NordenBladet — Utkastet till regeringsproposition om en plan- och bygglag var ute på en omfattande remiss från den 27 september till den 7 december 2021. Under de tio veckorna fick miljöministeriet in 549 utlåtanden om förslaget. Ett sammandrag av utlåtandena har nu publicerats.Majoriteten av remissinstanserna ansåg att målen för lagreformen är viktiga och att de är värda att understödas. I enlighet med regeringsprogrammet är de huvudsakliga målen med reformen ett klimatneutralt samhälle, att stärka den biologiska mångfalden, att förbättra kvaliteten i byggandet och att främja digitaliseringen. Lagreformen stöder Finlands mål att uppnå klimatneutralitet före 2035.Remissinstanserna var tämligen oeniga om lagutkastets förslag till metoder för att genomföra reformens mål. En del av remissinstanserna berömde förslagen, andra kritiserade dem. Remissinstanserna förhöll sig i huvudsak positiva till lagutkastets förslag om att stävja klimatförändringarna vid planläggning och om att främja koldioxidsnålt byggande, cirkulär ekonomi och digitalisering. Remissinstanserna gav i huvudsak negativ respons om den obligatoriska stadsregionplanen och de ändringar som föreslås i ordnandet av byggnadstillsynen.Många av remissinstanserna uttryckte sin oro över att de totala konsekvenserna av de föreslagna åtgärderna inte är tillräckligt klara och att de mål som uppställts för lagreformen inte har uppnåtts. Många remissinstanser upplevde också att de åtgärder som föreslås i lagutkastet inte gör förfarandena för byggandet och områdesanvändningen smidigare.Lagförslaget omarbetas utifrån remissresponsen. Även de politiska diskussionerna kring lagreformen fortsätter. I den lagstiftningsplan som regeringen godkände den 31 januari 2022 infaller regeringens proposition med förslag till plan- och bygglag i augusti.Reformen av markanvändnings- och bygglagen har beretts genom omfattande samarbete under flera årDen nya plan- och bygglagen ska ersätta den nuvarande, drygt 20 år gamla markanvändnings- och bygglagen. Som bakgrund till reformen gjorde miljöministeriet 2011–2014 en omfattande bedömning av den gällande lagen. Kunskapsbasen för reformen har också utökats genom flera utredningar och undersökningar.Efter den förberedande fasen 2016–2017 tillsattes 2018 en parlamentarisk uppföljningsgrupp bestående av representanter för regeringspartierna, en arbetsgrupp bestående av tjänstemän och representanter för intressegrupperna, dess sex beredningssektioner samt ett forum för intressegrupper där cirka 100 centrala aktörer från olika samhällssektorer var representerade. År 2020 inledde också en ministergrupp för uppföljning sitt arbete. Sammanlagt över 250 personer har deltagit i beredningen av den nya lagen.Hankeikkuna.fi: Sammandrag av utlåtandena om plan- och bygglagen (på finska)Mrluudistus.fi: Reformen av markanvändnings- och bygglagen

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Försvarsminister Antti Kaikkonen har godkänt ett förslag om upphandling av ammunition för tunga raketartilleripjäser. Ammunitionen ska upphandlas från Förenta staterna till Finlands försvarsmakt. Statsrådets finansutskott förordade upphandlingen vid sitt sammanträde 10.2.2022.
Genom upphandlingen kommer försvarsmakten att få den yttäckande ammunitionen Extended Range Guided Multiple Launch Rocket system Alternative Warhead (ER GMLRS AW) och den på punktmål verkande ammunitionen Extended Range Guided Multiple Launch Rocket System Unitary (ER GMLRS UNITARY).
Upphandlingen baserar sig på riktlinjerna i statsrådets försvarsredogörelse samt på Försvarsmaktens långsiktiga utvecklingsplaner. Uppdraget att upphandla ammunition till systemet gavs 2018. Syftet med upphandlingen är att upprätthålla och utveckla artilleriets kapacitet så att den motsvarar den allmänna utvecklingsnivån.
Den ammunition som nu upphandlas förbättrar i betydande grad kapaciteten hos tunga raketartilleripjäser och förlänger deras räckvidd. Till sin effekt motsvarar den nya ammunitionen den motsvarande GMLRS AW och UNITARY ammunitionen som försvarsmakten upphandlade redan 2016. Upphandlingen är en del av den plan som garanterar användningen av tunga raketartilleripjäser och kapacitet ända till 2050-talet.
Anskaffningen av den nya målsökande ammunitionen gör att man effektivare kan utnyttja de tunga raketartilleripjäser som förvärvades 2006 och man får också ett mera varierat utbud av ammunition till pjäserna. Användningen av målsökande ammunition möjliggörs tack vare den uppdatering av raketartilleripjäsernas eldkontrollsystem som utfördes åren 2012-2015.
När yttäckande ammunition briserar sprider den splitter över målet. Ammunition med punktverkan å andra sidan grundar sig på spräng- och tryckverkan. Båda ammunitionsslagen har en räckvidd av ca 150 km.
Det totala värdet av upphandlingen är cirka 70 miljoner euro och finansieringen av upphandlingen ingår i försvarsmaktens ram. Den industriella tillverkaren av ammunitionen i Förenta staterna är Lockheed Martin.
Leveranserna av anskaffningarna beräknas inledas 2025.

Vid försvarsministeriet ges

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Forskningsinstituten har färdigställt de bedömningar av åtgärderna i utkastet till klimatpolitisk plan på medellång sikt som begärts av dem. Enligt bedömningarna måste klimatåtgärderna stärkas för att Finland med tillräcklig säkerhet ska kunna nå sina klimatmål. Vid höstens budgetförhandlingar beslutade regeringen att den i mars 2022 ska bedöma om åtgärderna i den klimatpolitiska planen är tillräckliga. Regeringen ska göra sin bedömning utifrån bedömningar begärda av ministerier, forskningsinstitut och Finlands klimatpanel.Den klimatpolitiska planen på medellång sikt är en av regeringens tre klimatplaner. I planen redogörs det för de åtgärder som ska vidtas inom ansvarsfördelningssektorn för att Finland ska nå EU:s utsläppsminskningsmål för 2030 och sitt mål att bli klimatneutralt före 2035. Ansvarsfördelningssektorn omfattar utsläpp från transporter, jordbruk, uppvärmning av byggnader, arbetsmaskiner och avfallshantering samt F-gasutsläpp.
Bedömningar av huruvida åtgärderna i planutkastet är tillräckliga begärdes av Finlands klimatpanel, Finlands miljöcentral, Naturresursinstitutet, Meteorologiska institutet och Teknologiska forskningscentralen VTT. I bedömningarna betonas särskilt jordbruks- och transportsektorernas roll.Forskningsinstitutens bedömningar stöder responsen i utlåtandenaForskningsinstitutens bedömningar av åtgärdernas tillräcklighet stöder den respons på den klimatpolitiska planen på medellång sikt som kom in under remissbehandlingen. Planutkastet var på remiss i december–januari, och det kom in sammanlagt 210 utlåtanden. I merparten av utlåtandena fästes det uppmärksamhet vid klimatåtgärdernas tillräcklighet. Jordbruk och transporter var de teman som kommenterades mest. Andra populära teman var konsumtionens klimatavtryck, klimatarbetet i kommuner och regioner och uppvärmningen av byggnader.
Planutkastet fick beröm bland annat för att potentiella utsläppsminskningsmål har utretts i omfattande utsträckning och för att åtgärderna inbegriper flera nya metoder som också bidrar till strukturella förändringar. I svaren betonades emellertid en oro över svårigheten att hantera den osäkerhet som helheten bestående av många små åtgärder orsakar.Ministerarbetsgruppen för klimat- och energipolitik drar upp riktlinjer för helheten i marsNästa steg är att ministerarbetsgruppen för klimat- och energipolitik behandlar forskningsinstitutens bedömningar och responsen i utlåtandena.
”Regeringen har förbundit sig till en vetenskapsbaserad politik och till att se över den klimatpolitiska planen utifrån forskningsinstitutens utlåtanden om åtgärdernas tillräcklighet. Vi kommer att sätta oss in i bedömningarna och diskutera behövliga preciseringar för att säkerställa de utsläppsminskningar som behövs och minska osäkerheten”, säger ministerarbetsgruppens ordförande, miljö- och klimatminister Emma Kari.Också rundabordsforumet för klimatpolitik kommer att diskutera bedömningarna den 22 februari. I rundabordsforumet under ledning av statsministern ingår representanter för centrala intressegrupper: fackförbund, kommuner, forskare, industrisektorer, intresseorganisationer, unga och civilsamhällesorganisationer.Ministerarbetsgruppen för klimat- och energipolitik kommer att ta ställning till bedömningarna av åtgärderna i planutkastet före mitten av mars. Ministerarbetsgruppens tillräcklighetsgranskning fokuserar på den klimatpolitiska planen på medellång sikt. De två andra centrala klimatpolitiska planerna, klimat- och energistrategin för bland annat utsläppshandelssektorn och markanvändningssektorns klimatplan, sänds på remiss under våren. Regeringens proposition med förslag till ny klimatlag överlämnas till riksdagen vecka 9.Forskningsinstitutens bedömningar (på finska):•    Klimatpanelens bedömning,

Källa: Valtioneuvosto.fi