NordenBladet — Statsminister Sanna Marin deltog i en videokonferens med Europeiska rådets ordförande och fem andra EU-länders ledare måndagen den 14 februari.I mötet, som sammankallats av Europeiska rådets ordförande Charles Michel, deltog också Nederländernas, Polens, Slovakiens, Sloveniens och Greklands premiärministrar. Ordförande Michel ordnar motsvarande möten även för andra grupper av länder.Temat för mötet var Rysslands ökade militära närvaro vid gränsen mot Ukraina och de diplomatiska åtgärderna för att förhindra en militär konflikt. EU-ledarna diskuterade också stödet till Ukraina och Europeiska unionens eventuella motåtgärder, om Ryssland riktar ytterligare militära åtgärder mot Ukraina.Statsminister Marin diskuterade också med Europeiska kommissionens ordförande Ursula von der Leyen i lördags.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — I samband med toppmötet Global Disability Summit i Oslo den 16 – 17 februari tillkännager utrikesminister Pekka Haavisto utrikesministeriets åtaganden för att främja rättigheterna för personer med funktionsnedsättning. Toppmötets mål är att effektivisera arbetet med att genomföra FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och därigenom åstadkomma verkliga förbättringar i dessa personers liv.Norge ordnar tillsammans med paraplyorganisationen av organisationer av personer med funktionsnedsättning  International Disability Alliance och Ghana det andra globala toppmötet kring funktionsrättsfrågor den 16-17 februari 2022. Det första toppmötet hölls i London sommaren 2018. På grund av covid-19-pandemin och för att ge så många som möjligt tillfälle att delta ordnas mötet virtuellt. Att garantera personer med funktionsnedsättning möjlighet att delta och vara aktiva är prioritet nummer ett när det gäller att tillgodose deras rättigheter. På toppmötet i Oslo har de möjlighet att få sin röst hörd och Finland ger ett starkt stöd till detta, säger utrikesminister Haavisto. Till mötet förväntas komma deltagare på hög nivå, och FN:s generalsekreterare António Guterres och flera ministrar har redan bekräftat deltagandet. Personer med funktionsnedsättning och de organisationer som företräder dem får göra sina röster hörda Personer med funktionsnedsättning utsätts för diskriminering överallt i världen, och de får sällan möjlighet att vara delaktiga i samhällsutvecklingen. På toppmötet får de och de organisationer som bevakar deras intressen framföra sina synpunkter på global nivå och bidra till att deras rättigheter blir tillgodosedda på ett bättre sätt.  Rättigheterna och delaktigheten för personer med funktionsnedsättning har redan länge varit en av Finlands prioriteringar. Finland har systematiskt lyft fram rättigheterna på olika forum, till exempel i FN:s råd för mänskliga rättigheter. I samband med toppmötet offentliggörs också åtagandena för att främja tillgodoseendet av dessa rättigheter. Finlands åtaganden handlar om att ordna inkluderande utbildning och att öka delaktigheten för personer med funktionsnedsättning när det rör sig såväl om fredsprocesser som att bygga fred och minska risker för katastrofer. Finland fortsätter det internationella påverkansarbetet, i synnerhet för att rättigheterna för kvinnor och flickor med funktionsnedsättning ska tillgodoses globalt.  Ytterligare åtar sig Finland att bidra till att genomföra FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning genom FN:s fond för stärkande av rättigheter för personer med funktionsnedsättning UNPRPD. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Forsknings- och kulturminister Antti Kurvinen har beviljat statsunderstöd för 2022 till riksomfattande och regionala organisationer som främjar idrott. Understöden uppgick till totalt 42 000 000 euro och delades ut till 116 organisationer. Det totala beloppet ökade med 170 000 euro jämfört med i fjol. Dessutom beviljades sammanlagt 4 215 000 euro för idrottsakademi- och träningscentrumverksamhet.Från och med 2021 har organisationerna indelats i riksomfattande serviceorganisationer för motion och idrott, grenförbund, andra riksomfattande idrottsfrämjande organisationer och regionala idrottsorganisationer.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Social- och hälsovårdsministeriet har tillsatt en arbetsgrupp som har i uppgift att i enlighet med tobakslagens målsättning lägga fram förslag som stöder och främjar att användningen av tobaksprodukter och andra nikotinprodukter upphör. Förebyggande av rökning och att det målmedvetna arbetet för rökavvänjning fortsätter är en del av regeringsprogrammet.Arbetsgruppens uppgift är att främja målsättningarna i tobakslagen, vilket förutsätter åtgärder för förebyggande av rökning och stöd vid rökavvänjning. Målet är att högst fem procent av befolkningen dagligen ska använda tobaks- eller nikotinprodukter år 2030. Genom de åtgärder som arbetsgruppen föreslår strävar man dessutom efter att allt färre ska börja använda tobaks- och nikotinprodukter i framtiden.Till ordförande för arbetsgruppen har utsetts direktör Ilkka Oksala från Finlands näringsliv och vice ordförande är direktör Jari Keinänen från social- och hälsovårdsministeriet. Arbetsgruppen kommer att höra experter från olika områden och göra en bakgrundsutredning om det internationella läget och om nya tobakspolitiska metoder i samarbete med Institutet för hälsa och välfärd. Arbetsgruppen har till uppgift att utreda vilka åtgärder som kan bidra till att användningen av nikotinprodukter upphör samt att utifrån utredningen lägga fram åtgärdsförslag. Också förslagen om rökfrihet i bostadssammanslutningar och om stödjande av rökfrihet genom reglering har lyfts fram som en av arbetsgruppens uppgifter. Dessutom utreder arbetsgruppen om åldersgränsen för köp av tobaksprodukter, nikotinvätskor och tobakssurrogat som innehåller nikotin ska höjas.  Arbetsgruppens mandatperiod löper ut i slutet av januari 2023.Beslut om tillsättande av arbetsgruppen för utveckling av tobaks- och nikotinpolitiken (på finska)

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — De små och medelstora företagen (SMF-företag) inledde året i en exceptionell situation i och med att pandemin började ta fart på nytt. Situationen återspeglas i SMF-företagens förväntningar på den närmaste tidens konjunkturutveckling, och förväntningarna har gått ner, men de är fortfarande positiva. Största delen av de SMF-företag som svarade ansåg dessutom att konjunkturen var oförändrad jämfört med när barometern genomfördes i höstas.Pandemins fortgång och de pandemirelaterade restriktionerna har försvagat de små och medelstora företagens framtidsutsikter. En positiv sak är att förväntningarna på utvecklingen av antalet anställda har förblivit positiva och till och med förbättrats något.– Jämfört med i höstas är det nu en mindre andel SMF-företag som anser att konjunkturen går mot det bättre. Under de senaste veckorna har det dock väckts hopp om att pandemiutvecklingen ska plana ut. För företagen skulle det vara bra med en mer förutsägbar omvärld, och det skulle också inverka positivt på viljan att växa och investera. Efter pandemin bör det säkerställas att företagens verksamhetsmiljö är förutsägbar och uppmuntrande, säger näringsminister Mika Lintilä. SMF-företagsbarometern publiceras två gånger om året av Företagarna i Finland, Finnvera och arbets- och näringsministeriet. Denna gång besvarade 5 200 företag enkäten. Företagen svarade på enkäten i mitten av december 2021 och mitten av januari 2022.Den utdragna pandemin syns i konjunkturförväntningarna Den utdragna pandemin och de restriktioner som drabbat näringsverksamheten syns i enkätresultaten.– Medan konjunkturförväntningarna i höstas hade stigit, har de nu igen gått ner i och med att det på nytt infördes restriktioner i samhället trots hög vaccinationstäckning. Osäkerheten ökar när det dyker upp nya varianter av viruset och man vet att det till följd av det upprepade gånger har införts restriktioner som påverkar många branscher, säger Mika Kuismanen, chefsekonom vid Företagarna i Finland.Osäkerheten inverkar negativt på investeringsplaner  – Förväntningarna på utvecklingen av omsättningen följer grovt taget de allmänna konjunkturförväntningarna. De har sjunkit en aning samtidigt som de allmänna konjunkturförväntningarna har gått ner, säger Kuismanen.– SMF-företagen kommer att minska sina investeringar i betydande grad. Inom alla huvudbranscher utom industrin är det fler företag som avstår från sina investeringsplaner än som utökar dem, fortsätter Kuismanen.Den svaga utvecklingen när det gäller investeringsförväntningarna har samband med pandemins varaktighet, den ekonomiska tillväxten och osäkerheten kring verksamhetsförutsättningarna.Tillgången på finansiering har i det stora hela förblivit god Tillgången på finansiering har som helhet fortsatt varit god. Av de som svarade på barometerenkäten uppgav endast fem procent att de nekats extern finansiering när de ansökt om sådan. Jämfört med höstens barometer har användningen av extern finansiering förblivit på samma nivå.Andelen finansiering från banker har ökat, men bakom det ligger också ändringar som hör samman med de pandemirelaterade stöden. Ungefär hälften av svarandena uppger att finansiärernas kreditpolitik har stramats åt. Enligt barometern syns åtstramningen oftast i form av ökade krav på säkerheter och eget kapital och även i priset på finansieringen. Att kreditpolitiken stramats åt syns allra starkast i de tillväxtorienterade företagens svar. – Den finländska banksektorn klarar sig bra, och även för företagen går det i det stora hela bra. Om bankregleringen skärps, måste tillgången på finansiering för tillväxtorienterade företag tryggas. Den gröna omställningen och befolkningens åldrande kräver nu förnyelse, och förnyelse kräver investeringar, säger Juuso Heinilä, affärsdirektör vid Finnvera.Endast en femtedel har kartlagt affärsverksamhetens klimateffekter Ett aktuellt tema som det också frågades om i barometern var företagens beredskap att bidra till motverkandet av klimatförändringarna.De tillväxtorienterade SMF-företagen har större benägenhet än andra företag att identifiera hur åtgärder mot klimatförändringarna inverkar på företagets verksamhet. – I dessa företag anses åtgärderna mot klimatförändringarna framför allt skapa möjligheter för företagens affärsverksamhet, säger Kuismanen.Hittills har endast en femtedel av SMF-företagen kartlagt affärsverksamhetens klimatkonsekvenser. Bland större SMF-företag är det vanligare än bland mindre företag att analysera klimateffekterna.

Källa: Valtioneuvosto.fi