NordenBladet — En utredning om organiseringen av och behoven att förnya den nationella brottsbekämpningen har publicerats. Utredningen är genomförd av politices doktor Olavi Kaukonen på uppdrag av justitieministeriet.Utredaren hade till uppgift att bedöma vilket samband det finns mellan det brottsförebyggande arbete som utförs vid justitieministeriet och i rådet för brottsförebyggande och de åtgärder som vidtas av andra aktörer på statsrådsnivå. Dessutom granskades vilka möjligheter och kanaler det finns för det brottsförebyggande arbetet inom statsrådet att påverka och utveckla det regionala och lokala brottsförebyggande arbetet. Till uppdraget hörde också att bedöma hur forskningsdata inhämtas och utnyttjas i brottsbekämpningen.I utredningen presenteras tre utvecklingsalternativ. Enligt utredaren kan de största samhällseffekterna uppnås om reformen riktas till de uppgifter och den struktur för brottsförebyggande som gäller vid statsrådet. I förslagen betonas en funktionell organisering av brottsbekämpningen som ett led i regeringsprogrammet och justitieministeriets strategi för kunskapsbaserad ledning. Det föreslås att statsrådets förordning om rådet för brottsförebyggande ändras till både innehållet och strukturen så att den motsvarar de aktuella utmaningarna.Organiseringen av brottsförebyggandet diskuteras i workshopparJustitieministeriet ordnar torsdagen den 27 januari kl. 9–12 och fredagen den 28 januari kl. 9–12 virtuella workshoppar om organiseringen av brottsbekämpningen och behoven av en eventuell omorganisering. Workshopparna är identiska till sitt innehåll. Workshopparna ordnas två olika dagar för att så många som möjligt ska ha möjlighet att delta.Justitieministeriet önskar alla intresserade välkomna att delta i workshopparna. Anmälningar tas emot till och med den 20 januari. En länk till workshoppen skickas till alla som har anmält sig.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Den 14 januari 2022 gav arbets- och näringsministeriet en motiverad slutsats om miljökonsekvensbeskrivningen för Fortum Power and Heat Oy:s kärnkraftverk i Lovisa. I sin slutsats ger kontaktmyndigheten sin syn på projektets betydande miljökonsekvenser. Slutsatsen grundar sig på konsekvensbeskrivningen, på utlåtanden och åsikter och på ministeriets egen granskning.Vid MKB-förfarandet bedömdes möjligheten att förlänga driften av kärnkraftverket i Lovisa med högst cirka 20 år eller alternativt att lägga ned kärnkraftverket efter att de gällande drifttillståndsperioderna har gått ut. De gällande drifttillstånden för enheterna Lovisa 1 och 2 och för de byggnader som behövs med tanke på kärnbränsleförsörjningen och kärnavfallshanteringen upphör 2027 och 2030.Utöver det nationella MKB-förfarandet tillämpades på projektet också förfarandet för gränsöverskridande miljökonsekvensbedömningar i enlighet med den så kallade Esbokonventionen.Efter MKB-förfarandet fattar bolaget beslut om att ansöka om nya drifttillstånd för kraftverksenheterna eller om att lägga ned enheterna.Konsekvensbeskrivningen uppfyller kraven i MKB-lagstiftningen – jämförelsen av alternativen är tillräckligArbets- och näringsministeriet konstaterar i sin motiverade slutsats att konsekvensbeskrivningen uppfyller kraven i MKB-lagstiftningen. De granskade alternativen konstaterades inte ha sådana betydande negativa miljökonsekvenser som inte skulle kunna accepteras, förhindras eller begränsas till en godtagbar nivå. Kärnkraftverkets mest betydande konsekvens vid normaldrift är den värmebelastning som kylvattenavledningen orsakar i det närliggande havsområdet.Enligt ministeriet är konsekvensbeskrivningens jämförelse av de olika alternativen tillräcklig. Miljökonsekvenserna av fortsatt drift är som helhet större än miljökonsekvenserna av nedläggning, eftersom också ett kraftverk som nu fortsätter att vara i drift slutligen kommer att läggas ned.Vid bedömningen av de olika projektalternativens miljökonsekvenser bör man emellertid också beakta projektets nationellt sett mycket stora energiekonomiska betydelse.Arbets- och näringsministeriet delger den motiverade slutsatsen genom offentlig kungörelse. Ministeriet sänder den motiverade slutsatsen för kännedom till den projektansvarige, till de berörda myndigheter och till dem som fått en begäran om utlåtande. Slutsatsen sänds också till miljöministeriet, som förmedlar den till de andra stater som har deltagit i MKB-förfarandet.Den motiverade slutsatsen, MKB-beskrivningen och de utlåtanden och åsikter som inkommit under remisstiden har publicerats på arbets- och näringsministeriets webbplats på adressen www.tem.fi/sv/lovisa-mkb-beskrivning.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Vid inrikesministeriet har det genomförts ett projekt för att undersöka hur man kan skapa klarhet i bilden av invandringen till Finland under de närmaste åren och vilka konsekvenser invandringen har för Finlands migrationsförvaltning, i synnerhet för Migrationsverket. Avsikten är att se till att migrationsförvaltningens tjänster smidigt bemöter samhällets behov.Finlands befolkning åldras och därför har invandringen en viktig roll när det gäller att förbättra försörjningskvoten och öka befolkningen i arbetsför ålder. Migrationen är en del av ett livskraftigt samhälle.– Under de senaste åren har antalet arbetstagare, studerande och familjer som flyttar till Finland ökat i jämn takt. De anslag som i ramarna för statsfinanserna anvisats Migrationsverket minskar under de närmaste åren. Därför är det nödvändigt att finna sätt genom vilka verket kan dimensionera resurserna enligt det ökade antalet ansökningar, säger Sanna Sutter, migrationsdirektör vid inrikesministeriets migrationsavdelning.I projektet utreddes vilka verktyg som behövs för att Migrationsverket ska kunna utveckla prognostiseringen samt mätningen av verksamhetens verkningsfullhet och produktivitet.Prognostiseringsinformationens offentlighet stöder det politiska beslutsfattandetPrognostiseringen hänför sig till det framtida antalet ansökningar och de resurser som behövs för att behandla ansökningarna. I projektet satte man sig in i migrationsmyndigheternas prognostiseringsmodeller i Nederländerna, Norge och Sverige. Av dessa valdes fungerande lösningar som ska kunna användas i Finland. Dessutom ordnades workshoppar för Migrationsverkets personal. Workshopparna resulterade i ett förslag till en egen prognostiseringsmodell för Migrationsverket.Projektarbetsgruppen rekommenderar att Migrationsverket etablerar ett framsynsnätverk vid verket, engagerar alla verkets enheter och processer i nätverkets verksamhet och ger ett tydligt ledningsansvar till någon. Det är också motiverat att involvera utomstående experter i processen.Avsikten är att man ska offentliggöra den prognostiseringsinformation som tas fram genom den nya modellen. På så sätt kan informationen användas också i den samhälleliga debatten och det politiska beslutsfattandet, till exempel när det gäller verkets resurser.Mätningen av den samhälleliga effekten måste utvecklas kontinuerligtNär det gäller verkningsfullheten utreddes det i projektet hur man bättre ska kunna mäta den samhälleliga effekt som de pengar som investeras i migrationsförvaltningen ger. Nyckeltalen i statsbudgeten anses inte på bästa möjliga sätt beskriva migrationsförvaltningens verkningsfullhet.Under projektets gång inleddes utvecklingen av mer heltäckande indikatorer, men arbetet måste fortsätta systematiskt både inom Migrationsverket och i samarbete med andra aktörer inom migrationsförvaltningen. Verket kommer att ta fram nya indikatorer som ska införas i budgetpropositionen och verkets resultatavtal våren 2022.– Utvecklingen av effektindikatorer är en fortgående process. Bättre indikatorer är ändå inte något självändamål eller någon teknisk övning. De används för att bedöma hur Migrationsverkets verksamhet påverkar vårt samhälle, konstaterar Sutter.Produktiviteten utreddes genom att granska personalresurserna och fördelningen av arbetstidenMed produktivitet avses förhållandet mellan resultat och insatser. Produktiviteten ökar om resultaten ökar relativt sett mer än insatserna. En förutsättning för utvecklingen av produktiviteten är att produktiviteten kan mätas.När det gäller den tematiska helheten produktivitet utreddes allokeringen av Migrationsverkets personalresurser och användningen av arbetstiden. Dessutom konstaterades det att det är nödvändigt att klargöra hur automatiseringen påverkar arbetet vid verket, vilka besparingar som kan förväntas i anslutning till digitaliseringen och inom vilken tidsram dessa besparingar uppnås. I samband med helheten dryftades i allmänhet sätten för att utveckla analysen av produktiviteten.Under projektets gång gjordes olika pilotförsök med uppföljning av användningen av arbetstiden vid verket. Även rekryteringsprocesserna utreddes. Det finns dock skäl att fortsätta att dryfta mätningen av produktiviteten. Projektarbetsgruppen rekommenderar att Migrationsverket i fortsättningen utnyttjar utomstående expertis för att utveckla indikatorerna för produktivitet.Migrationsverket vill betjäna både kunderna och samhället allt bättreMigrationsverket börjar utveckla uppföljningen av prognostiseringen, produktiviteten och verkningsfullheten i enlighet med rekommendationerna. Migrationsverket vill i framtiden ta fram korrekt och aktuell information för planeringen och ledningen av sin verksamhet och till stöd för det politiska beslutsfattandet.– Det pågår redan många utvecklingsåtgärder, till exempel projektet Lupa 22 där  uppehållstillståndsprocessen för arbetstagare och studerande görs smidigare, utveckling av informationsledningen och fortsatt digitalisering. De aktuella rekommendationerna ger ytterligare fart åt verksamheten. Vårt mål är att i fortsättningen allt bättre betjäna såväl kunderna som samhället, säger Elina Immonen, Migrationsverkets biträdande chef.Projektet genomfördes under ledning av inrikesministeriets migrationsavdelning den 20 november 2020–31 december 2021. I arbetsgruppen ingick också representanter för arbets- och näringsministeriet, undervisnings- och kulturministeriet, utrikesministeriet, finansministeriet och Migrationsverket.

Källa: Valtioneuvosto.fi