NordenBladet — Statsrådet godkände de ändringar som föreslås i miljöskyddslagen och som hjälper de statliga och kommunala tillståndsmyndigheterna att lättare få utredningar av verksamhetsutövare för att fatta beslut om ändring av miljötillstånd. Dessutom vill man se över bestämmelserna om avfallssäkerheter.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — I fortsättningen tas muntlig bevisning som har tagits emot i tingsrätten emot i hovrätten och högsta domstolen från en videoupptagning som har gjorts i tingsrätten. Reformen är en del av regeringsprogrammet för statsminister Sanna Marins regering. Avsikten är att presidenten stadfäster en lag om detta i morgon fredag.Syftet med reformen är att öka rättegångens säkerhet och att stärka rättsskyddet. Med hjälp av videoupptagningarna blir den bevisning som står till hovrättens och högsta domstolens förfogande färskare och bättre än för närvarande.Att bevisningen tas upp på video minskar de kostnader och andra olägenheter som ändringssökandet orsakar parterna och vittnena. Till exempel i brottmål behöver målsägande och vittnen i allmänhet inte längre möta den åtalade på nytt.Dessutom väntas det bli lättare att ordna huvudförhandling i hovrätterna när vittnen i regel inte behöver kallas till den. Huvudförhandlingen förväntas inte heller ställas in lika ofta som för närvarande på grund av att vittnena inte har infunnit sig.Reformen flyttar tyngdpunkten i rättegången i allt högre grad till tingsrätten. Detta stärker hovrättens roll som den domstol som kontrollerar riktigheten av tingsrättens avgörande. Det nya förfarandet införs när det informationssystem som utvecklas för att spela in och spela upp videoupptagningar är färdigt att tas i bruk. Målet är att detta ska ske vid ingången av 2023. När system är färdigt kommer en separat lag att utfärdas för att genomföra reformen.Det är Domstolsverket i samarbete med Rättsregistercentralen och Statens center för informations- och kommunikationsteknik Valtori som svarar för att ta fram informationssystemet.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Regeringen fattade i dag den 27 januari beslut om de viktigaste nationella stöden till jordbruket och trädgårdsodlingen 2022. Till de stöd som regeringen nu fastställde hör nordligt stöd, nationellt stöd till Södra Finland och nationellt stöd för sockerbeta.Det nationella produktionsstödet 2022 uppgår sammanlagt till cirka 322,9 miljoner euro. Det anvisade anslaget är cirka 2 miljoner euro mindre än 2021. Av den totala stödsumman upptar nordligt stöd ungefär 93 procent och nationellt stöd till Södra Finland cirka fem procent. Övriga nationella stöd upptar något under två procent av stödsumman, av vilken största delen används för stödet för sockerbeta.De nationella jordbruksstöden kompletterar EU:s gemensamma stödsystem. EU:s jordbrukspolitik har stränga gränser för användningen av de nationella jordbruksanslagen. Stöden får inte snedvrida konkurrensen på EU:s gemensamma marknad. Finlands nationella stödformer som EU-kommissionen har godkänt bygger på våra nordliga produktionsförhållanden och höga produktionskostnader som följer av dem. Det senaste beslutet som möjliggör nordligt stöd är kommissionens beslut (EU) 2021/2312 om systemet för långsiktigt stöd på nationell nivå till jordbruket i de nordliga områdena i Finland (delgivet med nr C (2021) 8773).Jordbruksstöden har en väldigt stor betydelse för gårdarnas lönsamhet och därigenom för bevarandet av den inhemska matproduktionen. Utan stöd skulle primärproduktionen ske i en mycket mindre skala och vara kraftigt koncentrerad eftersom det inte går att täcka de höga produktionskostnaderna enbart med marknadsinkomsten.Stödbeloppen delas på samma sätt som tidigareDet nordliga stödet minskar med cirka 2,6 miljoner euro jämfört med 2021. Det nationella stödet till södra Finland är detsamma som 2021 i enlighet med EU-förordningen om övergångsperioden 2021–2022. I stöd för sockerbeta betalas i hela landet 350 euro per hektar på samma sätt som tidigare.Över hälften av det nordliga stödet, det vill säga cirka 160 miljoner euro, går till produktion av mjölk. Det totala stödbeloppet för mjölk har legat på denna nivå redan i flera års tid. Stödet per liter har preciserats årligen enligt utvecklingen av den producerade kvantiteten. Genom den post som betalas för mjölk i efterskott i början av 2023 ser man till att anslaget används fullt ut.Nationellt stöd till Södra Finland betalas för svin- och fjäderfäskötseln samt trädgårdsodlingen enligt EU-förordningen om övergångsperioden 2021–2022 och Europeiska kommissionens beslut. Totalt sett ligger stödbeloppen på samma nivå som 2021. Det frikopplade stödet för svin- och fjäderfäproduktion stiger inom AB-området med en euro per enhet inom referenskvantiteten och inom C-området med 1–2 euro per enhet som överskrider referenskvantiteten.  När det gäller stödet för växthusproduktion ligger de arealbaserade stöden på en aning lägre nivå än 2021 på grund av att odlingsarealerna har förändrats. I fråga om lagringsstöd för trädgårdsodling är stödnivåerna desamma som 2021. Villkoren i programmet för nationellt stöd till södra Finland 2020, som kommissionen godkände 2014, tillämpas i enlighet med EU-förordningen om övergångsperioden fram till utgången av 2022. Det kommande stödsystemet 2023–2027 bereds i år.De nordliga stöden ändras inte Stöden för slaktkvigor, dikor och dikokvigor samt tjurar och stutar ligger på 2021 års nivå. Stöden för tackor och hongetter ändras inte.När det gäller frikopplat nordligt stöd för svin- och fjäderfäskötseln är stödnivån för de mindre referenskvantiteterna densamma som 2021, det vill säga under 200 djurenheter. Stödnivån för de referenskvantiteter som överskrider taket är kalkylmässigt på samma nivå som det frikopplade stödet i Södra Finland. Stödet för dessa enheter stiger med 1 eller 2 euro per enhet inom referenskvantiteten. Svin- och fjäderfäuppfödarnas referenskvantiteter som räknats i form av djurenheter fastställdes gårdsspecifikt när det frikopplade stödet infördes år 2009. Då beslutades det att i området för nordligt stöd ska stödet fastställas enligt gårdsstorleken.Stödnivån för nordligt hektarstöd, allmänt hektarstöd och nordligt hektarstöd till unga jordbrukare ligger på samma nivå som 2021. Enhetsstöden inom det nordliga stödet för växthusproduktion är något högre än 2021 på grund av att odlingsarealerna har förändrats.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Regeringen föreslår att lagen om indrivning av fordringar ändras så att indrivningskostnaderna för andra fordringar än konsumentfordringar begränsas. Avsikten är att allt effektivare förhindra företag från att drabbas av oskäligt höga indrivningskostnader. Reformen är en del av regeringsprogrammet för statsminister Sanna Marins regering.De indrivningskostnader som tas ut hos företag har tillfälligt begränsats för att avhjälpa de ekonomiska svårigheter som coronavirusepidemin orsakar.Enligt regeringens proposition ska det till lagen permanent fogas bestämmelser om för hurdana och hur många indrivningsåtgärder det får krävas ersättning vid företagsfordringar. I lagen begränsas också maximibeloppet på de avgifter som tas ut för enskilda indrivningsåtgärder och gäldenärens totala kostnadsansvar. För konsekvensens skull gäller bestämmelserna utöver företagsfordringar även till exempel indrivning av bostadsaktiebolags och föreningars utestående fordringar.Propositionen syftar dessutom till att säkerställa tillräcklig tid för företagsgäldenärer att göra anmärkningar eller betalningar innan följande avgiftsbelagda indrivningsåtgärd eventuellt vidtas eller en tratta protesteras. Syftet med de förlängda tidsfristerna är också att förbättra resultaten av frivillig indrivning. Genom propositionen vill man dessutom främja användningen av elektroniska indrivningsbrev för indrivning av såväl konsumentfordringar som företagsfordringar.Ändringarna avses träda i kraft vid ingången av maj, då den temporära lagen upphör att gälla.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Statsrådet har i dag tillsatt en ny delegation för medborgarsamhällspolitik för följande fyraårsperiod 27.1.2022–26.1.2026.Syftet med delegationen är att främja samarbetet mellan det civila samhället och myndigheterna och att förbättra det civila samhällets verksamhetsförutsättningar. Delegationen främjar också dialogen mellan förvaltningen och det civila samhället. Delegationen finns i anslutning till justitieministeriet. Ordförande för delegationen är Kristiina Kumpula, generalsekreterare för Finlands Röda Kors.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Statsrådet fattade vid sitt allmänna sammanträde den 27 januari 2022 ett principbeslut om statens deltagande i finansieringen av Uleåborg stads kulturhuvudstadsprojekt 2026. Den statliga finansieringen av projektet är högst 20 miljoner euro 2020–2026. Beslut om finansieringen fattas inom utgiftsramen för statsfinanserna i statsbudgeten och planen för de offentliga finanserna genom att samordna dem med andra utgiftsbehov inom den offentliga ekonomin.En förutsättning för den statliga finansieringen är att Uleåborgs stads medfinansiering av projektet är minst lika stor som den statliga finansieringen. En ytterligare förutsättning är att i projektet också deltar ett stort antal regionala och lokala aktörer som har egna resurser. I enlighet med Uleåborg2026-programmet ska det statliga stödet gagna alla de 33 kommuner som deltar i projektet.Bakgrund till Uleåborgs kulturhuvudstadsprojektDen 13 oktober 2021 utsåg undervisnings- och kulturministeriet Uleåborg stad till europeisk kulturhuvudstad 2026 utifrån den europeiska juryns rekommendation av den 2 juni 2021. Uleåborg stads kulturhuvudstadsprojekt (Uleåborg2026) har omfattande kulturella och ekonomiska konsekvenser. Uleåborg stad genomför projektet tillsammans med 32 kommuner i Norra Finland.Uleåborg och partnerskapskommunerna ska skapa koncentrationer inom kreativ ekonomi, göra kulturarvet synligare och förbättra användningen av det och starta ett flertal projekt som kopplar ihop konst och kultur med hållbar utveckling, turism, teknik och vetenskap. Projektet ger resultat som man kan använda för att utveckla regionerna och städerna på ett kulturellt, ekonomiskt och socialt hållbart sätt.De ekonomiska konsekvenserna av projektet Uleåborg2026 uppskattas vara en tillväxt på 20 procent inom såväl den kreativa ekonomin som turismen. Antalet arbetstillfällen inom de kreativa branscherna förväntas öka med 30 procent fram till 2027. För arbetet med att bereda och genomföra projektet Uleåborg2026 svarar Uleåborgs kulturstiftelse.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — På grund av EU:s nya anvisningar är jord- och skogsbruksministeriet tvunget att göra vissa ändringar i de produktionskopplade djurbidragen i år. Dessa ändringar inverkar på bidragsansökan och bidragsgrunderna. Ansökan om nationella djurbaserade stöd och programbaserade ersättningar för djur som medfinansieras av EU fortsätter som förut, och detta påverkar inte grunderna för att fastställa dem.Grunderna för att fastställa EU-djurbidrag baserade på utfodringsdagar ska ändras för 2022. Ändringarna gäller ansökan om och utbetalning och fastställande av de årliga djurbidragen. Ändringarna påverkar inte de statliga anslag som reserverats för EU:s djurbidrag. Totalt sett förblir den stödsumma som används för EU-djurbidrag oförändrad.
 
Ändringarna i grunderna för fastställande gäller bidraget för nötkreatur, bidraget för mjölkkor, bidraget för tackor och bidraget för hongetter 2022. Tidsplanen för att utfärda en förordning av statsrådet och inleda ansökan drog ut på tiden eftersom kommissionen gav ut sina nya anvisningar så sent. Jord- och skogsbruksministeriet har tillsammans med kommissionen och de nationella myndigheterna utrett möjligheterna att göra ändringsbehoven rimligare. För att undvika negativ inverkan sökte man metoder som kan minska de konsekvenser som ändringen har för gårdarnas ekonomi. Syftet är också att undvika de negativa konsekvenser som riskerar särskilt produktionskedjan för nötkött. Förvaltningen kommer genom rådgivning och information att styra jordbrukarna till sådan verksamhet som kan minimera eventuella stödbortfall. De stödbortfall som oöverstigliga hinder orsakar enskilda gårdar bedöms och ersätts på normalt sätt. “Jag kan inte godkänna EU-kommissionens agerande i denna fråga. Det är inte rätt gentemot finländska matproducenter att vi på grund av kommissionens krav i sista stund måste ändra vårt välfungerande stödsystem för ett år. Ministeriet och Livsmedelsverket gör absolut sitt yttersta för att konsekvenserna för producenterna är så små som möjligt. Jag vill också betona att den stödsumma som reserverats för EU-djurbidrag kommer att ligga på samma nivå som i fjol och att de övriga stöden för nötkreatur inte förändras”, säger jord- och skogsbruksminister Jari Leppä.  
 
Slaktbidragen, ersättningen för djurens välbefinnande, avtalen om uppfödning av lantraser och de nationella husdjursstöden ändras inte eftersom ändringarna inte påverkar dessa stöd. 
 
Livsmedelsverket har redan tidigare (den 14 oktober 2021) informerat om det nya ansökningssystemet och ändringarna i perioderna för fastställande av djurbidrag. Dessa ändringar måste göras på grund av de brister i bidragssystemet som upptäcktes i samband med kommissionens kontrollbesök i Finland 2020. Utöver dessa har man varit tvungen att ändra bidragssystemet på grund av den tolkning som kommissionens rättstjänst gav om gällande lagstiftning i höstas. Enligt tolkningen kan bidrag inte betalas för samma djur under stödåret till fler än en gård. Bidraget betalas till djurets senaste innehavare och för den tid under vilken djuret varit i hens besittning.
 
Enligt kommissionen förutsätter den modell som baserar sig på utfodringsdagar i fortsättningen en fast referensdag som år 2022 är den 31 mars. Bidrag kan betalas endast för ett djur vars uppgifter i djurregistret är i ordning och som den dagen är registrerat på den gård som ansöker om bidraget. Denna modell tillämpas på andra djur förutom tjurar. På tjurar tillämpas därför 2022 en djurhållningstid på 30 dagar, vilket eliminerar problemet med ojämn fördelning av stödet. Till följd av ändringen ger även de tjurar som är födda efter den 31 mars rätt till stöd. 
 
Till skillnad från tidigare ska den som ansöker om bidrag årligen meddela att hen deltar i EU:s system med produktionskopplade stöd. Alla EU-djurbidrag för 2022 ska sökas via webbtjänsten Vipu. Ansökningstiden börjar den 10 februari och löper ut den 3 mars 2022. Livsmedelsverket arbetar som bäst med att ta fram villkoren för djurbidrag som läggs ut på ruokravirasto.fi före ansökan.
 
Perioden för fastställande av EU-djurbidrag baserade på utfodringsdagar kan börja först efter ansökningstiden. Perioderna för fastställande börjar alltså inte längre vid ingången av året, utan först den 1 april 2022 och fortsätter fram till utgången av året på samma sätt som nu. Närmare information om stödansökan och grunderna för fastställande av stöd finns i Livsmedelsverkets pressmeddelande och jordbrukarnas nyhetsbrev.
 
Grunderna för fastställande av djurbidrag för den nya budgetperioden 2023 kommer att ses över utifrån specialvillkoren i EU-förordningarna.
 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Matti Hirvola har utnämnts till arbets- och näringsministeriets kommunikationsdirektör för fem år från och med den 15 februari 2022. Statsrådet beslutade om utnämningen den 27 januari 2022.Hirvola har arbetat i flera organisationer med uppgifter som gäller ledning och samordning av kommunikation. Han har varit flera ministrars och ministergruppers och riksdagens vice talmans specialmedarbetare med ansvar för kommunikation och medierelationer.Hirvola har arbetserfarenhet av fyra olika ministerier: statsrådets kansli, finansministeriet, social- och hälsovårdsministeriet och undervisnings- och kulturministeriet.Dessutom har Hirvola arbetat som ledande sakkunnig vid en pr-byrå, i ledningsuppgifter inom FFC:s påverkanskommunikation och som kommunikationschef för partiorganisationen.Hirvola har också varit bland annat generalsekreterare för föreningen Teollisuuden palkansaajat TP ry och forskare i Kalevi Sorsa-stiftelsens projekt om den finländska arbetsmarknaden.Matti Hirvola är både filosofie magister och politices magister.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Torsdagen den 27 januari utnämnde statsrådet magistern i samhällsvetenskaper Jyri Rantala till biträdande avdelningschef för kommunikationsavdelningen vid statsrådets kansli för tiden 15 februari 2022–7 oktober 2026.Rantala övergår till statsrådets kansli från befattningen som Skyddspolisens stabschef, som han skött sedan juni 2019. Dessförinnan tjänstgjorde Rantala vid Skyddspolisen som kommunikationschef 2014–2019 och som tf biträdande chef i maj–juli 2021. Åren 1993–2014 arbetade Rantala på Yle som politisk redaktör för tv-nyheterna, som korrespondent i Skandinavien och som inrikesredaktör för tv-nyheterna.Den biträdande avdelningschefen är statsrådets biträdande kommunikationsdirektör och leder kommunikationsavdelningens verksamhet som medarbetare till avdelningschefen. Den biträdande avdelningschefen deltar i samordningen, utvecklingen och skötseln av de uppgifter som hör till avdelningens ansvarsområde.Statsrådets kommunikationsavdelning ansvarar för statsrådets gemensamma kommunikation under ledning av statsministern och för statsrådets kanslis externa kommunikation. Dessutom samordnar avdelningen ministeriernas och statsförvaltningens externa kommunikation och ansvarar för den allmänna utvecklingen av statsförvaltningens kommunikation.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Finansminister Annika Saarikko, miljö- och klimatminister Emma Kari och näringsminister Mika Lintilä tillsatte den 18 januari 2022 en arbetsgrupp som ska bilda en helhetsuppfattning om finansieringen av en grön övergång. Arbetsgruppen ska utarbeta förslag till privata och offentliga åtgärder för att påskynda en grön övergång på ett ekonomiskt, ekologiskt och socialt hållbart sätt.Arbetsgruppen för finansiering av grön övergång bereder utvecklingsförslag för hur den offentliga och privata finansieringen på ett övergripande sätt ska kunna främja klimatneutralitet, biologisk mångfald och andra miljömål och samtidigt främja hållbar tillväxt. För att klimat- och hållbarhetsmålen ska kunna nås krävs det omfattande investeringar i framtiden såväl inom den privata som inom den offentliga sektorn, samt att privat finansiering kanaliseras till investeringar. Dessutom är det nödvändigt att bedöma volymen av investeringar i en grön övergång och det totala behovet av investeringar i Finland. Dessa behov ligger till grund för tillsättandet av arbetsgruppen.Arbetsgruppen ska utarbeta en halvtidsrapport senast den 31 mars 2022. Slutrapporten ska lämnas före utgången av juni 2022. Målen är sammanfattningsvis följande:•    bilda en helhetsuppfattning om finansieringsmöjligheter som kan utnyttjas för grön övergång 
•    kartlägga finansieringsbehov för en grön övergång och eventuella flaskhalsar i finansieringen
•    göra upp en plan för hur privat finansiering och EU-finansiering effektivare och kostnadseffektivare än för närvarande ska kunna styras till finansiering av en grön övergång och hurdana åtgärder inom den offentliga sektorn som behövs för att öka den privata finansieringen 
•    lägga fram förslag på incitament och instrument som behövs för att kanalisera finansiering till en grön övergångOrdförande för arbetsgruppen är finansministeriets statssekreterare som kanslichef Juha Majanen, och vice ordförande miljöministeriets kanslichef Juhani Damski och avdelningschef Ilona Lundström från arbets- och näringsministeriet. Medlemmarna i arbetsgruppen representerar Finlands Bank, Finlands näringsliv, Sitra, Climate Leadership Coalition CLC, Finanssiala ry, Kommunfinans Abp, Europeiska investeringsbanken, Klimatfonden, Pääomasijoittajat ry, Statens pensionsfond, Kommunförbundet, Helsingfors stad, Företagarna i Finland rf, Hanken, Helsingfors universitet, Finlands Fackförbunds Centralorganisation FFC rf, miljöministeriet, kommunikationsministeriet, arbets- och näringsministeriet och finansministeriet.
 

Källa: Valtioneuvosto.fi