förordning om säkerställande av att personbeteckningarna räcker till. Avsikten är att förordningen ska utfärdas våren 2022. 

Källa: Valtioneuvosto.fi