NordenBladet — Under hösten 2021 och under början av 2022 reste finländska ministrar runt i landet för att lyssna på finländarnas tankar och förhoppningar angående Europas framtid. Finländarna betonade framför allt konkreta frågor där de anser att EU-samarbetet tillför mervärde och där de hoppas att EU ska vidta åtgärder. EU ses i allmänhet både som en viktig ekonomisk aktör och som en viktig värde- och säkerhetsgemenskap.Finländarna vill se EU vidta konkreta åtgärder till exempel för att bekämpa klimatförändringen, stärka unionens roll som säkerhetsgranat och utveckla unionens gemensamma migrations- och asylpolitik. En aspekt som förenade de olika temadiskussionerna var stärkandet av EU:s resiliens, det vill säga kristålighet.EU:s gemensamma värden – såsom demokrati, rättsstatsprincipen, grundläggande rättigheter, jämställdhet och minoriteters rättigheter – togs upp i många diskussioner. I diskussionerna framhävdes att EU bör aktivt främja och försvara sina värden både inom sitt territorium och i sina yttre förbindelser. Aktuella utmaningar, såsom klimatförändringen, digitalisering, migration och säkerhet, kräver lösningar som är förenliga med EU:s gemensamma värden.Finländarna ansåg det vara viktigt att öka medvetenheten om verktyg för deltagande och påverkan i EU och ytterligare sänka tröskeln för deltagande. De ansåg det också vara viktigt att diskutera i vilka frågor beslutsfattandet bör stanna på nationell nivå (t.ex. skogspolitik) och i vilka frågor det är klokt att fördjupa EU-samarbetet.I synnerhet unga upplevde att de vill påverka, och de hoppades på fler kanaler och sätt för dem att delta på ett naturligt sätt. De möjligheter att studera och arbeta inom unionen som EU erbjuder unga ansågs mycket viktiga.Stämningen vid diskussionerna var positiv, och många välkomnade chansen att diskutera EU:s framtid. Olika åsikter och synpunkter fick komma till tals. Tidvis var det svårt att nå och engagera medborgarna, och evenemangen var rätt varierande till sin karaktär och till sina teman.Evenemangsserien ”Europa är vi” är en del av konferensen om Europas framtid. Den omfattade sammanlagt 19 evenemang som ordnades runt om i landet, från Helsingfors till Utsjoki. Vid varje evenemang deltog en minister, och sammanlagt 12 ministrar medverkade till turnén. Evenemangen var öppna för allmänheten, och de marknadsfördes såväl via samarbetspartner som i traditionella och sociala medier. En del evenemang ordnades tillsammans med samarbetspartner, till exempel städer.Syftet med Europa är vi-evenemangen var att lyfta medborgarna i centrum och höra olika synpunkter. I evenemangen deltog sammanlagt cirka 2 000 finländare antingen på plats eller på distans. Finländarnas synpunkter förs vidare och blir en del av EU:s överläggningar om vilket slags Europa vi vill bygga upp.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Det ekonomiska läget inom jordbruket och den inhemska livsmedelsproduktionen har spetsats till under de senaste månaderna, och osäkerheten präglar besluten om odling under den kommande växtperioden. När det gäller fortsatt sockerbetsodling i framtiden hör riskerna i synnerhet samman med den drastiska ökningen av kostnader inom produktionen av specialgrödor. De olika parterna i förädlingskedjan för socker söker marknadsorienterade lösningar på det problemet. Möjligheterna att säkerställa fortsatt odling av sockerbetor också med hjälp av stödinstrument har utretts i brådskande ordning.Det höga energipriset har också en direkt inverkan på transportkostnaderna för sockerbetor, som är mycket viktiga med tanke på försörjningsberedskapen. Samtidigt bör odlingen av sockerbetor tryggas i en sådan omfattning att det säkerställs att Finlands enda sockerfabrik har tillgång till råvara och kan bedriva sin verksamhet. I denna exceptionella situation har det inletts beredning vid jord- och skogsbruksministeriet för att rikta en tilläggssatsning av engångsnatur till det nationella transportstödet för sockerbeta i fråga om odlingskontrakt för 2022. Av de nationella stödinstrument och EU-stödinstrument för sockerbetor som står till förfogande är transportstödet i den här situationen det mest ändamålsenliga med tanke på både fördelningen av stödet och effektiviteten i administrationen.Riktade stöd för sockerbeta betalas i slutet av detta år och i början av nästa år på basis av odlingskontrakten och den faktiska odlingen 2022. I denna akuta situation är det inte möjligt att bereda och införa helt nya stödinstrument i helheten av jordbrukarstöd.Grundprinciperna för transportstödet förblir oförändrade i år, men vid den fortsatta beredningen kommer man att titta på om den exceptionella situationen medför behov av att justera stödet till exempel ur regionalt perspektiv. Transportstöd kan betalas i form av de minimis-stöd till ett belopp av högst 20 000 euro per stödmottagare under perioder på tre år. Det totala beloppet av tilläggsfinansieringen av engångsnatur kommer vid den fortsatta beredningen att dimensioneras så att den ger säkerhet för de odlingsbeslut som gårdarna för närvarande fattar för växtperioden 2022.Jord- och skogsbruksminister Jari Leppä betonar vikten av att försörjningsberedskapen och den finländska sockerproduktionen tryggas med alla medel och i alla situationer. ”I den här svåra situationen behövs målmedvetna och effektiva åtgärder såväl i själva produktionskedjan som i stödpolitiken”, säger Leppä.

Källa: Valtioneuvosto.fi