NordenBladet — Ministern för nordiskt samarbete och jämställdhet Thomas Blomqvist deltar i de nordiska samarbetsministrarnas virtuella möte den 8 februari. Det är det första mötet under ledning av Nordiska ministerrådets nya ordförandeland Norge. Finlands ordförandeskap i Nordiska ministerrådet slutade vid årsskiftet.Mötets huvudteman är beredningen av Nordiska ministerrådets budget 2023 och samarbetet under kristider. I samband med detta diskuterar ministrarna bland annat uppföljningen av de rekommendationer som ingår i Jan-Erik Enestams strategiska utredning. – Vi fortsätter arbetet med att implementera vår gemensamma vision och det handlingsprogram som vi tagit fram för att bidra till visionen. Detta återspeglas också i prioriteringarna i ministerrådets budget. Målet om världens hållbaraste och mest integrerade region har under pandemin kommit att väga allt tyngre och vårt målmedvetna arbete för ett grönt, konkurrenskraftigt och socialt hållbart Norden fortsätter. I detta sammanhang är också utvecklingen av vår gemensamma krisberedskap av central betydelse. Ett av spetsprojekten under Finlands ordförandeskap var att främja samarbetet kring försörjningsberedskap och annan beredskap i de nordiska länderna, och jag är glad över att Norge har visat ett starkt engagemang för att fortsätta det arbete som Finland startade, säger minister Blomqvist.  Nordiska rådets president, riksdagsledamot Erkki Tuomioja har också bjudits in till mötet för att framföra nordiska parlamentarikernas synpunkter på ministerrådets budget. I samband med budgetdebatten försöker deltagarna också hitta en lösning på frågan om renoveringen av Nordens hus i Reykjavik som ritats av Alvar Aalto. På mötet ska också fattas beslut om en ny strategi för internationell profilering och positionering av Norden och om fortsättningen på programmet som stöder integration av invandrare och flyktingar.  

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — De modeller som tillämpas vid miljökonsekvensbedömning har fått en framträdande roll i miljötillståndsprocessen under de senaste åren, eftersom Europeiska unionens domstol och högsta förvaltningsdomstolen i Finland har bekräftat att de miljömål för vattenvården som baserar sig på EU:s ramdirektiv för vatten är juridiskt bindande. Den 7 februari publicerades en projektrapport som innehåller kriterier för god modellering och förslag till preciseringar i lagstiftningen och i praxis under miljötillståndsprocessen.Modellering tillämpas i förhandsutredningarOlika metoder för förhandsutredning behövs när man under miljötillståndsprocessen bedömer nya projekts konsekvenser för vattenförekomsterna. Många metoder och modeller tillämpas redan i nuläget, men det har inte fastställts några kvalitetskriterier för dem. Dessutom är det svårt att ge detaljerade anvisningar eller ställa exakta krav, eftersom modelleringen alltid görs från fall till fall.De osäkerhetsfaktorer som hänför sig till modellering återspeglas i tillförlitligheten hos förhandsutredningens resultat. I enlighet med försiktighetsprincipen ska den osäkerhet i tillståndsbeslutet som gäller kunskapsunderlaget eller modelleringen i regel tolkas till nackdel för den som ansöker om tillstånd. Därför är det nödvändigt att i samband med resultaten av modelleringen identifiera och rapportera de osäkerhetsfaktorer som hänför sig till resultaten och deras betydelse för resultaten av den preliminära bedömningen.Förhandsutredningarna är oundvikligen förknippade med en viss osäkerhet, men man kan också förbereda sig för detta genom rättidig uppföljning och metoder för adaptiv förvaltning. Dessutom bör man komma ihåg att även en osäker modellering ger den tilläggsinformation som behövs för att fatta beslut och minskar på så sätt osäkerheten i beslutsfattandet.Kriterier för god modellering – minimikrav för modelleringsrapporternaProjektet VESIMALLIT, som genomfördes inom statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet, har fastställt kriterier för god modellering, det vill säga krav på modelleringar som görs för miljötillstånd. Kriterierna underlättar tillståndsprocessen ur både sökandens och tillståndsmyndighetens synvinkel och hjälper till att hantera miljökonsekvenserna.Det finns tre grundläggande krav för god modellering.Den modell som tillämpas vid miljökonsekvensbedömningen ska bygga på en stark vetenskaplig grund.Modellen ska också lämpa sig för tillståndsprocessens behov.Dessutom ska modellen vara opartisk och godkännas av de olika parterna.Modelleringens roll och ansvarsfördelningen behöver förtydligas i lagstiftningenModelleringen har fått en framträdande roll i miljötillståndsprocessen under de senaste åren, eftersom de miljömål för vattenvården som baserar sig på EU:s ramdirektiv – att förhindra försämring av vattendragens status och uppnå en god status – har konstaterats vara juridiskt bindande.Enligt Europeiska unionens domstol och högsta förvaltningsdomstolen i Finland kan miljötillstånd inte beviljas projekt som försämrar statusen hos en enda kvalitetsfaktor i en vattenförekomst eller som äventyrar uppnåendet av en god status.Forskarna upptäckte flera problem i den nationella lagstiftningen när det gäller modellering.I rättsligt hänseende är det delvis oklart hur tillståndssökandens ansvar för att utreda miljökonsekvenserna för vattenmiljön och myndighetens ansvar för att producera allmän miljöinformation fördelas.Det finns inga klara rättsliga förutsättningar för hurdana utredningar som är tillräckliga, och det föreskrivs egentligen inte alls om modellering.Dessutom är det inte möjligt att hantera de osäkerhetsfaktorer som hänför sig till konsekvenserna av projekten särskilt effektivt genom att i efterhand ändra tillstånden.Rapporten innehåller också förslag till förbättringar och andra förslag som gäller lagstiftning och praxis. Publikationen har utarbetats inom ramen för genomförandet av statsrådets utrednings- och forskningsplan för 2021.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — I dag inleds en kampanj för att lyfta fram frivilligarbetets betydelse i samhället. Kampanjen genomförs av justitieministeriet tillsammans med social- och hälsovårdsministeriet och Medborgarforum rf.Över hälften av finländarna deltar någon gång i sitt liv i frivilligarbete i en eller annan form. Frivilligarbete är känt för att ha en betydande inverkan på människors välbefinnande. Att arbeta tillsammans och hjälpa varandra stärker delaktigheten och samhörigheten i samhället, ökar samspelet mellan generationer och olika grupper och minskar ensamheten. Frivilligverksamheten spelar en ovärderlig roll bland annat i idrottsföreningar, räddningsverksamhet, patientorganisationer, integrationsarbete, miljöarbete och på kulturfältet. Allt detta har naturligtvis också en stor samhällsekonomisk betydelse.Pop-up-hjälp intresserarTrots att frivilligsektorn har en betydande roll står volontärerna inför allt större utmaningar när det gäller att hitta nya medlemmar i stället för äldre aktiva. Enligt de senaste undersökningarna om frivilligarbetet vill allt färre finländare förbinda sig till någon verksamhet under lång tid. Detta beror på många olika orsaker: människornas tidsanvändning har förändrats, samhället har urbaniserats och befolkningen har åldrats och diversifierats. Intresset för att hjälpa har inte försvunnit, men det har ändrat form.Justitieministeriet ansvarar för samordningen och utvecklingen av frivilligarbete. 

Källa: Valtioneuvosto.fi