NordenBladet — Det informella mötet mellan konkurrenskraftsministrarna (forskning, innovationer) hålls i Paris 24–25 januari 2022. Temat för mötet är synergier mellan högskoleutbildningen, forskningen och innovationerna samt högskolornas framtid i Europa.Ministrarna med ansvar för högskoleutbildning, forskning och innovationer samlas i det informella konkurrenskraftsrådet vid årsskiftet under ledning av det franska EU-ordförandeskapet. Finland representeras vid mötet av näringsminister Mika Lintiläs statssekreterare Jukka Ihanus. Diskussionsteman är de europeiska högskolornas strategi och framtid samt synergierna mellan utbildning, forskning och innovationer. För Finland är det viktigt att rörligheten för kunskap, kompetens och forskare utvecklas och stöds både på EU-nivå och nationellt. Man bör också fortsätta att utveckla öppenheten i forskningen. Genom öppenhet främjas forskningens kvalitet, tillförlitlighet och genomslagskraft samt forskarkarriärens attraktivitet.Mötets teman är centrala också i arbetet för att uppnå målen i den nationella färdplanen för forskning, utveckling och innovation. När behovet av spetskompetens ökar bör EU målmedvetet sträva efter en global spetsposition inom högskoleutbildning och forskning. Vid de informella råden diskuterar ministrarna aktuella teman, men det fattas inga beslut i dem.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Förordningen som börjar gälla den 24 januari kompletterar lagen om identifiering och registrering av djur (1069/2021). Förordningen specificerar vissa nationella åtgärder och ger möjlighet att använda det nationella handlingsutrymmet som den nya EU-lagstiftningen medför.Aktörerna på djurhållningsplatserna är även i fortsättningen skyldiga att dokumentera och bevara uppgifter. I detta ingår bland annat kravet att föra journal över alla djur som kommer till och lämnar djurhållningsplatsen samt över djurarter, djurkategorier och antalet djur. Uppgifterna ska dokumenteras senast den tredje dagen efter händelsen, antingen elektroniskt eller på papper. Kravet gäller dock inte om aktören på elektronisk väg anmäler motsvarande uppgifter direkt till registret inom utsatt tid. Skyldigheten att föra journal gäller alla registrerade djurhållningsplatser.Den största förändringen gäller tidsfristen för att anmäla födslar av får och getter i registret, det vill säga anmälan ska i fortsättningen lämnas inom 90 dagar från djurets födelse. Denna tidsfrist gäller framöver även märkning av får och getter. Tidigare var tidsfristen 6 månader från djurets födelse. Tidsfristen för att anmäla före förordningens ikraftträdande födda får och getter är fortfarande 6 månader. Med ändringen vill man förbättra spårningen av får och getter och minska möjligheten till missbruk. Närmare information om de djurartsspecifika tidsfristerna och slakteriernas anmälningsskyldighet finns i 3 § i förordningen.Utöver nötkreatur gäller användningen av temporära märken längre fram också får och getter. Temporära märken får användas om enbart det ena av identifieringsmärkena för nötkreatur, får och getter som ska sändas till slakt har fallit, tagit skada eller blivit oläsligt så nära tidpunkten för slakttransporten att det inte längre är möjligt att i tid leverera ett ersättande identifieringsmärke till djurhållningsplatsen. Med detta vill man se till att enskilda djur som inte kan tas med på en slakttransport inte blir ensamma kvar på djurhållningsplatsen, vilket är skadligt för djurets välbefinnande. Det kan också orsaka risker i arbetet när man hanterar djur som blivit ensamma.  
I förordningen ingår också bestämmelser om undantag som gäller vattenbruksaktörernas skyldigheter att registrera, journalföra och bevara uppgifter, bland annat vissa hushåll som håller vattenbruksdjur för egen konsumtion och vissa aktörer som transporterar vattenlevande prydnadsdjur behöver inte föra journal.I den nya lagen finns bestämmelser som ska säkerställa även sällskapsdjurs välbefinnande. Enligt jord- och skogsbruksministeriets förordning om identifiering och registrering av hundar måste alla hundar kunna identifieras individuellt och registreras i ett myndighetsregister. Livsmedelsverket ska konkurrensutsätta registerföringen och djurhållarnas kundservice. Avsikten är att registret tas i bruk senast vid ingången av 2023. Senare är det möjligt att med stöd av lag också ställa krav på identifiering och registrering av katter. Detta ska enligt planerna ske från och med den 1 januari 2026.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Det finns ingen entydig modell för bedömning av investeringar i social- och hälsovårdsfastigheter och för fastställande av antalet vårdplatser och långtidsplatser för äldre i anslutning till dem. I ett projekt inom statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet utarbetades en beräkningsmodell och bedömningskriterier till stöd för bedömning och projektplanering. Samtidigt jämförde projektet antalet vårdplatser och långtidsplatser samt prognoserna som beräkningsmodellen producerat inom olika sjukvårdsdistrikt.Behovet av platser påverkas av många faktorer vars utveckling är svår att prognostisera. Dessutom påverkas bedömningen av om en investering är nödvändig av flera bedömningskriterier och tolkningen av dem samt av faktorer som inte är direkt kopplade till tjänsteproduktionen, till exempel regionalpolitiken.Fastighetsinvesteringar är långsiktiga, vilket gör det svårt att snabbt reglera kapaciteten. Detta återspeglas också i skillnaderna mellan regionerna när antalet platser ställs i relation till den funktionsjusterade befolkningsmängden. Investeringar i lösningar som är flexibla att anpassa och använda gör det möjligt att reglera fastighetens användningsändamål även under dess livscykel.Behovet av vårdplatser och långtidsplatser tros minska i framtidenUnder de senaste åren har vårdperiodernas antal minskat och längden på dem kontinuerligt blivit kortare. Man antar att den här utvecklingen kommer att fortsätta även i framtiden då tekniken, verksamhetsmodellerna och behandlingsmetoderna utvecklas. Samtidigt förändras klienternas, patienternas och deras närståendes förväntningar på hur tjänsterna ska genomföras. Detta påverkar behovet av att bygga de fysiska lokaler som behövs för att tillhandahålla tjänsterna. Det innebär dock inte att behovet av finansiering minskar, utan att medel kommer att allokeras till nya lösningar i tjänsteproduktionen. I stället för att investera i nya lokaler inom social- och hälsovården kommer investeringarna framöver att riktas mer till personal och ny utrustning, vilket till exempel gör det möjligt för äldre bo längre hemma och för patienter på vårdavdelningar att snabbare skrivas ut.Vid planeringen av investeringarna ska också tillgången på personal beaktas, vilket redan för närvarande är en stor utmaning inom social- och hälsovården. Att få tillräckligt med personal till vårdavdelningarna och enheterna för långtidsvård kommer att påverka investeringarna inom social- och hälsovård och framtida planer. Det bör satsas på personalens arbetsförhållanden, eftersom det främjar arbetshälsan, underlättar rekryteringen och minskar sjukfrånvaron. Å andra sidan kan bristen på personal förhindra en utökning av de tjänster som tillhandahålls i hemmet, eftersom den kräver mer arbetskraft än service som tillhandahålls i en centraliserad enhet.I projektet fastställdes en referensram med synpunkter som ska beaktas då fastighetsinvesteringar bedöms. Referensramen är uppdelad i två delområden.Det första delområdet är inriktat på att bedöma behovet av och storleken på investeringen. Som stöd för bedömningen utarbetades en Excel-baserad prognosmodell per region fram till 2040. Modellen användes för att skapa olika scenarier för utvecklingen av antalet platser utifrån internationella exempel och bedömningar av experter på området.Det andra delområdet innehåller en bedömning av investeringsplanen med avseende på genomförandet av regionala utvecklingsplaner och tjänster samt kvaliteten på och kostnaderna för byggandet.Projektet genomfördes som en del av verkställandet av statsrådets utrednings- och forskningsplan 2021.I projektet deltog ett stort antal sakkunniga inom äldreomsorg, primärvård, specialiserad sjukvård och social- och hälsovårdsbyggande. I projektet utnyttjades dessutom internationella sakkunniga och forskning kring området. Projektet genomfördes av NHG Finland och forskningsgruppen för byggande inom social- och hälsovården Sotera vid Aalto-universitetet.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Genom justitieministeriets och diskrimineringsombudsmannens kampanj Jag är antirasist aktiveras människor och organisationer att utföra konkreta antirasistiska handlingar för att främja likabehandling.Den första delen av kampanjen genomfördes i början av hösten och den andra delen inleds i dag den 24 januari 2022. Nu fortsätter man diskussionen om rasismens inverkan på samhället och skapar en vision om en antirasistisk framtid som byggs upp med hjälp av åtgärder som främjar likabehandling.Rasismen genomsyrar hela samhället och alla behövs för att utrota den. Att bygga en antirasistisk framtid kräver också kontinuerliga åtgärder. Den andra delen av kampanjen Jag är antirasist uppmuntrar till att fundera på hur en antirasistisk framtid skulle se ut och vad den skulle innebära i praktiken. Hur skulle det till exempel vara att bo i Finland, där hudfärg eller namn inte skulle påverka jobbsökning eller tillgång till en bostad?– Rasismen splittrar Finland. Rasism påverkar många människors liv på ett övergripande sätt och försvårar till exempel möjligheterna att få arbete. Genom konkreta antirasistiska handlingar, genom att avveckla strukturell rasism och genom att arbeta långsiktigt mot rasism kan vi bygga upp en antirasistisk framtid. I en sådan framtid har alla en genuint jämlik möjlighet att vara en del av samhället; att delta i arbetslivet, gå i skola, ägna sig åt hobbyer och delta i politiken. Var och en får leva på sitt eget sätt utan rädsla för diskriminering eller rasism, konstaterar diskrimineringsombudsmannen Kristina Stenman.Justitieministeriet, diskrimineringsombudsmannen och 140 samarbetspartner uppmuntrar till att bygga ett Finland utan rasismI kampanjen deltar över 140 samarbetspartner och de har målmedvetet börjat utveckla olika verksamhetsmodeller för att främja likabehandling i sin verksamhet. Under kampanjen har man bland annat inrättat arbetsgrupper med fokus på antirasism, reviderat likabehandlingsplanerna och infört rekryteringspraxis som ökar mångfalden bland de anställda.Att bekämpa diskriminering och rasism är också ett viktigt mål för regeringen. Statsrådets handlingsplan mot rasism syftar bland annat till att avveckla ojämlika strukturer i samhället, främja mångfalden i det finländska arbetslivet och öka medvetenheten om olika former av rasism.– Det har varit glädjande att se hur organisationer och människor på olika sätt har främjat de mänskliga rättigheterna under kampanjen. Dessa handlingar visar konkret att var och en genom sin egen verksamhet kan bidra till att samhället blir mer jämlikt för alla. Även inom statsförvaltningen ingriper man i rasism och arbetar för jämlikhet och likabehandling. Statsrådets handlingsplan mot rasism, som antogs i fjol, är ett viktigt verktyg för att bygga en antirasistisk framtid, säger Johanna Suurpää, chef för justitieministeriets avdelning för demokrati och offentlig rätt.Kampanjen är fortfarande öppen för organisationer som vill delta i den. Man kan ansluta sig till den kampanjen på adressen jagärantirasist.fi. Samarbetsparternas personal har möjlighet att delta i en ABC-utbildning i antirasism, som ordnas som en del av kampanjen under veckan mot rasism som i mars.

Källa: Valtioneuvosto.fi