NordenBladet — Närings-, trafik- och miljöcentralen i Kajanaland och Forest Holding Finland Ky har kommit överens om att inrätta ett naturskyddsområde vid Kivesvaara i Paltamo. Det nya skyddsområdets sammanlagda areal är cirka 225 hektar. Kivesvaara skyddshelhet utgör en av de värdefullaste skyddsområdeshelheterna i de lundrika trakterna i kedjan av skogsfjäll i Kajanaland.Närings-, trafik- och miljöcentralen i Kajanaland och miljöministeriet
 
På området finns sedan gammalt drygt hundra hektar såväl privat som statligt ägda skyddsområden som omfattas av olika skyddsprogram och nätverket Natura 2000. Det nu inrättade skyddsområdet förenar de åtskilda skyddsområdena till en skyddsområdeshelhet på cirka 350 hektar.”Under denna period har vi satsat historiskt mycket på naturvård, och resultaten börjar nu synas. Det är fantastiskt att i allt större utsträckning också kunna inkludera skogarna i norra Finland i naturvården. Det nu skyddade området vid Kivesvaara är betydande vad gäller naturvärden och areal. Skyddet av den biologiska mångfalden i Finland framskrider genom just sådana här projekt”, säger miljö- och klimatminister Emma Kari.Närings-, trafik- och miljöcentralen i Kajanaland förvärvar skyddsområden med det tilläggsanslag för 2020–2022 som miljöministeriet beviljat för anskaffning av naturskyddsområden i norra Finland. Anslaget kan användas inom hela Kajanalands område. Vid inrättandet av skyddsområden tillämpas de urvalskriterier som används inom ramen för METSO-programmet.”Med hjälp av det tilläggsanslag som miljöministeriet beviljat har man åstadkommit betydande kompletteringar i nätverket av naturskyddsområden i Kajanaland. Det finns ett stort utbud av goda objekt för frivilligt skydd i Kajanaland”, säger direktören för närings-, trafik- och miljöcentralen i Kajanaland, Sari Myllyoja, som är tacksam för att markägarna är så positivt inställda till skyddet.En mångsidig och representativ helhet av gamla skogarSkogarna inom naturskyddsområdet Kivesvaara-Keräsenvaara är huvudsakligen gamla grandominerade skogar i naturtillstånd eller i ett tillstånd som påminner om naturtillstånd. Karakteristiskt för området är den steniga jordmånen med genomrinnande rännilar och bäckar och genomskärande ravinformationer samt de delvis öppna bergsområdena och blockfältena. Inom skyddsobjektet förekommer bland annat indikatorarter på gammal skog samt flera hotade växt- och djurarter. Skyddsbeslutet är viktigt också med tanke på skyddet av flygekorrar.Vesa Hyyryläinen, ordförande för Paltamon Luonto ry, är nöjd med naturorganisationens, ägarpartens och myndigheternas samarbete. “Vi är tacksamma över att vi fått vara med och främja det här ur naturskyddssynpunkt viktiga objektet. Naturorganisationens volontärer har under årens lopp inventerat området och kartläggningarna har resulterat i en stor mängd uppgifter om speciella arter som har kunnat utnyttjas vid fastställandet av områdets skyddsvärden”, berättar Hyyryläinen.
 
”Vi är verkligen glada över genomförandet av detta projekt och över samarbetet med närings-, trafik- och miljöcentralen. Det är viktigt för oss att det skogsbruk vi bedriver utöver ekonomisk lönsamhet också beaktar naturens många värden, och därför koncentrerar vi oss på att skydda i synnerhet större helheter när det gäller att främja mångfalden. Dessutom beaktar vi naturligtvis särdragen hos alla skogsbruksenheter som vi äger och sköter varje enhet individuellt”, berättar verkställande direktör Mikael Beck vid Conifer Consulting Oy. Forest Holding Finland I Ky (FHF I) är ett bolag som arbetar med Sjömanspensionskassans skogsinvesteringar. Bolaget förvaltas av det finländska bolaget Conifer Consulting Oy. Conifer Consulting ansvarar för förvaltningen av en skogsegendom på sammanlagt cirka 72 000 hektar för flera institutionella kunder. År 2019 skyddades omkring 190 hektar av FHF I:s marker vid Losonvaara i Sotkamo. I fjol vidtogs åtgärder för vård och restaurering på Losonvaara skyddsområde för att trygga den biologiska mångfalden.Kivesvaara-Keräsenvaara är ett viktigt såväl lokalt utflyktsmål som objekt för undervisning och forskning. Vandringsleden i Kivesvaara valdes till årets vandringsmål 2014. Ledens dragning utnyttjar på ett mångsidigt sätt områdets värdefulla naturobjekt. I fredningsbestämmelserna i beslutet om inrättande av naturskyddsområdet föreskrivs om förbjudna och tillåtna åtgärder på områdena. På skyddsområdet tillåts bland annat plockning av bär och svamp samt jakt i enlighet med jaktlagen.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Huvudtemat vid mötet för kommittén för social trygghet den 31 januari 2022 var digitaliseringen av den sociala tryggheten på lång sikt. För att kunna lösa problemen med genomförandet av den sociala tryggheten krävs det en helhetsmässig planering där målen utgår från kundens behov och där lagstiftningen, verksamhetsmodellerna och informationssystemen utvecklas utgående från människans livssituation. Kommittén för social trygghet satte även upp ett mål om att de som verkställer den sociala tryggheten i framtiden ska kunna identifiera servicebehov och rikta tjänsterna genom att utnyttja datalager och dataanalys. I första hand ska socialskyddsförmåner dock beviljas på basis av stödtagarnas eget initiativ.  ”Nu bedömer de olika organisationerna kundernas livssituation främst ur sin egen synvinkel, vilket delvis beror på att organisationerna har olika mål. Aktörerna har olika dokumentmallar, informationsstrukturer, elektroniska tjänster och kundregister. De olika ställena samlar in uppgifter om samma kunder, och i värsta fall är uppgifterna motstridiga. För att genomföra digitaliseringen förutsätts det gemensamma mål och styrning. Det behövs nya bestämmelser och samordning för förvaltning, anvisningar, behandling av kunduppgifter, kunskapsunderlag och informationssystem. Målet för digitaliseringen bör vara en social trygghet som genuint utgår från människans livssituation”, konstaterar Markku Heinäsenaho, ordförande i expertgruppen som utreder komplexiteten i den sociala tryggheten och utnyttjandet av digitalisering.  Med tanke på att kunden ska få service av hög kvalitet är det av central betydelse att uppgifter mellan olika organisationer överförs smidigt. Enhetlig och kvalitativ hantering av informationsmaterial hos myndigheterna främjar god förvaltning. Lagstiftningen tillåter inte myndigheterna obegränsat tillträde till en annan myndighets datalager och informationsmaterial som finns i dem. ”I framtiden har kanske alla en digital identitet eller portfölj som kan användas för olika myndighetstjänster. EU-bestämmelserna och den nationella lagstiftningen revideras för närvarande bland annat när det gäller beslutsfattandet och nyttjandet av artificiell intelligens.  En av de viktigaste frågorna är hurdana bestämmelser det behövs om hanteringen av kunduppgifter, säger jurist och förvaltningssektionens sekreterare Teija Hautera vid sitt anförande om informationshanteringen och dataskyddet. Kommittén för social trygghet diskuterade också skillnaderna i det digitala kunnandet och attityderna till teknik hos olika människor och hur livssituationen eller till exempel sjukdom inverkar på förmågan eller viljan att använda elektroniska tjänster. Många deltagare framförde vikten av att få personlig rådgivning vid behov.  ”Syftet med digitaliseringen är inte att diskriminera någon, utan alla som vill ska kunna använda digitala tjänster. I bästa fall kan också resurserna då användas effektivare”, konstaterar Markku Heinäsenaho.  Beredningen fortsätter med tre teman:  Genomförandet av den sociala tryggheten och helhetsplaneringen av informationshanteringenProaktiv styrning och rådgivning samt föregripande riktande av resurserElektroniska tjänster som tillhandahålls utgående från människans livssituationExpertgruppen som utreder komplexiteten i den sociala tryggheten och utnyttjandet av digitalisering (på finska)Barn och familjer i reformen av den sociala trygghetenI kommittén för social trygghet diskuterade man kort också hur barn och familjer ska beaktas i reformen av den sociala tryggheten. Arbetet i arbetsgruppen för den sociala tryggheten och tjänsterna för barn och familjer inleds den 1 februari 2022. Arbetsgruppen ska utreda helheten av förmånerna för barn och familjer, inklusive tjänsterna och lagstiftningen om underhåll för barn, samt förse kommittén med information om de centrala reformbehoven och ge den förslag om möjliga lösningar.  Samtidigt genomförs projektet för barns delaktighet i reformen av den sociala tryggheten, där syftet är att producera information för barn om reformen och höra och ta med barn vid beredningen av reformen. Arbetsgruppen för den sociala tryggheten och tjänsterna för barn och familjer (på finska)Kommittén för social trygghet har fått en lägesrapport om de olika alternativen för ordnandet av den sociala tryggheten, såsom basinkomst, negativ inkomstskatt, baskonto samt en sammanslagning av grundskyddsförmåner och ett orsaksbaserat system. Man har tillsatt en arbetsgrupp för att utreda detta. Arbetet inleddes i december 2021. Alternativen behandlas vid kommitténs arbetsmöte den 14 februari 2022. Arbetsgruppen för alternativa sätt att ordna den sociala tryggheten (på finska)Kommittén diskuterade också arbetsplanen för våren 2022 och strukturen på det mellanbetänkande som ska publiceras 2023 (se bilaga 3, kommitténs diapresentation). Kommitténs preliminära arbetsplan våren 2022: 
Arbetsmöte 14.2.2022    Arbetsgruppen för alternativa sätt att ordna den sociala trygghetenFörsök med negativ inkomstskattStöd för boende, bostadspolitiken, individanpassat bostadsstödAnsöknings- och betalningstiderMöte 21.3.2022    FlitfällorAndra länders reformer av systemen för förmåner på grund av arbetsoförmågaBoende och arbete som grund för den sociala tryggheten, den internationella rörlighetenElonkehä, informationspaketet om klimatförändringen och den sociala tryggheten (program i Rådet för strategisk forskning)Arbetsmöte 25.4.2022    Samordningen av tjänster och förmåner (utkomstskydd för arbetslösa, förmåner på grund av arbetsoförmåga, utkomststödArbetsgruppen för alternativa sätt att ordna den sociala trygghetenMöte 23.5.2022    Kontinuerligt lärande och kompetensutvecklingUtkomststödet som ett komplement till grundskyddetFörsök med negativ inkomstskattMöte 6.6.2022    Utkomstskydd för arbetslösa (stöd för partiellt arbete, företagande)Problem i förmåns- och servicestigarMötesmaterial 31.1.2022: MöteskallelseBilaga 1  Utkast till protokollet om det senaste mötet (29.11.2021)Bilaga 2 Promemoria: Digitaliseringens möjligheter inom den sociala tryggheten på lång sikt Bilaga 3 Diapresentation

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Jord- och skogsbruksministeriet arbetar just nu med att ta fram en klimatplan för markanvändningssektorn. Planen ska innehålla sätt som hjälper att minska klimatutsläppen från jord- och skogsbruket och den övriga markanvändningen och stärka kolsänkorna och kollagren. Planen ska sändas på remiss vid månadsskiftet mars-april.Med markanvändningssektorn avses jordbruksmark, skogsbruk och annan markanvändning. För markanvändningssektorn arbetas fram en klimatplan som bidrar till att uppnå regeringsprogrammets mål att Finland ska vara klimatneutralt senast 2035. Målet med klimatplanen är att nå en klimateffekt på sammanlagt minst tre miljoner ton koldioxidekvivalenter.“Planen samlar ihop den information vi redan har om effektfulla klimatåtgärder inom jord- och skogsbruket och den övriga markanvändningen och ger en fingervisning om vad vi borde göra i framtiden för att vi ska uppnå klimatneutralitetsmålet och bidra till den övergripande hållbarheten”, säger arbetsgruppens ordförande, konsultativa tjänstemannen Jaana Kaipainen vid jord- och skogsbruksministeriet.Utöver bedömningen av åtgärdernas konsekvenser för miljön och den biologiska mångfalden innehåller planen en bedömning av åtgärdernas sociala och ekonomiska konsekvenser. I planen behandlas också de föreslagna åtgärdernas godtagbarhet och rättvisa genomförande.Planen bygger på ett brett faktaunderlagGrunden för klimatplanen består bland annat av beredningsmaterialet för klimat- och energistrategin och klimatplanen på medellång sikt samt av den speciellt breda samlade helheten åtgärder inom markanvändningssektorn Fånga kolet. Klimatplanen är en fortsättning på det arbete som man sedan våren 2020 gjort i Fånga kolet-projekten finansierade av jord- och skogsbruksministeriet.“Till helheten Fånga kolet hör över 80 forsknings-, innovations-, utvecklings- och informationsprojekt. Dessa tvärvetenskapliga och tvärsektoriella projekt tar fram ny information om jord- och skogsbrukets och den övriga markanvändningens konsekvenser för klimatet och skapar bästa praxis för att stödja lantbruksföretagare, skogsägare och andra som beslutar om markanvändningen när det gäller att utveckla och genomföra klimatåtgärder”, säger Reetta Sorsa, ledande sakkunnig, samordnare för Fånga kolet. Projekten genomförs i nära samarbete mellan olika aktörer. Förutom forskare, styrnings- och rådgivningsmyndigheter medverkar också företag, skogsägare och lantbruksföretagare i arbetet. En av dem är mjölkbonden Jouni Simola. På hans marker ligger ett försöksfält som hör till projektet Turvepeltojen hiilipäästöt kuriin innovatiivisella vesienhallinnalla (minskade koldioxidutsläpp från torvåkrar genom innovativ vattenhantering).Målet för Naturresursinstitutets, Uleåborgs universitets, Lantmäteriverkets och Täckdikningsföreningens forsknings- och innovationsprogram är att minska koldioxidutsläppen från torvåkrar med hjälp av olika vattenhanteringssystem såsom reglerbar dränering och underbevattning.  “Det finns många torvåkrar i Finland så att ur klimatsynpunkt är det viktigt att få information om vilka konsekvenser reglerbar dränering kan ha. Samtidigt kan vi se till att få en lyckad skörd”, säger Simola.När planen tas fram beaktas också förenligheten med jordbrukets koldioxidprogram.    Planarbetet sker tillsammans med intressegrupperTill stöd för beredningen av klimatplanen ordnades på hösten sju distansdialoger för olika målgrupper i olika regioner. Sammanfattningarna av dialogen finns att få på klimatplanens webbplats.I februari-mars kommer det att ordnas ytterligare interaktiva diskussionsmöten. I mötena deltar företrädare för bland annat ungdomar, skogsägare, lantbruksföretagare, myndigheter, samer och forskare.“För att nå de ambitiösa klimatmålen, krävs det att markanvändningssektorns klimatåtgärder genomförs även på gräsrotsnivå. Därför är det väldigt viktigt att vi utöver den information som Fånga kolet-projekten ger, får in intressegruppernas synpunkter på effektfulla åtgärder. Det som också är viktigt är att varje markägare hittar sig lämpliga klimatgärningar i klimatplanen och olika sätt att genomföra dem”, säger Kaipainen.Klimatplanen som är planerad att bli klar i mars sänds på remiss i mars-april. Planen lämnas till riksdagen i form av statsrådets redogörelse.Klimatplanen för markanvändningssektornEn plan om klimatåtgärder inom jord- och skogsbruket och den övriga markanvändningen.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Europeiska kommissionens ordförande Ursula von der Leyen och statsminister Sanna Marin träffas i Helsingfors torsdagen den 3 februari.Statsminister Marin och ordförande von der Leyen ska diskutera aktuella EU-frågor, bland annat säkerhetsläget i Europa.

Källa: Valtioneuvosto.fi