NordenBladet — Republikens president har den 25 februari 2022 på framställning av statsrådet beslutat om följande utnämningar till tjänster som general, amiral och chefsingenjör samt förordnanden till uppgifter inom Försvarsmakten:

Generalmajor Jari Mikael Mikkonen utnämns till en generalstjänst för tiden 1 juli 2022-30 september 2023 samt förordnas till chef för Försvarsmaktens logistikverk fr.o.m. den 1 juli 2022. Brigadgeneral Rami Kalervo Saari förordnas till personalchef vid Försvarsmakten fr.o.m. den 1 juli 2022. Flottiljamiral Tuomas Antero Tiilikainen förordnas till kommandochef vid Huvudstaben fr.o.m. den 1 juli 2022. Brigadgeneral Timo Kalevi Saarinen förordnas till logistikchef vid Huvudstaben fr.o.m. den 1 juli 2022. Överste Timo Olavi Herranen utnämns till en generalstjänst för tiden 1 juni 2022-31 maj 2027 och förordnas till stabschef vid Flygstaben fr.o.m. den 1 juni 2022. Kommodor Jukka Pekka Anteroinen utnämns till en amiralstjänst för tiden 1 juli 2022-30 juni 2027 och förordnas till stabschef vid Marinstaben fr.o.m. den 1 juli 2022. Ingenjöröverste Juha-Matti Ylitalo utnämns till tjänsten som Försvarsmaktens chefsingenjör för tiden 1 juli 2022-30 juni 2027 och förordnas till biträdande chef för Försvarsmaktens logistikverk fr.o.m. den 1 juli 2022.

Generalmajor Jari Mikkonen (f. 1967) har varit logistikchef vid Huvudstaben sedan 2021. Tidigare har han tjänstgjort som bland annat stabschef vid Flygvapnet, kommendör för Karelens flygflottilj och avdelningschef vid Flygstaben. Han befordrades till generalmajor 2021.
Brigadgeneral Rami Saari (f. 1966) har varit kommandochef vid Huvudstaben sedan 2021. Före det har han tjänstgjort som bland annat Arméns operationschef, kommendör för Björneborgs brigad och stabschef vid Karelska brigaden. Han befordrades till brigadgeneral 2018.
Flottiljamiral Tuomas Tiilikainen (f. 1965) har varit stabschef vid Marinen sedan 2019. Före det har han varit bland annat chef för Sjökrigsskolan, avdelningschef vid Marinstaben och stabschef vid Kustflottan. Han befordrades till flottiljamiral 2019.
Brigadgeneral Timo Saarinen (f. 1965) har sedan 2020 varit biträdande chef för Försvarsmaktens logistikverk. Före det har han tjänstgjort som bland annat stabschef och avdelningschef vid logistikverket samt kommendör för Östra Finlands underhållsregemente. Han befordrades till brigadgeneral 2020.
Överste Timo Herranen (f. 1971) har sedan 2021 varit operationschef vid Flygvapnet. Tidigare har han tjänstgjort som bland annat kommendör för Karelens flygflottilj och avdelningschef vid Flygstaben. Han befordrades till överste 2016.
Kommodor Jukka Anteroinen (f. 1968) har varit kommendör för Kustflottan sedan 2019. Före det har han tjänstgjort som bland annat specialmedarbetare till kommendören för försvarsmakten och sektorchef vid Huvudstaben. Han befordrades till kommodor 2016.
Ingenjöröverste Juha-Matti Ylitalo (f. 1966) har varit projektledare vid Försvarsmaktens systemcenter sedan 2017. Tidigare har han tjänstgjort som bland annat avdelningschef och sektorchef vid systemcentret samt avdelningschef vid Flygvapnets materielverk. Han befordrades till ingenjöröverste 2016.
Vid försvarsministeriet ges

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Sedan Ryssland inledde ett militärt angrepp i Ukraina har Finlands ambassadör och alla finska medborgare som tjänstgör vid ambassaden i Kiev lämnat landet av säkerhetsskäl.Representationens verksamhet fortsätter med undantagsarrangemang. Ambassadens lokala ukrainska personal bidrar till ambassadens arbete i mån av möjlighet. Personalens säkerhet kommer i första rummet och de har erbjudits möjlighet att lämna Kiev.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Olika alternativ för genomförande av flygskatt i Finland, alternativens inverkan på antalet flygresor och utsläpp från flygtrafiken samt konsekvenserna för Finlands ekonomi har undersökts grundligt för första gången. I en undersökning som publicerades den 25 februari bedömdes tre alternativ för genomförande av flygskatt. I undersökningen granskades en biljettskatt som graderas enligt resans längd, en fast lyftningsskatt per flygning och en bränsleskatt på EU-nivå.På basis av undersökningen och de skattenivåer som valts i undersökningen skulle alternativen minska flygresandet med 1,6–2,8 procent och antalet flygningar med 2,6–5,6 procent. Utsläppen från flygtrafiken skulle minska med 1,8–2,3 procent. Den största utsläppsminskningen skulle uppnås med hjälp av en lyftningsskatt och en bränsleskatt, där utsläppen i synnerhet skulle minska vid utrikesflyg som är kortare än fyra timmar.Beroende på alternativ skulle Finlands nationalprodukt minska med mellan 0,02 och 0,05 procent. De största effekterna skulle uppstå genom en minskad efterfrågan hos hushåll eller en minskad exportefterfrågan, beroende på hur skatteutfallet utnyttjas. Av näringsgrenarna skulle effekterna bli störst för flygtrafiktjänster och privata tjänster. Bland regionerna är det Nyland som skulle påverkas mest, och i regionen skulle även antalet utländska turister och turistinkomsterna minska mest.Biljettskatt och bränsleskatt har sina egna styrkor – det saknas dock jämförelsepunkter när det gäller kostnadseffektivitetenMed de alternativ som granskades skulle priset på utsläppsminskningen uppgå till 470–1 000 €/CO2 t.  Jämförelsen till andra utsläppsminskningsåtgärder försvåras av olika metoder för mätning av utsläpp och ekonomiska effekter. I undersökningen föreslås därför en harmonisering av bedömningen av effekterna av utsläppsminskningsåtgärder för att göra resultaten jämförbara.Av de alternativ som granskades skulle biljettskatten vara det mest kostnadseffektiva alternativet. Bränsleskatten skulle minska utsläppen mer än biljettskatten, men den nationalekonomiska kostnadseffektiviteten skulle vara lägre. Biljettskattens styrka kan anses vara möjligheten att välja skattenivån för flygningar av olika längd för att optimera effekterna.Å andra sidan har bränsleskatten fördelar som inte beaktas av metoden för modellering av efterfrågan och utbud i undersökningen. En bränsleskatt skulle skapa ytterligare incitament för flygbolagen att förnya flottorna och införa verksamhetssätt för att minska bränsleförbrukningen, samtidigt som man med hjälp av den skulle kunna uppmuntra flygbolagen att använda förnybara bränslen. På lång sikt skulle utsläppsminskningen på grund av dessa sannolikt bli större för bränsleskatten än vad som beräknats i undersökningen, vilket skulle förbättra dess funktion som skattealternativ.Om bränsleskatten skulle bli EU-omfattande skulle den dessutom med tanke på Finlands konkurrensläge vara ett bättre alternativ än en nationellt fastställd biljettskatt. Å andra sidan skulle inte heller en bränsleskatt på EU-nivå vara den optimala lösningen, utan globala lösningar bör i första hand sökas för att minska utsläppen från flygtrafik.Undersökningen genomfördes av FLOU Oy, Incredible LLC och Merit Economics Oy.Publikationen har tagits fram som en del av verkställandet av statsrådets utrednings- och forskningsplan 2021.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Närmare 200 medlemsländer samlas till FN:s miljömöte (UNEA-5.2) för att besluta bland annat om att inleda förhandlingar om ett globalt plastavtal. UNEA är FN:s högsta beslutande organ i miljöfrågor. Finlands delegation i Nairobi i Kenya leds av statssekreteraren vid miljöministeriet Terhi Lehtonen.Deltagarna i miljömötet ska behandla flera utkast till resolutioner, varav tre gäller plastföroreningar och plast i haven. Ett av Finlands och Europeiska unionens viktigaste mål är att medlemsländerna inleder förhandlingar om ett juridiskt bindande globalt plastavtal. Finland eftersträvar ett ambitiöst avtal som täcker plastens hela livscykel, hållbar produktion och konsumtion samt cirkulär ekonomi. De konkurrerande beslutsförslag som gäller plastavtalet fokuserar på slutet av plastens livscykel och avfallshantering, frivillig minskning av användningen av plastprodukter för engångsbruk och bekämpning av nedskräpningen i den marina miljön.

Källa: Valtioneuvosto.fi