NordenBladet — Ett arbetsprogram för vattenhanteringen inom jord- och skogsbruket ska styra vattenhanteringsåtgärderna i en riktning som gör dem mer hållbara med tanke på olika väderförhållanden. Arbetsprogrammet består av en vision fram till 2035 samt mål och åtgärdsförslag för att främja och genomföra en hållbar vattenhantering inom jord- och skogsbruket. Med vattenhantering inom jord- och skogsbruket avses metoder och lösningar som påverkar yt- och grundvattnets mängd och kvalitet i avrinningsområdena. I praktiken omfattar en övergripande hållbar vattenhantering alltså huvudsakligen torrläggning av mark, hantering av översvämningsvatten, beredskap för torka, minskning av näringsutsläpp och ökning av den biologiska mångfalden. Inom vattenhanteringen är det viktigt att göra dräneringsfåror mer naturliga och öka möjligheterna att reglera dem samt fördröja vattnets avrinning från avrinningsområdena. Exempel på åtgärder:Planering av avrinningsområden och införande av naturenliga lösningar främjas med hjälp av handböcker, rekommendationer och verktyg. Intressentgrupper och markägare informeras aktivt om nya forskningsresultat. Pilot- och utvecklingsprojekt finansieras. Resultaten av projekten samordnas, synteser av dem görs och det informeras aktivt om dem.  Arbetsprogrammet har utarbetats av en projektgrupp för vattenhantering som tillsattes hösten 2020. I gruppen ingår sakkunniga från jord- och skogsbruksministeriet, miljöministeriet och närings-, trafik- och miljöcentralerna. Gruppens roll är att styra och bevaka de åtgärder som vidtas inom jord- och skogsbrukets vattenhantering.Vissa problem som gruppen har identifierat beror på stödsystemen för jordbruket, och dem har man försökt lösa i samband med beredningen av nästa finansieringsperiod för EU:s gemensamma jordbrukspolitik (GJP). I den GJP-plan som lämnats till Europeiska kommissionen föreslås att tvåstegsdiken och naturenliga diken ska omfattas av stöd för icke-produktiva investeringar. Efter att planen godkänts är strävan att i de nationella bestämmelserna hitta de identifierade motstridigheterna vid användning av olika vattenhanteringsverktyg för att undvika återkrav.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Resandeinförseln av cigaretter minskade i fjol med 13 procent och resandeinförseln av snus med 26 procent, framgår av en intervjuundersökning som myndigheterna beställt. Resandeinförseln förblev på en låg nivå på grund av covid-19-pandemin.Finländska resenärer förde i fjol in cirka 146 miljoner cigaretter och cirka 6,9 miljoner dosor snus. Privatinförseln av cigaretter minskade med 13 procent och privatinförseln av snusdosor med 26 procent jämfört med 2020.Resandeinförseln låg i likhet med 2020 på en låg nivå, vilket i hög grad beror på covid-19-pandemin och på att resandet minskat till följd av reserestriktioner. Antalet personer som återvänt från en resa var enligt undersökningen ungefär en femtedel (21 procent) av 2019 års dito. Av de resenärer som återvände till landet förde 12 procent med sig cigaretter och 8 procent snus.
Undersökningen av resandeinförseln ger emellertid inte någon information om professionell olaglig införsel.Införseln av cigaretter har följts upp med hjälp av enkäter sedan 2006. Privatinförseln har minskat under uppföljningsperioden. Resandeinförseln var störst 2008 då den uppgick till drygt 800 miljoner cigaretter.Resandeinförseln av snus undersöktes första gången 2009. Resandeinförseln av snus har ökat under uppföljningsperioden och importvolymen var som högst 2018, ca 17,5 miljoner dosor. Cigaretter köps för det mesta på färjor, snus från SverigeCigarretter köps enligt enkäten på följande ställen:Butik på färjan: 77 miljoner cigaretter (52 % av cigaretterna resenärer importerar)Estland: 15 miljoner cigaretter (10 %)Ryssland: 7 miljoner cigaretter (5 %)Lettland: 3 miljoner cigaretter (2 %)något annat EU-land: 17 miljoner cigaretter (12 %)flygfältet: 8 miljoner cigaretter (5 %)annat köpställe: 20 miljoner dosor (14 %).Snus köps enligt enkäten på följande ställen:Sverige 5,5 miljoner dosor (80 % av snusdosor som resenärer infört)butik på färjan: 1,3 miljoner dosor ( 19%)annat köpställe: 0,1 miljoner dosor (1 %)För eget bruk och åt andraAv alla resenärer förde 68 procent in cigaretterna för eget bruk, 22 procent åt någon annan och 10 procent både för eget och för någon annans bruk. Av resenärerna uppgav 35 procent att de under en och samma resa hade fört in mera än en kartong cigaretter.När det gäller resandeinförseln av snus svarade 78 procent av resenärerna att de fört in snusdosorna för eget bruk, 14 procent åt någon annan och 8 procent både för eget och för någon annans bruk. Snus infördes enligt uppskattning i genomsnitt 660 gram (cirka 30 dosor) per inresa. De införda snusmängderna varierade stort från några tiotals gram till flera kilo.Enkäten genomfördes som telefonintervjuResandeinförseln följs varje vecka med telefonintervjuer som Kantar TNS genomför. Till intervjuerna väljs varje vecka ut 500 finländare över 15 år (med undantag av Åland) genom slumpmässigt urval. Uppgifterna från undersökningsperioden baserar sig således på dryga 26 000 kontakter. Av de som intervjuades 2021 hade cirka 600 besökt utlandet och besvarat enkäten. Vid intervjun utreds privatinförseln av tobaksprodukter under de två föregående veckorna. De slumpmässigt utvalda svaren generaliseras till befolkningsnivå så att svaren för varje befolkningsgrupp beskriver storleken på denna befolkningsgrupp. Variationsintervallet för resandeinförselresultaten är +/– 50 miljoner stycken i fråga om cigaretter och +/– 3,2 miljoner dosor på årsnivå i fråga om snus (med 95 procents konfidensnivå). Uppföljningsundersökningen om resandeinförsel gjordes av finansministeriet och social- och hälsovårdsministeriet.

Källa: Valtioneuvosto.fi