NordenBladet — Närings-, trafik- och miljöcentralen ska bevilja stöd ur EU:s återhämtningsinstrument (Next Generation EU) för hushåll som avstår från oljeuppvärmning. För dem som avstår från oljeuppvärmning har EU-medel reserverats till ett belopp av 65 miljoner euro. Summan räcker till för cirka 15 000 hushåll. Nästan 10 000 ansökningar väntar på behandling. EU-anslag kan inte beviljas för fjärrvärme, vilket innebär att ansökningar om understöd för hushåll som byter från oljeuppvärmning till fjärrvärme inte kan tas emot efter februari 2022.Miljöministeriet och Närings-, trafik- och miljöcentralen i Birkaland informerar“Det är viktigt att vi stöder människor i utvecklingen mot en klimatneutral välfärdsstat. Understödet för att byta ut oljeuppvärmning mot en mer hållbar uppvärmningsform har blivit mycket populärt och det är fint att man kan fortsätta bevilja det. Som ett annat alternativ lönar det sig att komma ihåg höjningen av hushållsavdraget för dem som avstår från oljeuppvärmning. Det trädde i kraft vid ingången av året. Nu är ett bra tillfälle att byta till koldioxidsnål uppvärmning”, säger miljö- och klimatminister Emma Kari.Fjärrvärme uppfyller inte återhämtningsinstrumentets stränga miljökrav – avsikten är att de inkomna ansökningarna om fjärrvärme ska beviljas nationellt stödNär det gäller stöd ur återhämtningsinstrumentet ska man tillämpa principen ”orsaka ingen betydande skada” (DNSH, Do No Significant harm). Därför kan anslag ur Europeiska unionens återhämtningsinstrument inte beviljas hushåll som byter ut sin oljeuppvärmning mot fjärrvärme. Fjärrvärmeprojekten uppfyller inte återhämtningsinstrumentets villkor eftersom fossilt bränsle åtminstone tidvis kan användas vid produktion av fjärrvärme.Det nationella anslaget bedöms räcka till för de ansökningar gällande fjärrvärme som har kommit in före utgången av februari.”I de ansökningar som kommit in håller cirka 10 procent av dem som ansöker om understöd på att byta till fjärrvärme. De populäraste uppvärmningsformerna i ansökningarna är luft-vattenvärmepumpar och jordvärme”, säger gruppchef Vesa-Pekka Heikkilä från närings-, trafik- och miljöcentralen i Birkaland.Närings-, trafik- och miljöcentralen i Birkaland behandlar ansökningarna om understöd i hela landet.19 000 hushåll har redan ansökt om det populära understödet – över 7 000 renoveringar har genomförtsPå grund av det stora antalet ansökningar och att anslagen tidvis tar slut är behandlingstiden för närvarande cirka 12 månader. Ansökningarna har dock förbehandlats under pausen i början av året, och besluten fattas snabbt när de nya anslagen frigörs.Hittills har över 19 000 småhusägare ansökt om understöd hos närings-, trafik- och miljöcentralen. Understöd har beviljats cirka 9 400 finländska hushåll, av vilka över 7 000 redan har genomfört en renovering och fått betalning. Information om det aktuella läget i fråga om ansökningarna och behandlingen av dem finns på närings-, trafik- och miljöcentralens webbsida med information om understödet.Läs meraVillkor för och ansökan om understöd: Understöd för avstående från oljeuppvärmning i bostadsbyggnader (ely-keskus.fi)Tekniska lösningar: För dem som avstår från oljeuppvärmning (motiva.fi, på finska)Åtgärdsprogrammet och samlad information om alla understöd: Avstående från oljeuppvärmning (ym.fi)Kundservice och rådgivningVillkor för och ansökan om understöd: Kundservice för miljöfrågor (ely-keskus.fi)Tekniska lösningar: Energirådgivning för konsumenter (motiva.fi)

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Undervisnings- och kulturministeriet utlyser statsunderstöd för anordnare av småbarnspedagogik för att stärka stödet inom småbarnspedagogiken 2022–2023. Totalt kan 35 miljoner euro sökas.Rätten till stöd hos barn som deltar i småbarnspedagogik stärks från och med början av augusti. Genom lagen har barn som deltar i småbarnspedagogiken rätt att få sådant allmänt, intensifierat och särskilt stöd som barnets individuella utveckling, lärande och välbefinnande förutsätter.– Barnets rätt till stöd stärks i och med den nya lagen. En högklassig småbarnspedagogik är viktig för barnets hela senare lärande, och varje barn ska ha rätt att få det stöd som han eller hon behöver i rätt tid från och med de allra första åren av lärande, säger undervisningsminister Li Andersson.De former av stöd som ges inom småbarnspedagogiken är pedagogiskt stöd, vårdinriktat stöd och strukturellt stöd. Barnet rättsskydd när det gäller att få stöd stärks också genom det i lagen inskrivna förvaltningsbeslutet om intensifierat och särskilt stöd samt om stödtjänster på det allmänna stödets nivå.Genomförandet av reformen stöds med det understöd som nu utlyses. Genom understödet utvecklas bestående verksamhetsmodeller, strukturer och arbetskulturer samt stöds möjligheterna för anordnare av småbarnspedagogik att anställa småbarnspedagogisk personal i syfte att genomföra stödet inom småbarnspedagogiken på ett lagenligt och högkvalitativt sätt.Understödet kan användas för att anställa personal inom småbarnspedagogiken, i synnerhet speciallärare och lärare, för att anskaffa utbildning i anslutning till stödet till personalen och för att utveckla sektorsövergripande och mångprofessionella samarbetsformer.Statsunderstödet är en del av utvecklingsprogrammet för kvalitet och jämlikhet inom småbarnspedagogiken Utbildning för alla och dess genomförande.Ansökningstiden går ut den 30 mars 2022.Länk till utlysningen

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Hösten 2021 inledde inrikesministeriet beredningen av riksomfattande strategiska mål för räddningsväsendet. De strategiska målen inbegriper mål för välfärdsområdenas räddningsväsende, nationellt betydande mål för reformen och utvecklingen av tjänsterna samt riktlinjer för utvecklingen av lagstiftningen och prestationsförmågan. Målen styr utvecklingen av räddningsväsendet på riksnivå och i välfärdsområdena samt beredningen av beslut om räddningsväsendets servicenivå. Målen kan alltså också utnyttjas i strategiarbetet inom välfärdsområdena.De strategiska målen bereds i samarbete mellan räddningsväsendets myndigheter och organisationer. Beredningen sker genom behandling vid sammanträden och i workshoppar. Den första workshoppen ordnades i januari 2022. Den andra workshoppen ordnas den 4 mars, varefter dokumentutkastet sänds på remiss. Målet är att statsrådet ska fastställa de nationella strategiska målen för ordnandet av räddningsväsendet hösten 2022.Strategiarbetet grundar sig på lagen om ordnande av räddningsväsendet. Enligt den ska statsrådet fastställa de riksomfattande strategiska målen vart fjärde år. Målen ska motsvara de nationella, regionala och lokala behoven samt olycksrisker och andra risker. Syftet med målen är att säkerställa att räddningsväsendets tjänster enligt räddningslagen kan ordnas på ett högklassigt och kostnadsnyttoeffektivt sätt överallt i Finland. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Den nya webbplatsen yt-asiamies.fi erbjuder ett omfattande informationspaket om samarbete på arbetsplatserna och om samarbetsombudsmannens verksamhet.”Samarbete på arbetsplatserna är en viktig del av arbetslivet. Den nya webbplatsen riktar sig till både arbetstagare och arbetsgivare samt till alla som är intresserade av samarbete. Jag hoppas att den stöder en kontinuerlig dialog på arbetsplatserna särskilt enligt den nya samarbetslagen”, säger samarbetsombudsmannen Joel Salminen.På samarbetsombudsmannens webbplats har samlats information om samarbete, personalfond, lagstiftning i anslutning till dessa samt om samarbetsombudsmannens utlåtanden. På webbplatsen finns samarbetsombudsmannens kontaktuppgifter och en blankett för anmälan om brott mot samarbetslagarna. Avsikten är att webbplatsen ska vidareutvecklas utifrån responsen så att den bättre betjänar samarbetet på arbetsplatserna.Webbplatsen syftar också till att tillhandahålla information om den reform av samarbetslagen som trädde i kraft 2022. Reformen förbättrar interaktionen på arbetsplatserna samt ökar personalens möjligheter att påverka och tillgång till information. Webbplatsen finns för närvarande på finska och svenska. En engelskspråkig version är under arbete.Samarbetsombudsmannen arbetar självständigt i anslutning till arbets- och näringsministeriet och är oavhängig när han eller hon fullgör sina tillsynsuppdrag. Samarbetsombudsmannens avsikt är att främja och förbättra samarbetet mellan arbetsgivare och arbetstagare samt uppnåendet av målen i lagarna om samarbete. Samarbetsombudsmannen har rätt att till exempel få de uppgifter som är nödvändiga för tillsynen av arbetsgivaren utan hinder av sekretessbestämmelserna, utföra inspektioner i företaget samt föra ärendet till förundersökning, om brottet mot lagen medför straff.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — KTI Kiinteistötieto Oy har på uppdrag av finansministeriet utvärderat verksamheten inom statens hyressystem och Senatkoncernen. Undersökningen beskriver hurdana åsikter de statliga kunderna, de styrande ministerierna och företrädarna för Senatfastigheter och försvarsfastigheter har om funktionen hos statens hyressystem fungerar och om eventuella utvecklingsbehov. Kunderna anser att den nuvarande hyresmodellen är tydlig och transparent och att de nuvarande hyresnivåerna i huvudsak är skäliga.Staten äger bebyggd fastighetsegendom till ett värde av ca 4,2 miljarder euro, och den omfattar ca 9 000 byggnader. Staten har ett system med interna hyror där hyrorna för de statliga ämbetsverk och inrättningar som är Senatfastigheters och försvarsfastigheters hyresgäster fastställs enligt självkostnadsprincipen. Senatkoncernen eftersträvar alltså inte vinst genom sin verksamhet. Statens nuvarande hyressystem togs i bruk vid ingången av 2016. Senatfastigheter är statens lokalanskaffningsenhet som hyr ut lokaler antingen från statens eller från en utomstående hyresvärds lokaler. Försvarsfastigheter agerar lokalanskaffningsenhet för Försvarsmakten. Hyrorna anses i regel vara skäligaHyresnivån anses vara tämligen konkurrenskraftig och förmånlig i förhållande till marknadsaktörerna. Senatfastigheter jämför hela tiden sina hyresnivåer med marknadshyrorna. Hyrorna för specialfastigheter, såsom fängelser och forskningsinstitut, är också enligt Senatkoncernens bedömning förmånliga även om det inte är möjligt att direkt anvisa externa jämförelsepriser för sådana objekt. En del kunder önskar dock större transparens samt en öppnare marknadsjämförelse av hyror och kostnader, så att effektiviteten hos Senatskoncernens verksamhet kunde utvärderar på bästa möjliga sätt.   Det nuvarande systemet får särskilt beröm för den uppsägningstid på 12 månader som tillämpas i hyresavtalen och som erbjuder statliga kunder större flexibilitet när lokalbehoven förändras. En centraliserad modell för fastighetsinnehav, ett internt hyressystem och enhetliga verksamhetssätt svarar väl mot behoven i statens nya fastighetsstrategi och lokalstrategi. För att målen i lokalstrategin ska kunna nås krävs ett ökat och mer fungerande samarbete mellan Senatkoncernens affärsverk, de styrande ministerierna och dem som använder lokalerna. Senatkoncernens yrkesskicklighet uppskattas och den uppskattas ge mervärde både för verksamheten i helhet och i synnerhet för mindre kunder som inte har egna resurser eller egen kompetens för lokalledning.  Budgetarna för reparationsinvesteringar kan överskridas av många orsakerMest diskussion mellan Senatkoncernen och de statliga kunderna orsakas av de reparationsinvesteringar som enligt utredningen görs i lokalerna. Gränsdragningen mellan investeringar som hör till Senatkoncernen och investeringar som påverkar hyran behöver bli tydligare. Styrningen och realiseringen av kostnaderna styrs av Senatkoncernen, vilket kan medföra utmaningar om budgeten överskrids. Budgetarna kan också överskridas på grund av kunden, om investeringsprojektets innehåll ändras under projektets gång. Långa tidsplaner leder också ibland till situationer där anslagsbesluten inte motsvarar de faktiska projektkostnaderna när kostnaderna stiger. Överraskande investeringar, till exempel sådana som beror på problem med inomhusluften, upplevs vara särskilt utmanande. Hyressystemet lämpar sig bättre för en del kunder än för andraDet finns stora skillnader mellan specialutrymmen, såsom fängelser eller lokaler som Försvarsmakten använder, och kontorslokaler som är i mer allmän användning. De kunder för vars lokaler det inte går att hitta alternativa lösningar eller ersättande användning upplever modellen som delvis osmidig och önskar större transparens och att olika kunders specifika behov beaktas i högre grad. I en situation där ett hyresavtal sägs upp är det restvärdesansvar som eventuellt realiseras för kundens del för investeringar som gjorts i objektet en av de mest diskuterade detaljerna i det nuvarande hyressystemet. Hittills har inga betydande åtaganden realiserats för kunderna. Det är i praktiken svårt att hitta ersättande användning för särskilda objekt, vilket ökar risken för att restvärdesansvaret realiseras för vissa kunder. Det är motiverat att redogöra för och avtala om restvärdesansvaret redan i förhandlingsskedet.De uppgifter som fåtts i utredningen används som stöd vid beredningen av statsrådets redogörelse om Senatkoncernen samt vid den fortsatta utvecklingen av systemet.

Källa: Valtioneuvosto.fi