NordenBladet — I fjol skyddade de finländska skogsägarna permanent cirka 4 800 hektar skog genom programmet METSO. Cirka 300 hektar fridlystes för en bestämd tid på 20 år. Målet med METSO är att inrätta 96 000 hektar nya skyddsområden före 2025. I slutet av 2021 hade 88 procent av skyddsmålet uppnåtts, vilket betyder att 84 000 hektar skog hade skyddats. När det gäller miljöstödsavtal och naturvårdsprojekt uppnåddes ett utmärkt årsresultat på drygt 4 500 hektar. Det innebär att 68 procent av målet om 82 000 hektar har uppnåtts, det vill säga 56 000 hektar. För att uppnå målet krävs dock en klar höjning av finansieringsnivån under programmets slutskede.”Förlusten av biologisk mångfald i den finländska skogsnaturen fortsätter och METSO-programmet för frivilligt skydd är ett viktigt verktyg för att stoppa den. Jag är glad över att så många skogsägare tar eget initiativ, är villiga att trygga naturens biologiska mångfald och har beslutat att skydda sina skogar med hjälp av skyddsprogrammet”, säger miljö- och klimatminister Emma Kari.Det ingicks också rekordmånga tioåriga miljöstödsavtal. Med hjälp av dem tryggades cirka 4 400 hektar livsmiljöer i skogarna. Naturvårdsarbete utfördes på 125 hektar i privata skogar.”Det är fint att se att skogsägarna och aktörerna inom skogsbranschen har engagerat sig i METSO-programmet. Det ökade antalet miljöstödsavtal visar att många skogsägare anser att tryggandet av den biologiska mångfalden är ett viktigt mål. Finlands skogscentral har gjort ett gott arbete med att bereda avtalen”, säger jord- och skogsbruksminister Jari Leppä. Genomförandet av METSO-programmet vid NTM-centralerna och vid Finlands skogscentral 2008–2021Hundratals skogsägare införde permanent skydd i sina skogarSåväl NTM-centralerna som Finlands skogscentral överskred sina mål i fjol i METSO-programmet. Sammanlagt fattades över 450 beslut om permanent skydd. Det innebär att hundratals skogsägare har valt att införa permanent skydd i sina skogar enligt naturvårdslagen eller sålt sin skog till staten som inför skydd i områdena. De skyddade områdena är i medeltal något under 11 hektar stora. Skyddsarealen ökade mest inom områden som administreras av NMT-centralerna i Nyland, Egentliga Finland och Södra Österbotten. Den genomsnittliga ersättningen för permanent skydd var något under 6 800 euro per hektar i fjol.År 2021 fick markägarna sammanlagt cirka 43 miljoner euro i ersättning för åtgärder som tryggar mångfalden i skogarna. Av ersättningsbeloppet riktades cirka 33 miljoner euro till permanent skydd och 10 miljoner euro till tidsbegränsade miljöstödsavtal och naturvårdsprojekt.Arealen för områden som omfattas av miljöstödsavtal fortsatte att ökaArealen för områden som omfattas av tioåriga miljöstödsavtal fortsatte att öka. Miljöstödsavtal ingicks 2021 för en areal som var nästan 25 procent större än 2020. Orsakerna bakom ökningen är det förbättrade finansieringsläget och att skogsägarna har erbjudit fler objekt för skydd än tidigare. Med hjälp av ökad finansiering har Finlands skogscentral ökat rådgivningen om miljöstöd, och flera aktörer inom skogsbranschen har erbjudit hjälp med beredningen av ansökningar om miljöstöd. År 2021 beredde 53 organisationer ansökningar om miljöstöd för cirka 750 hektar.Den areal som omfattas av avtalen om miljöstöd ökade mest i Lappland, Norra Österbotten, Kajanaland och Birkaland. I fjol ingicks sammanlagt över 1 600 tioåriga miljöstödsavtal. Miljöstödsobjekten är i genomsnitt något under tre hektar stora. Den genomsnittliga ersättningen för ett tioårigt avtal var cirka 2 100 euro per hektar.Målet för 2022 är att skydda minst 4 000 hektarMETSO-programmet har som mål att permanent skydda minst 4 000 hektar skog 2022. I år och under de kommande åren minskar finansieringen för skyddet något, men METSO-programmets skyddsmål för 2025 kommer att nås även med en något lägre finansieringsnivå. I skyddsarbetet prioriteras fortfarande objekten i Södra Finland, men värdefulla skogsobjekt skyddas i hela landet. Samtidigt främjar miljöministeriet skyddet av gamla nordliga skogar med ett eget särskilt anslag som ännu i år står till förfogande inom de områden som administreras av NTM-centralerna i Lappland, Norra Österbotten och Kajanaland.Finansieringen måste ökas för att kunna nå målet för miljöstödetMålet för 2022 är att ingå avtal om miljöstöd för 3 400 hektar och att inleda naturvård på 250 hektar skogsmark. Genom naturvårdsprojekt främjar man vattenvård, förbättring av livsmiljöernas tillstånd samt uppkomsten av livsmiljöer som har brunnit eller blivit hyggesbrända. Finlands skogscentral erbjuder aktörer projekt i samband med öppna projektansökningar. Sammanlagt 9 miljoner euro har reserverats för dessa ändamål.Uppnåendet av METSO-programmets mål för miljöstödsavtalen och naturvårdsprojekten förutsätter en klar höjning av finansieringsnivån under de följande åren. Skogsägarna har ett stort intresse för frivilligt skydd, och en tilläggsfinansiering skulle således effektivt främja skogsskyddet i hela landet.METSO-programmet fortsätter det frivilliga skogsskyddet fram till 2030Pincipbeslutet om Helmi-programmet, som främjar restaurering och vård av livsmiljöer, godkändes av statsrådet i maj 2021. I beslutet ingår en fortsättning av METSO-programmet efter den nuvarande programperioden 2026–2030. En bredbasig arbetsgrupp kommer att fastställa målen för den nya programperioden för METSO-programmet. METSO-programmet och livsmiljöprogrammet Helmi samarbetar för att trygga den biologiska mångfalden i skogarna till exempel genom att skydda och vårda lundskogsobjekt som är viktiga för naturens biologiska mångfald. Livsmiljöprogrammet Helmi kompletterar METSO-programmet också när det gäller målen för restaurering och naturvård av statens ekonomiskogar.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — ​​​​​​​En parlamentarisk valarbetsgrupp har utrett behoven att utveckla vallagen, partilagen och lagen om kandidaters valfinansiering. Arbetsgruppen överlämnade sin slutrapport i dag och beredningen av en regeringsproposition med de ändringsförslag som ingår i rapporten kommer att inledas under våren 2022.– Demokratins tillstånd och reglerna för öppet deltagande och beslutsfattande måste kontinuerligt ses över och vid behov förbättras och uppdateras. Den parlamentariska arbetsgruppen har nu slutfört sitt uppdrag. Arbetet har varit viktigt med tanke på demokratins utveckling, säger justitieminister Anna-Maja Henriksson.Arbetsgruppen föreslår flera ändringar i lagen om kandidaters valfinansiering (valfinansieringslagen). Det handlar bland annat om att förtydliga lagen när det gäller finansiering som överstiger kostnaderna för valkampanjen och att stärka tillsynsbefogenheterna i anslutning till efterhandsanmälningar. Statens revisionsverk ska i valfinansieringslagen och partilagen ges bredare rätt än tidigare att få uppgifter, handlingar, material och handräckning.Valarbetsgruppen lade inte fram något förslag till reform av valsystemet, men har under sitt arbete gått igenom olika alternativ och anser att en heltäckande jämförelse av reformalternativen bör sammanställas inför nästa regeringsprogram.Arbetsgruppen föreslår att man avskaffar kravet på obligatorisk medlemsomröstning i kandidatuppställningen och understöder att man inleder förberedelserna för att sänka åldersgränsen för att stödja ett föreslaget EU-medborgarinitiativ till 16 år. Enligt slutrapporten har medborgarinitiativet varit en lyckad demokratisk innovation, men även nya former av initiativ bör utforskasDen parlamentariska arbetsgruppernas mandatperiod var 20.2.2020–31.12.2021.Utvecklingen av val- och partilagstiftningen är en del av demokratiprogrammet som samlar ihop regeringsprogrammets många åtgärder som främjar civilsamhällets verksamhet och delaktighet.Slutrapport från den parlamentariska valarbetsgruppen

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Europeiska kulturmiljödagarna firas med temat Ett hållbart arv 2022. Det temaår som nu inletts uppmanar till handlingar för att främja ett hållbart kulturarv och en hållbar framtid.Med kulturarv avses materiella eller immateriella företeelser och miljöer som människan ger upphov till genom sin verksamhet. Människan lämnar sitt spår i kulturmiljöerna. De kan vara historiskt värdefulla objekt som hela folket känner till, eller bara helt enkelt människans vardagsmiljö. Att värna om kulturmiljöerna ökar såväl människans som naturens välbefinnande. Temaåret för Ett hållbart arv uppmuntrar till handlingar som främjar ett hållbart kulturarv och en hållbar framtid.”Det krävs nya metoder för att bekämpa klimatkrisen och förlusten av biologisk mångfald. En del metoder kan man hitta i det förflutna. I traditionella färdigheter och tekniker finns mycket sådant som stöder en hållbar livsstil även i dagens läge”, säger miljö- och klimatminister Emma Kari. Det första steget är att ta hand om befintliga byggnader och se till att den energi, de råvaror och det arbete som är bundet till dem utnyttjas så länge som möjligt. Enligt Kari kan man delta i vården av kulturmiljöerna bland annat genom att plantera gårdsängar eller utrota främmande arter, och på det sättet förbättra mångfalden i den egna omgivningen.  Alla är välkomna att ordna program för kulturmiljödagarnaUnder de europeiska kulturmiljödagarna ordnas det i Finland varje år bland annat guidade rundvandringar, workshoppar, utställningar och festivaler. Alla är välkomna att presentera det kulturarv som är viktigt för en själv och att anmäla egna evenemang i kulturmiljödagarnas kalender.De europeiska kulturmiljödagarna firas 5–11.9.2022. Man kan också ordna evenemang vid andra tidpunkter under temaåret.Förutom att ordna evenemang kan du dela med dig av din historia i sociala medier med hashtaggarna #EttHållbartArv #KestäväPerintö och #Kulturmiljödagarna. Hur bidrar du till hållbarheten? Vad vill du överföra till kommande generationer av ditt kulturarv?De europeiska länderna arbetar tillsammans för ett hållbart kulturarvDe europeiska kulturmiljödagarna (European Heritage Days) firas i 50 europeiska länder. European Heritage Days är den största offentliga evenemangshelheten i Europa. Varje år deltar miljontals människor i tiotusentals evenemang under kulturmiljödagarna.Kulturmiljödagarna firas på initiativ av Europarådet och Europeiska kommissionen. I Finland samordnas kulturmiljödagarna av en arbetsgrupp som tillsatts av miljöministeriet och där också Museiverket, Utbildningsstyrelsen, undervisnings- och kulturministeriet, Finlands Hembygdsförbund, Föreningen för kulturarvsfostran i Finland och Finlands museiförbund medverkar.

Källa: Valtioneuvosto.fi